Stalingrad

Adolf Hitler Saluting, 1934
”UD fick hösten 1941 till Berlin förmedla ett sovjetiskt förslag om att man ömsesidigt borde iaktta Genéve-konventionens bestämmelser för behandling av krigsfångar, vilket tyskarna omedelbart avvisade.”

Professor Gunnar Åselius, i Neo nr 6/13

sg2

Denna text är inspirerad av resan till Ryssland nyligen och kommer av att jag just läst boken ”Stalingrad” av Antony Beevor, utgiven 2013.

Ger man sig i kast med att skriva en bok om det ämnet, där redan så mycket har skrivits, då vill det väl till att man har något nytt att komma med. Så verkar också vara fallet med Beevor. I varje fall för mig blev det många uppgifter som var nya, och fick mig att haja till.

Som det blivit, står termen ”Stalingrad” idag mer för ett viktigt slag under Andra världskriget, mindre för en bestämd stad.

Själva staden grundades 1589 och hette fram till 1925 Tsaritsyn.

Idag, och alltsedan 1961, heter den Volgograd.

sg1
Slaget vid staden, som inleddes i augusti 1942, resulterade i en inneslutning av den tyska 6:e armén under general Paulus och till sist tysk kapitulation.  Inneslutningen började den 22 november och kapitulationen kom i början av februari 1943.

Jag undviker att använda termer som ”avgörande” eller ”vändpunkt” om slaget, eftersom detsamma lika gärna kan sägas om slaget utanför Moskva i december 1941 eller vid Kursk i juli 1943.

Vid tidpunkten för Stalingrad hade Sovjetunionen fått igång sin produktion av krigsmaterial i en helt ofattbar omfattning:

”Under sommaren, då Tyskland framställde cirka 500 stridsvagnar i månaden, hade general Halder meddelat Hitler att Sovjetunionen kunde producera 1.200 stridsvagnar i månaden… denna siffra var långt i underkant. Under 1942 steg den sovjetiska stridsvagnsproduktionen från 11.000 under årets första sex månader till 13.600 under årets andra hälft, vilket ger ett genomsnitt på 2.200 per månad. Produktionen av flygplan ökade också, från 9.600 under första halvåret till 15.800 under årets andra hälft.”

Över 1.500 fabriker hade flyttats från Sovjetunionens västra delar till områden bortom Volga, särskilt Ural!

t34
Till bilden hör också sovjetiska uppfinningar inom olika vapentyper.

Viktigast där var kanske stridsvagnen T34, med breda larvfötter, som gjorde att den bättre klarade av is, snö och gyttja. Den var även bättre bepansrad än de tyska tanksen 1942. Som framgår av citatet ovan kunde den massproduceras.

Katjusja-raketerna kom att bli något av en signatur för Röda Arméns motoffensiver. En ramp med 16 raketer kunde monteras på ett lastbilsflak, vilket gav rörlighet och möjlighet att gömma undan raketrampen. Katjusja fick en psykologisk betydelse, med sina raketer som avfyrades i tät följd.  Av tyskarna benämndes de ”Stalin-orglar”.

(AK47, Kalashnikov, är än idag ansedd som ett ess bland automatkarbiner. Den introducerades dock först 1949, alltså efter kriget.)

En ledning för Röda arméns enheter började också märkas:

”Röda armén led fortfarande av en skräck för att ta egna initiativ, en följd av Stalins utrensningar. Men ur de senaste katastroferna i söder, som slutligen förstörde de stalinistiska häxjägarnas rykte, började en ny sorts chefer att framträda – energiska, obarmhärtiga, och mycket mindre rädda för kommissarier och NKVD. Zjukovs framgångar representerade förhoppningar för många uppåtstigande officerare som var rasande över den förnedring som Röda armén utsatts för.”

De utdragna försörjningslinjerna utgjorde en stor påfrestning för tyskarna: ”I Ryssland var … logistiken en lika avgörande faktor som eldkraft, numerär styrka, rörlighet och stridsanda.”

USA:s inträde i kriget medverkade också till att tippa över vågskålen.

Redan USA:s press på Japan medverkade till detta. Vid den manchuriska gränsen hade förekommit skärmytslingar mellan sovjetiska och japanska trupper, särskilt om Chalchin-Gol i augusti 1939. När det sedan blev möjligt att förflytta sibiriska enheter till Moskva i december 1941, var detta enheter med både aktuell stridserfarenhet och förutsättningar att klara kyla.

Där dog fler tyska soldater pga frostskador – 100.000 – än genom sovjetisk eldgivning. På tio dagar tvingades tyskarna retirera 130 kilometer.

Vad jag iofs redan känt till var att Röda Armén inrättat ett bakre led för att skjuta retirerande sovjetiska soldater. Detta gällde redan vid Moskva 1941, men än mer vid Stalingrad, med order 227, ”Inte ett steg tillbaka”.

”Varje armé måste organisera ‘tre till fem välbeväpnade avdelningar (med upp till 200 man i varje)” för att bilda en andra linje som skulle skjuta ned varje soldat som försökte fly.”

Detta blev sedan också vad som inträffade, i en omfattning som i varje fall jag inte hade kunnat föreställa mig:

”De sovjetiska myndigheterna avrättade cirka 13.500 av sina egna soldater vid Stalingrad, vilket motsvarar mer än en hel division.”

”Bakom frontlinjen finns en andra linje av medlemmar ur partiet och Komsomol, beväpnade med tunga kulsprutor och kulsprutepistoler.”

Men det stannar inte vid detta!

Det fanns sovjetiska soldater som deserterade, gick över till den tyska sidan, i en förbluffande stor omfattning. ”Hiwis” kallades de – ”Hilfswillige” – ryssar som frivilligt gått i tysk tjänst.

”Den 6.armén hade över 50.000 man ryska hjälptrupper knutna till arméns frontdivisioner, vilka utgjorde över en fjärdedel av den totala styrkan.”

Hur förklara detta?

Ryssar som flytt ur tysk fångenskap kunde inte förutsätta att de skulle välkomnas på den sovjetiska sidan. Risken var stor att de skulle betraktas som förrädare och behandlas därefter.

”Tyskarna upphörde aldrig att förvånas över de ryska chefernas slösaktighet med sina mannars liv. Ett av de värsta exemplen på detta sågs under försvarsstriderna väster om Don.  Tre sovjetiska bataljoner av officersaspiranter, utan vare sig vapen eller proviant, sändes i strid mot den 16. pansardivisionen.”

Stalinregimen var på goda grunder hatad av många ryssar. Min slutsats blir att om nazisterna inte hade behandlat ryssarna så brutalt kunde förutsättningar ha funnits att vinna över många fler ryssar på sin sida, och kanske förvandla hela kriget till ett ryskt inbördeskrig.

Men så fördes inte kriget från tysk sida.

Fångade i vintern utanför Moskva 1941:

”… tyska soldater stal kläder och stövlar från levande civila åt sig själva och tvingade därefter ut dem på de frusna vidderna, där de i de flesta fall dog av kyla och svält. Högre officerare klagade över att deras soldater såg ut som ryska bönder, men ingen hade något medlidande med de människor som hade bestulits på sitt enda hopp om överlevnad. En kula hade mycket väl kunnat vara ett mindre grymt slut.

Under återtåget från Moskva lade tyska soldater beslag på de kreatur och livsmedelsförråd de kom över. De rev upp golvbeläggningen i vardagsrum för att leta efter potatis som lagrats där. Möbler och delar av huset användes som ved.”

”Av sammanlagt 5,7 miljoner Röda Armésoldater som hamnade i tyska läger dog över 3 miljoner av sjukdomar, köld, svält och misshandel.”

Här vet jag inte om Beevor räknar in den cirka miljonen sovjetiska soldater som togs tillfånga genom inringningarna vid Kiev och Vjazma-Brjansk. Tidigare har jag läst om att dessa lämnades bara att svälta ihjäl på plats.

sgkartaSäkert är att de flygbombningar som Hitler-Tyskland genomförde mot Stalingrad i augusti 1942 var intensiva:

”För Stalingrads invånare var söndagen den 23 augusti ‘en dag som aldrig skall glömmas’. Mönsterstaden… förvandlades till ett inferno.”

”von Richthofens  flygplan började lägga ut bombmattor i omgångar, ‘inte enbart mot industriella mål utan mot allting’, enligt en närvarande student. Sprängbomberna pendlade långsamt ner när de släpptes i serier från Heinkelplanen. Beskrivningar av scener i staden gör det svårt att tro att någon utanför källarna kunde överleva. Brandbomber sköljde över trähusen…”

”Flyganfallet mot Stalingrad var det mest koncentrerade längs hela östfronten och utgjorde den naturliga kulmen på von Richthofens karriär sedan Guernica. Den 4. luftflottans plan flög sammanlagt 1.600 uppdrag under denna dag och släppte 1.000 ton bomber utan att förlora mer än tre plan. Enligt vissa uppskattningar hade det funnits närmare 600.000 människor i Stalingrad, varav 40.000 dödades under den första veckans bombardemang.”

sg3
Stalingrad förvandlades mycket snabbt till ett ruinlandskap. Där levde sedan – under månaderna av hårda strider – nära 10.000 civila, varav nära 1.000 barn.

I den film som jag och Karin såg i Sankt Petersburg fanns med en berättelse om en slags kärlekshistoria mellan en tysk soldat och rysk kvinna. Spontant tolkade jag det som inlagt för att kittla publiken. Nu förstår jag att sådana historier förekom även i verkligheten: ”I flera fall växte en slags kärlek fram i de ogästvänliga omgivningarna mellan ryska kvinnor och tyska soldater.”

sg5
Annars finns det gott om kvinnor inom Röda Armen, inte bara som sjukvårdare. Många bemannade luftvärnsbatterier och kanoner, fanns med stridsvagnsförare eller stridspiloter.

Inringningen av tyska 6.armén innebar att ryssarna tog över den tyska taktiken i kriget. 290.000 tyska soldater och Hiwis inringades.

Vid kapitulationen i början av februari 1943 togs 91.000 tillfånga. Många hade alltså strukit med genom utnötningskrigets ständiga beskjutning, oljud och risk för överfall – inte minst nattetid.  Sömnlöshet och stress,  köld och svält, löss och sjukdomar hade nött ned tyskarna.

sg4
Röda arméns förluster vid Stalingrad, döda och sårade, uppgick till 1,1 miljoner man.

Under hela kriget förlorade Sovjetunionen 9 miljoner i döda och 18 miljoner i sårade. Antalet civila dödsoffer uppskattas till 18 miljoner. Det ger en totalsiffra på 27 miljoner döda – vida mer än för något annat land.

x

jmkFör övrigt anser jag att Karthago…

Advertisements

11 svar

  1. I general Eisenhowers läger för tyska krigsfångar dog 1 miljon tyskar. Det var dödsstraff på att smuggla in mat till fångarna och jag har sett en bild på en tysk civil kvinna som just skulle arkebuseras för att hon hade gett fångarna mat. I tidningen DSM sägs antalet döda vara1,5 miljoner. Här en film om det amerikanska massmordet: http://www.youtube.com/watch?v=vMRpZD-YOO4
    Av de de 91 000 tyskar som kapitulerade i Stalingrad överlevde 5 000 de ryska fånglägren. https://www.flashback.org/t1767763
    I Beevors bok berättar en kvinnlig rysk soldat stolt hur hon kallblodigt mördar en tillfångatagen tysk officer.
    1944 intog Röda Armén Nemmersdorf i Ostpreussen. Kort därefter drev tyskarna tillbaka ryssarna och den oerhörda ryska brutaliteten uppdagades. Här var det inte fråga om att köra ut bönder ur deras hus utan om sadistiskt våld mot civilbefolkningen där massvåldtäkterna var en petitess i sammanhanget. Avhuggna händer, utstuckna ögon, uppspikade civila. https://www.youtube.com/watch?v=CxZ0CP5uza8 . Tyskarna visade detta för internationella representanter, bl a en svensk journalist, men om rysk brutalitet må man tydligen icke berätta för om detta är det tyst.
    Ilja Ehrenburg hette den sovjetiske propagandisten som hetsade till övergreppen mot tyskarna. Som så många andra bolsjeviker var han jude och efters sin död hyllades han i Israel där ha också ligger begravd.

  2. Apropå Kalashnikova AK 47,jämför gärna med Stgw 43/44,både tekniskt och kaliber.

    Min morbror stupade i S-grad,min moster våldtogs och hade,enligt henne själv otur som överlevde,min familj fördrevs med 1 timmas varsel från fädernegården i Schlesien( Gläsendorf) efter fullbordade våldtäkter och plundring.Givetvis bara ett fåtal av de 12-13.000.000
    människor som fördrevs,osäkra siffror för de som mördades/våldtogs till döds,men kanske även dessa människor skulle räknas?

    Min far överlevde Dresden,och även ”Baltutlämningen”.

    Min svärfar tvångsarbetade i ett amerikanskt KZ f.r.o.m 1943, Anzio,fram till slutet av 1946 (Hereford, TX).

    Hela det amerikanska och ryska (sovjetiska) rymdprogrammet blev mögligt tack vare ? Och så vidare……..och vidare….

    Vad anser du om att Rosenholzarkiven (den svenska delen) skall öppnas och göras tillgängliga för medborgarna ?

  3. Wall Street & the Rise of Hitler: Antony C. Sutton: 9780945001539 …
    http://www.amazon.com › … › Economics‎Översätt den här sidan
    Wall Street & the Rise of Hitler [Antony C. Sutton] on Amazon.com. *FREE* shipping on qualifying offers. This is the third and final volume of a trilogy describing ..

  4. Det är intressant att alla kommentarerna är ”nazistiska”. Eller kanske revisionistiska. Jag har själv tagit del av en del av det material som finns tillgängligt på Youtube, och som berättar en annan version. Det är väldigt uppfriskande.
    Den form av folkmord som pågår i Europa ställer också alltihop i en helt annan dager än tidigare.

    • Din kommentar gör mig nyfiken – bli gärna mer konkret!
      Exempel på Youtubematerial?

      • Med ”berättar en annan historia” menar jag en annan historia än standard/Hollywood-versionen.

        Jag menar videos av den typ som Jern&Betong länkar till ovan.
        Den här finns under olika titlar :

        Holocaust-kritik har jag sett några om, men kommer inte ihåg exakta titlar. Denna kan vara ett närliggande exempel :

        Och så har jag lyssnat på David Irving. Till exempel :

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: