• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Partier om skolan

sd

1. Sverigedemokraterna

Under rubriken ”Partiet för en ordentlig skola” skriver SD:

”För oss är det en självklarhet att man oberoende av var man är född eller var man bor ska erbjudas en bra utbildning. Genom att åter låta staten ansvara för skolan kan vi påbörja vägen mot en rättvis och likvärdig skolgång där lärarnas status en gång för alla kan höjas.

Skolan är politikens stora sorgebarn. Det är ingen överdrift att påstå att skolan befinner sig i en allvarlig kris. Trots att elevbetygen stiger på grund av betygsinflationen sjunker elevernas kunskaper.

En ansvarslös invandringspolitik har lett till stora påfrestningar som i kombination med den fria etableringsrätten av friskolor skapat en splittrad skola där kvaliteten varierar kraftigt från skola till skola. Skolan har kommit att bli ett skrämmande exempel på vad ett splittringssamhälle kan ställa till med.

Kunskap måste åter värderas högre och utbildningen måste utgå från behov. Lärarnas status måste höjas och lärarna måste ges möjlighet att i ökad utsträckning fokusera på undervisningen. Det ska vara en rättighet att känna sig trygg under skoltid och nolltolerans måste råda mot stök och bråk i klassrummen. Vi vill möjliggöra ökade satsningar på antimobbningverksamheter, fler vuxna i skolorna och ett kunskapslyft i det svenska språket.”

Till detta kan läggas ett SD-uttalande mot ”elevsortering” i friskolor.

”…problematiken kring friskolor som medvetet väljer och sorterar vilka elever de vill anta till skolan. Hur utbrett problemet är, är svårt att säga men det är oacceptabelt att det ens förekommer. ”

nd
2. Nationaldemokraterna

Också ND har skrivningar, under rubriken ”Utbildning”:

”Princip

Våra barn är vårt folks framtid och skolans uppgift är att förmedla nödvändiga baskunskaper till eleverna, samt stimulera och utveckla elevernas förmåga att resonera självständigt, att ifrågasätta och kritiskt granska. Identitet och en sund tillit till sin egen styrka hör till det viktigaste skolan kan förmedla och utveckla. Dessutom skall skolan fostra eleverna till goda samhällsmedborgare genom att ge dem sunda svenska värderingar såsom respekt, objektivitet, ansvarskänsla, hederlighet och flit. Landets framtid är beroende av att särskilt de högre utbildningarna kan stå sig i jämförelse med omvärlden.

Målsättning

Lärarkåren skall få erkännande för den mycket värdefulla insats den gör för landets och folkets framtid, både moraliskt och ekonomiskt. Ett läraryrke med hög status kommer dessutom att underlätta rekrytering till läraryrket. Skolan skall präglas av disciplin, ordning och reda och ha en karaktärsdanande roll.

Gymnasieskolan måste bli en utvecklande samhällsinstitution och vara till för elever som menar allvar med sina studier. Ett alternativ till gymnasieskolan skall vara lärlingsutbildning med lön. En bibehållen och säkrad nivå för de akademiska examina som finns måste föregå ett utökat antal platser vid högre utbildning.

Åtgärd

Skolan måste prioriteras och lärarnas löner måste höjas kraftigt, främst i relation till prestation och ansvar. Vi vill ta bort den bundna tiden för lärarna så att dessa själva ska kunna disponera den tid då de inte undervisar.

Vi vill skärpa intagningskraven för gymnasieutbildningarna, samt underlätta för ungdomar att skaffa enklare arbeten hos en yrkesman för att på så sätt få in en fot i arbetslivet och bli ekonomiskt självständiga. Vi vill ha ett betygsystem som objektivt mäter elevernas prestationer och kunskaper över hela riket, samt införa betyg i ordning och uppförande. Skolans vidgade roll och syfte fordrar djupgående förändring av läroplan och kurslitteratur. Den högre utbildningen måste fortlöpande kvalitetssäkras.

svp
3. Svenskarnas Parti

SvP har ännu inte några programskrivningar kring skolan.

d
4. Det Nya Partiet

Desto mer hade (d) – Ian Wachtmeisters andra partiansats – att säga om skolan.
Det parti vars torgmöten 1998 fick fritt trasas sönder av pk-huliganer.

(d) ansåg följande:

”…Kännetecknande för varje annan arbetsplats är att där råder ordning och reda. Och hänsyn till varandra. Självklart måste detta även gälla skolan.

– Alla är inte skarpa teoretiker. Bygg ut lärlingsutbildning i samverkan mellan skola och näringsliv.

– Alla andra civiliserade länder har det vi hade. Studentexamen eller annat kunskapsbevis!

Teckna avtal mellan skolan, eleven och föräldrarna!

Som myndiga, verksamma individer är vi skyldiga att ge det uppväxande släktet en uppfostran och utbildning som gör att de kan föra utvecklingen vidare, försörja sig själva och … oss.

Skolans uppgift är att utbilda.

I likhet med alla andra arbetsplatser krävs det ordning och disciplin om verksamheten över huvud taget ska kunna bedrivas. Men betygen i ordning och uppförande togs bort för ett tjugotal år sedan. Vad var signalen till eleverna? Att ordning och uppförande inte räknas!

”Ge flumskolan underkänt

I Sverige består varje årskull av cirka 100.000 barn. Tror ni att de blir tacksamma mot en flumskola som lärt dem att arbeta i grupp och slå i böcker samt att få igång en dator. Tänk om vi för fyrtio år sedan, som enda resultat av skolutbildningen, kunnat slå i Nordisk Familjebok och ringa i telefon.

För att få skolan att fungera krävs för varje elev ett avtal mellan skolan, eleven och föräldrarna. Avtal med ömsesidigt ansvar. Och med påföljder.

Tänkvärda frågor:

– Är skolan till för att eleverna ska lära sig något?

– Är det ansvarigt att experimentera med barnens tillvaro och framtidsutsikter?

– Är politiker och politiska pedagoger lämpliga att leda den svenska skolan?

– Varför, tror Du, är friskolorna bättre?

”En skola för alla” bidde en skola för ingen.

Gymnasiereformen för fyra år sedan skulle åstadkomma en skola för alla. Det visade sig snarare bli en skola för ingen. Nu skulle alla, säger alla, ungdomar in i gymnasiet vare sig de hade förutsättningar eller ens elementära kunskaper att läsa, skriva och räkna. I detta blåögda experiment med unga människors liv finns det egentligen bara förlorare.

Teoretiskt lagda elever störs i sin undervisning. Lärarna får ägna sig åt helt andra saker än pedagogik och de elever som egentligen inte passar i gymnasiet stör undervisningen eller gör något ännu mycket värre.

Skandal är ett passande ord, som ingen uttalar eftersom alla politiska partier var inblandade i den fantastiska gymnasiereformen!

Utbilda lärlingar

Ungdomar som varken kan eller vill förkovra sig på det teoretiska planet ska givetvis inte fylla klassrummen för den teoretiska utbildningen. Det sunda förnuftet säger att ett utbyggt lärlingssystem, som tar vid direkt efter grundskolan, skulle vara mycket bättre för de praktiskt lagda eleverna. Verkstadsskolor och andra inbyggda skolor fanns i mängd för några tiotal år sedan. Politrukerna och skolbyråkraterna ville dock inte ha sådant och rev ned ett fungerande system och den förnuftiga samverkan mellan skola och industri. Endast några få företag lyckades hålla stånd. Vi vet nu att det inte finns bättre alternativ. Återgå därför till det som fungerade.

Betyg i allt. Även i ordning och uppförande.

Eftersom undervisningen är beroende av att det är ordning och att eleverna uppför sig väl, ska det givetvis ges betyg i ordning och uppförande.

Eftersom skolan ska utbilda och förmedla kunskaper ska det givetvis sättas betyg på hur skolan lyckas i denna kunskapsförmedling. Betyg i alla ämnen.

Det är endast ett sätt att bedra ungdomen om man låtsas som om deras insatser aldrig kommer att betygsättas. Efter skolan kommer verkligheten, konkurrensen, de allt högre kunskaps- och skicklighetskraven.

Verkligheten är inte betygslös.

Och betygen ska vara verkliga. Det får inte förekomma, som idag, att en elev godkännes om han har rätt på tio frågor av sjuttiofem!! Eller att körkortsprovet är det första prov en artonåring kan … köra i! Och visst ska vi ha studentexamen. Som förut. Och som i andra länder.

Du måste kunna tala svenska!

Idag lär man ha övergått till att kalla hemspråksundervisning för undervisning i modersmål. Det skulle alltså finnas drygt ett hundra modersmål i Sverige! Det är ett vanligt knep att försöka byta mening på orden och därigenom tro sig åstadkomma någonting fantastiskt.

I Sverige är modersmålet svenska och det är givetvis mycket svårt för den som inte klarar svenska att klara sig i den svenska verkligheten. Därför måste alla tala, förstå och skriva svenska.              

I andra länder har man detta som ett krav för att bli medborgare. Kravet är just att kunna landets språk – och dessutom känna till dess traditioner och historia.

Man är inte snäll mot invandrarelever genom att inte ställa krav på kunskaper i svenska. Man är bara undfallande och aktivt bidragande till att fördärva deras framtid.

jmk

För övrigt anser jag att Karthago…

Annonser

Ett svar

  1. Alla har de en hygglig ansatts att bedriva svensk skola på. Men jag tycker att de glömmer en sak och det är lärarna ( VI HAR DE LÄRARE VI HAR) s.a.s !! Om man ska bygga en ny skola eller idéer om ny skola då måste lärarna var med på tåget annars kommer ju dom att i vanlig ordning obstruera alla former av förändringar. Rektorer, lärare, lektorer, professorer…alltför många av dem är socialister och fostrade i den sortens dödgrävarpedagogik som spritts under mer än 40 år på svenska universitet och lärosäten.

    Vad gör man åt detta det måste till verkligt hårda bandage för att få med dessa på tåget..när det väl börjar rulla..eller så får man väl focka dem så att de får söka sig annat arbete eller flytta utom lands jag vet faktiskt inte.?? Men lärarkåren med rektorerna i toppen är ett verkligt problem för svensk skola idag..! De är en del av problemet att det ser ut som det gör..det är det minsta jag kan säga om dem 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: