• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Problematisering om Sydafrika

mandela
Hela världen hyllar nu Nelson Mandela. Jag tillhör själv dem som livligt applåderade hans frigivning ur fängelset 1990 och sedan avskaffandet av apartheid.

Det gjorde även den vita sydafrikanen Dan Roodt, när det begav sig. Han intervjuas av Sanna Hill i Nya Tider 48/13.

dr
Nu har Roodt tvingats göra erfarenheter – i likhet med så många andra sydafrikaner – som fått honom att tänka om.

Också jag sätter s.a.s. frågetecken kring den nu pågående utvecklingen i Sydafrika, även om jag fortfarande kan känna en sympati för Nelson Mandela som person.

Situationen i Sydafrika inbjuder, tycker jag, till  jämförelser.

Precis som etniska svenskar idag utgör majoritet i Sverige utgör svarta majoritet i Sydafrika. Antag att vi svenskar skulle ha agerat mot invandrare i Sverige på samma sätt som svarta agerar mot vita i Sydafrika. Hur skulle tidningsrubrikerna bli?

Kontrasten mellan våra två länder, hur majoritetsbefolkningen använder sin majoritetsposition, blir skarp. Hur kommer det sig?

Samtidigt finns en uppenbar likhet:

Det makthavande skiktet av svenskar i Sverige struntar i hur vanliga svenskar har det. Vet inte, vill inte veta.

Detsamma gäller det makthavande skiktet av svarta i Sydafrika, i relation till vanliga svarta.

sydafrika

Läs mer

Afrikanska interventioner

Dabrowski om Mandela

Hatbrotten mot vita sydafrikaner

Mattias Karlsson om nyanser

En jämnare smet?

smet2

En första fråga, när jag hörde om PISA-resultatet, var hur dessa resultat fördelade sig på olika skolor och olika områden. I vilken utsträckning var det fråga om dåliga resultat för svenska elever? Är det inte främst elever med utländsk bakgrund som misslyckas i den svenska skolan?

I huvudsak kan jag se fyra kategorier av elever:

A. Toppskiktet
Elever som kunnat undgå problemskolor och dessutom har bra stöd hemifrån, kommer från hem med studietradition och resurser.

B. Normalskiktet
Elever som också undgått problemskolor, men kommer från hem utan  studietradition (den kategori jag själv och många med mig tillhörde under skoltiden).

C. Problemsvenskar
Svenska elever som inte lyckats undgå problemskolor, och har varierande stöd hemifrån.

D. Invandrarelever
Som C, men har utländsk bakgrund (utrikes födda och/eller har utrikes födda föräldrar).

Intressant vore att få reda på dels hur dessa fyra kategorier hamnar i jämförelse med varandra, dels i vilken utsträckning som den negativa utvecklingen gäller alla fyra. Jag skulle kunna föreställa mig att raset främst har drabbat kategorierna C och D, och alldeles särskilt D.

Nu tänker jag främst på pojkar, men även uppdelning pojkar/flickor vore intressant.

nafr
Faktorer som, utöver PISA-undersökningen i sig, ger grund för dessa förväntningar är att alltfler invandrarelever har rötter i Afrika och arabvärlden:

• med i genomsnitt lägre IQ än svenska elever

• med kultur och värderingar som frontalkolliderar med den svenska flumskolan

• brister i både svenska språket och kunskaper i övrigt.

Nyanlända stoppas de in i klasser under skolåret. Undervisningen ska sedan anpassas till dem. Överdriver jag nu?

Problemskolor kan man, vad jag förstår, undgå på två sätt:

1. Man kan välja en bestämd skola (lättare för familjer som kan betala).

2. Man bor redan i ett helsvenskt bostadsområde, då kan ett bra skolval ske med automatik.

En SVT-artikel den 4/12 -13 ger stöd för mina antaganden om skillnader:

”SVT:s granskning visar att de skolor som har allra bäst betyg och bäst resultat på nationella prov har en extrem elevsammansättning. Det är främst de välutbildade familjernas barn som går i dessa skolor. Detta gäller oavsett om de är kommunala skolor eller friskolor.”
 
”I Sollentuna Musikklasser går 88 procent akademikerbarn. Det finns inga exempel på skolor med en sådan elevsammansättning som inte också har väldigt bra skolresultat. I Sollentuna var meritvärdet i snitt 275 poäng i våras.”

Sedan slår SVT-texten knut på sig själv.

trollk2
Grundproblemet för den politiskt korrekte är ju följande:

1. Fjärrinvandringen till Sverige har varit omfattande.

2. Den har resulterat i allvarliga skolproblem.

3. Men denna invandring måste, enligt pk-dogmen, ändå fortsätta.

4. Problem och orsakssamband behöver därför på något sätt trollas bort.

SVT-webben fortsätter:

Valfriheten är problematisk för skolresultaten. När familjer får välja blir det större skillnad mellan skolorna. Och det finns inga vinnare på att det blir stora skillnader mellan skolor, enligt Skolverkets analyser.”

trollk4

Rimligen finns det även vinnare, nämligen de elever, vars skolresultat inte försämrats!

”Den senaste Pisa-undersökningen stärker den uppfattningen. Länder som Finland och Korea som klarar sig bra i mätningen har mycket små skillnader, säger Sverker Härd.
 
– Vi har sett i Sverige att de lågpresterande blir fler och de presterar dessutom sämre, men vi ser inte någon stor förändring bland dem som är högpresterande.”

Ingen stor förändring bland högpresterande. Är det något anmärkningsvärt, om deras studieförutsättningar är desamma nu som tidigare?

Vad PK-iterna vill komma fram till är att svenska elever av någon slags solidaritet med de svagpresterande och studieomotiverade ska gå miste om förutsättningar för en bra skolgång.

SVT-artikeln inledde med att konstatera:

”Den svenska skolan ska enligt lag vara likvärdig. Alla elever skall ha samma chans.”

Vad blir här konsekvensen av PK-linjen av att påtvinga mer av blandning, annat än att fler elever blir lika dåliga?

Skulle det vara ett framsteg, att fler lär sig mindre?

smet

Läs mer

Vägen utför stupet

SD och skolan