Finns det tecken på att år 2014 ska kunna komma att innebära en vändpunkt, till det bättre? Med en portion god vilja går det nog att se det så.
Internationellt:
Det mest anmärkningsvärda, och hoppingivande, är ju att ett nytt amerikanskt missilangrepp kunde avvärjas i Syrien. Det kan ses som ett trendbrott efter Afghanistan, Irak och Libyen.
En seger för freden och för förnuftet, där rysk diplomati spelade en nyckelroll. Vladimir Putin är väl känd i Sverige, och rankas nu som världens mäktigaste man, före fredspristagaren, du vet.
Mindre känd är Rysslands utrikesminister, Sergeij Lavrov, men på Russia Today förekommer han ofta.
Det är en politiker med exceptionell tyngd och professionalism, allvar och skärpa. Genom att ta fasta på ett krav från sin amerikanske kollega Kerry om att Syrien skulle göra sig av med sina kemiska stridsmedel skapades en öppning. USA kunde slå till reträtt utan att behöva tappa ansiktet.
I förlängningen av den syriska uppgörelsen ligger nya möjligheter till en lösning av krisen kring Iran.
Och om inga muslimska länder har massförstörelsevapen – måste Israel då hålla fast vid sina kärnvapen?
En annan koppling är NATO-missilerna i Polen och andra stater nära gränsen till Ryssland. Dessa har ju motiverats med ett hot från Iran…
En annan löftesrik utveckling är det ökande stödet för invandringskritiska partier runtom i Europa, och kanske särskilt hur Front National i Frankrike, under ledning av Marine Le Pen, nu ser ut att bli landets största parti i kommande val.
Kan dessa partier dessutom upprätta ett samarbete inom EU kan de bli till en kraft av betydelse där. Nationer och folk har ju inte skiljaktiga intressen – nationellt inriktade partier bör därför kunna samverka.
Nationellt:
Mest påtagligt inom Sverige är förändringen av den partipolitiska spelplanen, genom förskjutningen av partisympatierna.
• Å ena sidan växer Sverigedemokraterna. Nu ett drygt halvår före nästa riksdagsval är SD tredje parti i storlek och ligger kring 12 procent. Det skulle betyda ett fördubblat antal mandat i valet. Om trenden håller i sig kan det bli fråga om 15-20 procent, och mer än en tredubbling.
• Å andra sidan minskar stödet för partierna inom 7-klövern. Intill nyligen har Centern och Kristdemokraterna legat kring 4 procent och riskerar att åka ur riksdagen.
Nu börjar även Folkpartiet närma sig den nivån.
Förändringar kan komma att ske även inom den fackliga rörelsen, i varje fall inom en del LO-förbund. För detta har man bäddat genom å ena sidan toppstyrning och orimliga förmåner åt fackliga företrädare, å andra sidan uteslutningar av medlemmar eller förtroendevalda som är sverigedemokrater.
Vad som nu sker är att en alternativ facklig organisation startas: LÖNTAGARNA.
Inom mediesektorn sker redan en uppluckring av pk-monopolet, på mer än ett sätt.
• Ny teknik. Med internet blir text, stillbilder och filmer från hela världen tillgängliga i våra datorer. Webbsidor som Fria Tider och Avpixlat, Exponerat och Petterssons blogg, Dispatch International och Realisten, förmedlar de nyheter som pk-media förtiger.
• Med hjälp av parabolantenn kan vi också få tillgång till en alternativ nyhetsförmedling i våra TV-apparater. Till exempel det mycket sevärda RT – Russia Today.
• Hela branschen av dagstidningar är nu i gungning. Tidningar läggs ned. Även andra nedskärningar gör att antalet journalister och andra anställda minskar.
Samtidigt växer nya tidskrifter fram, alternativ till pk-propagandan. T ex Nya Tider och Nationell Idag.
I desperation över denna utveckling, likt ett sårat djur, slår maktens media vilt omkring sig. Länge har man kampanjat mot näthat och nätsajter. Nu har detta följts upp med åsiktsregistrering, kartläggning av identitet och bostadsadress på nätkommenterare, och med filmade hembesök.
Expressen gick härvid på en trippelmina, när man uppsökte Jim Olsson i Göteborg.
• För det första blev han inte synligen överrumplad. Det blev vare sig försagdhet eller pudlande. Tvärtom: Jim Olsson gav istället Expressenreportern en utskällning efter noter.
• För det andra tillskrev man Jim Olsson citat som inte var ur hans bloggkommentarer. Tvingades därför gå ut med en rättelse och en ursäkt.
• För det tredje gjorde man därvid misstaget – som levande i sin journalistiska glaskupa – att återge många och långa citat av Jim Olssons texter. Sådant som de allra flesta läsare självfallet kan känna igen sig i och hålla med om.
Expressen är inte ensam. I denna jakt på ”troll att dra fram i ljuset” ska deltaga även Robert Aschberg, med programmet ”Trolljägarna” i TV3. Aschbergs poserande med ett baseballträ i sammanhanget ligger väl i linje med hur sverigedemokrater drabbats av både misshandel och yxor i dörren.
Det ligger också i linje med hur Expressen i sin åsiktsregistrering anlitat människor som Mathias Wåg och andra AFA-profiler, dvs aktivister inom våldsvänstern.
Söndagen den 22 december skulle det hållas en manifestation i Kärrtorp mot politiskt våld och för yttrandefrihet, som det först framstod. Från webbsidan Axpixlat manade man då sina läsare till deltagande. Bland arrangörerna fanns dock Mathias Wåg och hans vänner och en hotbild fick Avpixlat att backa ur. Säkerheten skulle inte kunna garanteras för invandringskritiker som visade sig på arrangemanget.
Manifestationen uppskattades ha dragit 16.000 deltagare, däribland riksdagens talman, Per Westerberg, och Socialdemokraternas ordförande, Stefan Löfvén.
Våldsromantiken hos arrangörerna exponerades snart för deltagarna. På scenen sjöngs om att ”slipa kniven” och att slakta sverigedemokrater. Detta skedde mot en bakgrund där en person blivit svårt knivskuren veckan innan, av en person ur våldsvänstern. Av de 16.000 deltagarna gick 15.000 därifrån i förtid.
Kan det vara så att denna manifestation i Kärrtorp för många blir en vändpunkt, såtillvida att de inser att mycket inte är vad det utges för att vara, att det finns en förljugenhet i det massmediala kampanjandet?
Vad gäller åsiktsregistrerandet kan det i princip slå åt två håll.
• Syftet är naturligtvis att många ska bli rädda och låta sig passiviseras. I vissa fall kan det säkert bli så att maktmedia därvid lyckas.
• Men det kan också slå åt andra hållet: att många som tidigare funnits litet på åskådarplats känner och nu är det bara för mycket – bära eller brista, här måste alla reagera!

Jo, en sak till:
Arnstberg-Sandelin fick ju in en annons för sin bok i DN. Sedan blev det ett ramaskri från de politiskt korrekta, trots att annonsen bara innehöll relevanta fakta, som i sak stämde. En ”motannons” sattes in från pk-håll, som skulle bemöta bokannonsen.
I sak var det dock mycket tveksamma fakta som där anfördes. A/S ville då få in en ny annons, för att kunna bemöta dessa felaktigheter. Detta vägrade DN att gå med på.
Boken blev snabbt slutsåld, så där finns en stor efterfrågan. Redan det faktum K-O Arnstberg och Gunnar Sandelin talar klarspråk på det sätt de gör i denna bok är värt att notera – det är nu ”gloves off”.
Utsatt för refusering i Dagens Nyheter har även den norska politikern Kristin Clemet blivit, då hon önskat få bemöta angrepp på Norge från Henrik Arnstad i DN. Angreppen på Norge har föregåtts av återkommande angrepp på Danmark.
Sverige framstår alltmer som ett väldigt udda land i Norden, för att inte säga att vi blivit något av en hela världens driftkucku.
Merit Wager:
”Och kommunerna hade köer för mottagande av asylsökande redan hösten 2012, för mer än ett år sedan. Redan innan Migrationsverket skulle lägga lök på laxen genom att ensidigt utropa PUT för alla från Syrien – och sedan envisas med att göra saken sämre genom att håna resten av EU. På sedvanligt manér. Det svenska manéret. Att inte vilja acceptera att det även i det mest fantastiska av alla länder finns en gräns för hur många som går att trycka in.”
I övriga världen har mångkulturalismen dödförklarats, i Sverige hyllas den av pk-eliten – som ”mångfald”.
Det fanns en tid då Moskva representerade förtryck och likriktning, medan Sverige stod för frihet och demokrati. Nu är rollerna plötsligt omkastade. Jag säger bara ”Snowden” och ”Assange”…
När den svenska extremismen går upp för svenskar i gemen blir det rimligen ägnat att stämma till eftertanke.
x
Läs mer
Jag är Jim!
Värsta hotet
För övrigt anser jag att Karthago…
Filed under: Blågula frågor, bok, debatt, demokrati, fred, frihet, godhet, invandring, krig, kultur, massmedia, mångkultur, media, motstånd, nationalism, nato, opinion, partier, pk, propaganda, riksdagen, ryssland, säkerhet, sd, skola, svenskfientlighet, Sverigedemokraterna, utland, våld, Yttrandefrihet | Tagged: bok, debatt, demokrati, extremism, fred, invandring, krig, kultur, mångkultur, media, motstånd, pk, säkerhet, sd, våldet | 8 Comments »