• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Leningrads belägring

Här kommer del 4 av min ryska reserapport.

Reserapporten i sin helhet kan läsas här.

Belägringen

Leningrads belägring blev en konsekvens av inte bara Hitler-Tysklands angrepp på Sovjetunionen den 22 juni 1941.

Det hade också samband med vinterkriget 1939/40 – Sovjetunionens angrepp på Finland. Bland de krav som Moskva ställt var en sovjetisk bas på Hangö udd och en gränsförskjutning västerut, längre bort från Leningrad.

Det sovjetiska angreppet kom den 30 november 1939 och striderna pågick till den 13 mars 1940. Vintern var den kallaste som dittills uppmätts, med ofta 40 minusgrader. Finland förlorade 23.000 i stupade, Sovjet 130.000.

Den sovjetiska övermakten var stor i både antal soldater, tanks och flygplan, så en finsk kapitulation blev ofrånkomlig. Gränsen flyttades så att Viborg – Finlands i storlek andra stad – hamnade på den sovjetiska sidan. Ladoga blev helt en sovjetrysk insjö.

Sommaren 1941 hamnade Finland på tysk sida i kriget, kunde avancera mot Leningrad och återtog de just avträdda områdena. De finska trupperna gjorde dock halt en bit från Leningrad, så ryssarna behövde inte avdela mycket trupper för att kunna hålla det frontavsnittet. Däremot bidrog de finska trupperna till att fullborda inringningen av staden.

Belägringen började i september 1941och skulle vara i nära 900 dagar, fram till januari 1944. Själva inringningen hade dock brutits eller lindrats ett år tidigare.

lbbok

Boken ”Belägringen av Leningrad” av Anna Reid ger en osminkad redogörelse för denna tid. Där ryms både lidande och heroism, men också förnedring och hyckleri, inkompetens och djup omänsklighet.

Belägringen skulle bli en ofattbar prövning, men många av stadens invånare hade hunnit bli ”luttrade”.

Reid skriver:

”Alla Leningradbor som 1941 var över trettio år hade redan varit med om tre krig (första världskriget, inbördeskriget …samt vinterkriget mot Finland (1939-1940), två svältperioder (den första under inbördeskriget, den andra i samband med kollektiviseringen i början av trettiotalet som förorsakades av Stalins våldsamma övertagande av jordbruk och två omfattande vågor av politisk terror. Det fanns knappast ett hushåll, … som inte hade drabats av såväl dödsfall, fängelse eller exil som fattigdom.”

Under belägringen regnade tyska bomber och granater över Leningrad. Enligt sovjetiska uppgifter träffades staden av 69.000 brandbomber och 4.250 sprängbomber under kriget. Till detta kom granaterna.

Reid:

”Många tyckte att grantbeskjutningen var värre än bomberna, eftersom granatelden inte föregicks av något larm. Från den 4 september till slutet av året besköt tyskarnas tunga artilleri Leningrad vid 272 tillfällen, i upp till arton timmar i sträck, med totalt över 13.000 granater.”

Till följd av beskjutning omkom nära 17.000 stadsbor.

Drygt 630.000 dog av svält och sjukdomar. En effekt av belägringen blev ju att tillförseln av mat ströps. Matransonerna skars ned i omgångar – i november var de nere i 250 gram bröd för kroppsarbetare, 125 gram för övriga.

Till detta kom att man ofta måste stå i kö många timmar. De hushåll, där ingen var stark nog att köa var dömda. Dödssiffrorna nådde en topp januari-mars 1942.

– – –

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: