• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Röster om skolan

På många webbsidor förekommer nu inlägg om den svenska skolan. Av naturliga skäl: dels har skolan en central betydelse för vårt samhälles framtid, dels är utförsåket för den svenska skolan mer än tydligt.

Överens är de flesta om lägesbeskrivningen i stort:

• eleverna når inte kunskapsmål, vilket får till följd att de som lämnar grundskolan dåligt klarar gymnasiestudier och de som lämnar gymnasiet dåligt klarar högskolestudier.

• det saknas disciplin och arbetsro i skolan

• det förekommer en betygsinflation, en tendens att betrakta godkänt som en mänsklig rättighet.

• kanske kan många också instämma i att skolans ledning på riksnivå är tidsenlig.

Låt mig här citera några skribenter:

Peter Harold, den 19/8 -13:

”Två veckors högintensiv ”introduktion” är vad som behövs för att svenska universitetselever skall lära sig kunna bedriva akademiska studier. Detta enligt någon ung dam som fick förklara i radion i morse hur man borde hantera den kris som uppstått i svenska högskolor och universitet nu när allt fler elever söker sig dit utan att ha ens erforderliga grundkunskaper i svenska språket i tal och skrift, än mindre en utvecklad studieteknik. Två veckors högintensiv introduktion skall kompensera för att elever lämnar det tioåriga högstadiet utan att kunna läsa och skriva, och passerat gymnasiets tre- och fyraåriga program utan att ha lärt sig hur man pluggar…”

 ”‘Alla kan’ och ‘alla är lika värda’ omvandlas på något absurt sätt till en mänsklig rättighet att få bra betyg utan motsvarande prestation; eller att om man inte får bra betyg så är det skolans/samhällets fel, och att kunskap är något som fastnar automatiskt bara vi dyker upp på lektionerna. Surprise, inlärning fungerar inte så för de flesta. Repetition är inlärningens moder. Och faster. Gammelfaster.”

”Bäst är om vaktmästarna arbetar två och två och ronderar från var sin ända av korridorerna. Att ta bort klotter och avbryta bråk är en försenad insats; det är klottrarna och orosmakarna som skall bort.”

Magnus Henrekson och Tino Sanandaji på DN Debatt den 6/7 -13:

”Vi misstänker att det finns ytterligare en bidragande förklaring till ungdomsarbetslösheten utöver bristfällig kunskapsnivå, nämligen bristande inlärning av ”mjuka” kompetenser.

Forskningen har de senaste åren alltmer uppmärksammat så kallade icke-kognitiva färdigheter såsom självdisciplin, social kompetens, motivation, arbetsmoral, uthållighet, pålitlighet, punktlighet och emotionell stabilitet.”

Tanja Bergkvist noterar hur lika möjligheter förvandlats till rätt till lika resultat:

”…i prop 2005/06:155 står att läsa: ”Maktbegreppet är centralt i jämställdhetspolitiken och bör därför uttryckas explicit i det övergripande målet. Ordet makt skall förstås i betydelsen att kvinnor och män skall ha samma rätt, förmåga och möjlighet att forma samhället och sina egna liv.” Observera – ska ha ”samma förmåga”, och inte längre bara ”samma möjlighet” – man skiljer också i klartext på dessa två som framgår ovan. Kan man verkligen lagstifta om samma förmåga?

Och vidare: ”Regeringen anser att det nya förslaget till mål tar sikte på att beskriva vilket resultat som skall nås genom att kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män. Regeringen finner därför, i likhet med flera av remissinstanserna, att förslaget till mål på ett bättre sätt avspeglar vad som utmärker ett jämställt samhälle”. Där har vi det alltså – vilket resultat som ska nås är det centrala – nämligen en 50/50-fördelning inom varje yrke, på varje arbetsplats, i det privata hushållsarbetet osv. Alltså:  män och kvinnor ska inte längre bara ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter utan också samma (lagstadgade) förmåga – och detta ska vidare leda till ett jämnt utfall på 50/50.”

Krister Renard, på Gluefox:

”Försöker man plocka ut själva kontentan av de idéer som ligger bakom svenska skolan, så kan detta sammanfattas i några punkter:
 
    1. Alla människor föds lika begåvade.
 
    2. Skillnader mellan människor beror enbart på uppfostran.
 
    3. Alla människor är goda, innerst inne.
 
    4. Uppfostran skall vara fri (dvs fri från uppfostran i praktiken)
 
    5. Unga människor skall ha friheten att förstöra sin egen framtid (i praktiken blir det så när man tillåter ungdomar att fatta beslut de inte är mogna att fatta — t ex accepterar att elever skolkar flera dagar i veckan, att de saboterar lektioner, etc, etc).
 
1. och 2. medför att alla elever skall få samma undervisning under skoltiden. 3, 4 och 5 leder till att skolan inte får använda tvångsåtgärder, utan man skall vädja till problemeleverna att de skall sköta sig. Väljer dessa, trots skolans och lärarnas böner, att inte sköta sig, ja då får de väl förstöra undervisningen för de studiemotiverade eleverna, tycks vara kontentan.”

”Men varför talas det aldrig om hur man skall hjälpa de mest begåvade eleverna för att utvecklas maximalt. Har inte de också rätt att få stimulans i skolan?! I stället håller man dessa elever nere, så att de inte skall sticka upp.”

”Ordet ‘disciplin’ är för de intellektuella i Sverige ett rött skynke. Man börjar omedelbart tugga fradga så fort man hör detta ord. Ordet kommer från latinets ‘discere’ som betyder ‘att lära sig’. Disciplin är således helt enkelt den ordning som är nödvändig för att man skall kunna lära sig något.”

” 7. Skolan måste ha nolltolerans. Man måste beivra även mindre förseelser som sen ankomst, att man inte har böcker med sig etc. Uppförande- och ordningsbetygen bör återinföras och finnas med på studentbetyget. Även antalet lektioner med ogiltig frånvaro bör finnas med på studentbetyget. Jag kan garantera att många arbetsgivare då kommer att kräva att få se studentbetyget hos de arbetssökande. Stor olovlig frånvaro säger säkert en hel del om hur en blivande arbetstagare kommer att passa tider etc.”

”Skolverkets förföljelser av de kristna friskolorna i Sverige, verkar i ljuset av ovanstående fullständigt absurda. På dessa skolor har man precis det som de flesta föräldrar längtar efter för sina barn. Det verkar som Skolverkets ledning tycks tro att det är de kristna friskolorna som är problemet i samhället. Upp- och nedvända världen kan man säga. Hur skulle stängandet av alla kristna skolor kunna skapa en bättre kommunal skola? Kanske är det i stället så att den kommunala skolan har något att lära av de kristna skolorna. T ex att moral och etik är synnerligen viktiga frågor för unga människor. Att unga människor behöver något att tro på. Att tron på absolut rätt och absolut fel är något som hjälper ungdomar. Skolverket uppvisar en anmärkningsvärd oduglighet, enligt min mening, och borde snarast läggas ner, för att sedan ersättas av en myndighet, där man anställer de duktigaste lärarna för att forma den svenska skolan.
 
De politruker och politiska ideologer som idag tycks bestämma riktlinjerna på Skolverket, och som ligger bakom dagens svenska skola, borde snarast försvinna ut i glömskans hav.”

Låt mig avslutningsvis konstatera att skoluniform är vanligt i många länder. I Sverige kan det låta provocerande att ens nämna ordet. Det visar, menar jag, på behovet.

Skoluniform kan bli till en kraftfull markering av att skolgången rymmer ett åtagande, att vi skattebetalare förväntar oss något tillbaka. Skolan är en arbetsplats.

kubacam

Läs mer:

Blågula frågor om skolan

Finländsk skola – Wager

Lägg ned skolan!

Rapport från en snällistisk skola

Skola för någon?

Studenter kan inte svenska