• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Blågul solidaritet

”Rätten till nytt land, ny jord, ny mark, har – enligt en evig naturlag – den som erövrat det, och det egna landets gränser inte räcker till för att föda det växande befolkningsöverskottet. Och det att vi har barn, som vill leva, rättfärdigar våra anspråk på de nya rikena.”

Så löd ett uttalande av Adolf Hitler, vilket ger en bakgrund till det tyska angreppet på Sovjetunionen 1941.

-

”Vi svenskar kan inte hävda en exklusiv rätt till ett så relativt glesbefolkat land.”

Så uttalade sig Christer Hallerby, statssekreterare till invandringsminister Friggebo, 1994.

Själv håller jag inte med vare sig Adolf Hitler eller Christer Hallerby.

lagom Så här skrev jag på 90-talet i min bok ”Lagom är bäst!” under rubriken ”Blågul solidaritet”:

”Nationalism kan vara av helt olika slag:

g2a

1. Punsch-patriotismen

Till ingredienserna i denna hör romantiserandet av gamla krigarkungar och krav på stora anslag till krigsmakten. En sådan överklassens nationalism hade vi i exempelvis Sverige kring sekelskiftet – ett samhälle, karaktäriserat av skarpa klasskillnader. Krigsmakten användes också direkt mot svenska arbetare, både 1879 och 1931.

Det var en nationalism för att förtrycka det egna folket. Följaktligen klöv den – istället för att ena – nationen. ‘Det befästa fattighuset’ . Så löd titeln på en bok, utgiven av det socialdemokratiska ungdomsförbundet 1914.

Sin ‘höjdpunkt’ nådde denna nationalism under första världskriget, på västfronten 1914-18. Där manifesterades dess absurditet tydligare än någonsin. I anfallsvåg efter anfallsvåg sprang människor från en skyttegrav mot de smattrande kulsprutorna i en annan skyttegrav. Miljoner unga män offrade sina liv – för egentligen ingenting!

usaimp

2. Imperialismen och chauvinismen

En nationalism, inriktad på militär aggression, på territoriell expansion och på underkuvande av andra folk.

Ett exempel utgör England i slutet av 1800-talet. En princip som låg till grund för uppbyggande av det brittiska imperiet var ‘my country – right or wrong’. Med andra ord: avgörande var inte några allmängiltiga principer om rätt och fel, avgörande var vad som låg i den egna nationens intressen (som det uttolkades av dess styrande). Oavsett det egna landet har rätt eller fel skulle man ställa upp för det. En simpel klan-mentalitet.

Chauvinism utgår från att det egna folket är bättre än andra folk och i kraft av detta har rätt att trampa på andra folk.

Här utgör Hitler-Tyskland, med dess ‘Drang-nach-Osten’, det tydligaste exemplet. Andra folk kunde antingen underkuvas och göras till slavar åt det tyska, eller utrotas (med det synsättet som grund mördades ett stort antal judar och än många fler ryssar).

pah

3. Folkhems-nationalismen

Denna handlar i grunden om solidaritet och sammanhållning, om ett kollektivt nationellt projekt och ett gemensamt ansvarstagande för det egna landet, det egna folket och dess framtid.

Denna nationalism representeras av Sverige 1932-1980, av det Sverige som leddes av socialdemokrater som Per-Albin Hansson och Gustav Möller, Ernst Wigforss och Gunnar Sträng.

Det var en nationalism i hela folkets intresse, och ägnad att samla hela folket. Det var för den skull inte någon aggressiv nationalism, den riktade sig inte mot något annat folk. Det handlade i grunden om att leva och låta leva.

Folkhems-nationalismen är intimt förknippad med både demokrati och miljövärn.

Den blågula solidaritet, som denna bok förespråkar, anknyter naturligtvis till folkhems-nationalismen.

Blågul solidaritet – det vetter åt två håll:

• Å ena sidan betyder den att vi svenskar måste hålla samman, och visa solidaritet med varandra.

• Å andra sidan betyder den att vi svenskar ska vara öppna utåt, kunna ställa upp för andra folk, och visa solidaritet utåt. I den omfattning och på det sätt, som vi själva väljer.”

lagom

Den fullständiga texten ”Blågul solidaritet”  finns här.

Annonser

4 svar

  1. En bra text även om du förenklar lite grann. Punschpatriotismen var nog inte alltid en ”överklassideologi” och det är i vilket fall som helst inte riktigt att i så fall kalla den för nationalism, då nationalism förutsätter nationell solidaritet, enligt min mening.

    Den tyska nationalsocialismen var dessvärre imperialistisk men den byggde även i högsta grad på nationell solidaritet, ja troligtvis i betydligt högre grad än vad det socialdemokratiska Sverige gjorde. Socialdemokratin har ju både en marxistiskt och ett liberal grund, vilka inte är förenliga med någon djupare nationell solidaritet. Det socialdemokratiska Sverige kopierade förövrigt mycket av NS-Tysklands politik.

  2. Att sluta sig samman i grupper och arbeta för gemensamma intressen är en del av människans natur. Inför det främmande tyr vi oss till dem som liknar oss själva. I storlek från några individer till hela raser eller grupper av nationer organiserar vi oss och försvarar oss mot de andra.
    När Gustav Vasa i början av 1500-talet kom till Småland för att söka stöd för motståndet mot danskarna blev han utkastad av smålänningarna. De föredrog den danska kungen Kristian för han hade lovat dem salt, som på den tiden var viktigt för att överleva. En patriot där och då försvarade Småland mot det som skulle komma att bli Sverige.
    I boken Det svenska folklynnet hävdade Gustav Sandbärg att 1800-talets nationalistiska våg aldrig nådde Sverige. Han menade att det berodde på att Sverige som ett homogent land saknade inre motsättningar och att även yttre fiender saknades. Detta till skillnad från övriga folk och länder i Europa där krig och konflikter gjort att nationalkänslan växt sig stark. Här en länk till kapitlet Bristen på nationell instinkt, i Sandbärgs bok:
    http://runeberg.org/folklynn/instinkt.html

    • »En svensk är inte ämnad för att behålla någonting; han är skapad för att man skall ta det ifrån honom.»

      Vår böjelse till självutplåning har tydligen rötter tillbaka i tiden.

      Vilket gör oss som vill ta spjärn och försvara svenska intressen till osvenska…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: