• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Alternativ till SD?

Två parallella processer pågår nu beträffande Sverigedemokraterna:

1. Tillväxt

Sammanvägda opinionsmätningar hösten 2012 visar att SD med ca 9% av väljarsympatierna är riksdagens tredje parti i storlek, efter (S) och (M).  Den senaste mätningen (Sentio) pekar på över 12%!

Redan detta gör att SD med bred marginal kan förväntas klara riksdagsspärren på 4% i valet 2014 – i synnerhet som ökningen av väljarstödet för SD fram tills dess med all sannolikhet kommer att ha ökat ytterligare, långt utöver valresultatet 2010.

2. Utslätning

Sverigedemokraterna betecknar sig nu som ett socialkonservativt parti, inte nationalistiskt – varmed utmönstras betydelsen av en homogen befolkning.

Kraven kring invandringen är samtidigt mjuka,  33-punktsmanifestet från år 2005 är undanstoppat.   SD accepterar utgångspunken att målet för svensk politik ska vara godhet och ansvarstagande för andra folk, är okritiskt till en pk-tolkning av ”mänskliga rättigheter”.

Det står också klart att SD har en dubbel agenda, med sin uppbackning av de extremister som har makten i Israel.

”Sverige är svenskarnas land!” får vi inte höra Jimmie Åkesson säga.

En del av denna process är även ett antal anmärkningsvärda uteslutningar.

• Det första (tillväxten) skapar UTRYMMET för ett ytterligare parti, radikalare än Sverigedemokraterna.

• Det andra (utslätningen) skapar BEHOVET av ett sådant parti.

När jag tidigare skrivit om detta här på bloggen har jag talat om ett ”tredje parti” (TP), där 7-klövern räknats som parti 1.

Vilken inverkan skulle ett TP, som ett radikalare och tydligare alternativ,  kunna få?

I förhållande till SD skulle det kunna få samma funktion som kommunistpartiet, SKP, historiskt haft gentemot socialdemokraterna, SAP. De senare har genom SKP kunnat framstå som mindre farliga,  och tveksamma väljare har vågat ge partiet sitt stöd.

Tillkomsten av ett TP skulle alltså kunna underlätta för SD att växa ytterligare i väljarkåren.

TP skulle kunna utgöra en motvikt mot 7-klövern och pk-media, vara ägnat att påverka SD, så att partiet inte blir helt utslätat. Det skulle kunna få en gynnsam inverkan på hela den politiska debatten, förskjuta den till att handla om väsentligheter.

Politiskt skulle partiet kunna knyta an till tidiga SD-paroller, som alltjämt har sin relevans.

• BEVARA SVERIGE SVENSKT!

• Svenska intressen främst!

• Nationell självbestämmanderätt för varje folk!

• Gärna solidaritet, men då förankrad hos dem som får betala!


Vilken grupp skulle då kunna axla rollen som den nya kraft svensk politik nu behöver?

”Under resans gång” är det många personer som lämnat  Sverigedemokraterna, antingen frivilligt eller genom uteslutningar. Finns det tillräckligt många vettiga f.d. SD-are för att dessa nu tillsammans skulle kunna utgöra kärnan i ett TP?

ND – Nationaldemokraterna – finns nu mest bara till namnet, efter att bra krafter i omgångar lämnat organisationen.

Därutöver finns SvP – Svenskarnas Parti – som en organisation på uppgång. I några bloggtexter framöver ska jag granska SvP:s program.

Främlingsfientlighet?

Bengt Westerberg har gjort en ny utredning, som uppföljning av Birgitta Löwanders.

Låt mig börja med att citera Merit Wager:

”Apropå Bengt Westerbergs (och regeringens) utredning ‘Främlingsfienden inom oss’ …


•  Varför får man inte hysa fientlighet mot främlingar i Sverige 
(om man nu gör det)?

Att ställa sig avvaktande (rädd, fientlig etc) gentemot just främlingar är ju något som ligger nedärvt hos människan – av naturliga orsaker. Sedan urminnes tider har det varit sunt att hysa viss misstänksamhet mot dem man inte känner och att uppleva en vilja att beskydda och försvara sina närmaste och sitt revir.

Om en människa känner sig fientligt inställd mot främlingar så gör den det. Det måste ju vara tillåtet för människor att känna sig fientligt inställda till både främlingar och bekanta! Svenska staten kan inte tro att den kan ta sig rätten att bestämma och reglera vad människor ska känna och tycka. Staten kan inte ha rätt att ens försöka hjärntvätta människor.”


650 miljoner kronor ska avsättas till den westerbergska åsiktsdressyren av svenskarna, bekostat av svenskarna själva.

Det kan visa sig bli en felsatsning på två sätt:

a) vi svenskar låter oss inte dresseras av Westerberg

b) det vore olyckligt redan om dressyren skulle lyckas, eftersom Westerberg i sak har fel, han är ute och cyklar.

Den westerbergska slagsidan och ensidigheten är ju total. När det talas om ”vardagsrasism” och ”främlingsfientlighet” – vad menas? Syftas det på attityder som tar sig uttryck i negativa handlingar, som misshandelsfall eller våldtäkter? Har Westerbergs utredning ens försökt ta reda på hur vanligt det är att invandrare utsätts för våldsbrott med svenskar som förövare respektive hur vanligt  det omvända gäller, att svenskar är brottsoffer och invandrare förövare?

”Alla människors lika värde” må vara en återkommande pk-paroll, men svenskfientligheten intresserar dem inte!

För egen del är jag selektivt främlingsfientlig, dvs mot främlingar som begår brott i Sverige,  missbrukar våra socialförsäkringar,  missbrukar asylinstitutionen, eller försöker bestämma över oss svenskar. Men har naturligtvis ingenting emot t ex främlingar som kommer till Sverige och turistar.

Antag att en utbredd fientlighet hos svenskar mot invandrare i Sverige ändå föreligger och kan ses som ett problem. Borde man då inte försöka greppa de bakomliggande sociala orsakerna till detta? Så kan det ju resoneras kring brottslighet och brottslingar, att samhället måste förändras, så att unga inte växer upp till att bli brottslingar.

Som åtgärder mot att svenskar riskerar bli  främlingsfientliga vill jag förorda:

1. stopp för vidare arbetslöshetsinvandring.

2. stopp för alla åtgärder som diskriminerar svenskar.

3. stopp för fler utredningar av den westerbergska modellen.


PS
Det finns ett moment i utredandet om ”främlingsfientlighet” som säkert gått både Westerberg och många andra förbi: det är att ett sådant utredande rymmer en form av främlingsfientlighet. En underliggande förutsättning är ju att invandrare är sköra som porslinsdockor, sådana som måste bäddas in mot stötar. Och att inga krav eller förväntningar kan knytas till dem. De är hopplösa fall.

PPS
I sin utredning skriver Westerberg för övrigt:

”En grundläggande princip i internationella mänskliga rättighetskonventioner liksom i svensk lagstiftning är att alla, utan åtskillnad, ska ha lika rättigheter och möjligheter.”

Det är inte sant. Envar har inte rätt att bo i Sverige – för detta krävs uppehållstillstånd.

Inte heller har envar rätt att få svenskt medborgarskap, och bara svenskar har rösträtt i svenska riksdagsval.