• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Demokrati på dekis


Hur fungerar demokratin i Sverige?

Ett sätt att mäta är ju att se till hur den levererar.  Vi som intresserat oss för invandringsfrågan vet svaret. Det bedrivs en politik rakt på tvärs mot sunt förnuft och i strid mot svenska folkets intresse. Ett politiskt och kulturellt klimat har skapats, där föga utrymme ges för dissidens. För att med eftertryck visa, att det inte lönar sig att där opponera, slöt Reinfeldt överenskommelser med Miljöpartiet, som öppnade slussarna för mer arbetslöshetsinvandring, av främst somalier.

En annan ingång på problemet är se till hur systemet fungerar, inifrån. Syna hur det går till ”i maktens korridorer”. Det kan Anne-Marie Pålsson sägas ha gjort, med sin bok ”Knapptryckarkompaniet”.

Hon lägger också ut sina tankar på ett lättbegripligt sätt i denna UR-film.(tillgänglig t.o.m. den 26/12 -12)

Det centrala i Pålsons resonemang är att riksdagen som sådan har makt (om man bortser från utlokalisering av befogenheter till EU-nivån), men enskilda riksdagsledamöter har ingen makt.

Förklaringen till detta ligger i partiapparaternas likriktning och toppstyrning. En partikarriär innefattar en dressyr i lydnad. (jfr nu senast Kasselstrand!)

Vad kan göras?

Pålsson efterlyser en ny demokratiutredning, där endast icke-partipolitiker ska ingå (hon har rapporterat inifrån moderaterna, men i huvudsak går det ju till på samma sätt inom alla riksdagspartier).

Vem skulle leda en sådan utredning? Jag kan se flera tänkbara namn:
  Inga-Britt Ahlenius
•  Tanja Bergkvist
•  Anne-Marie Pålsson själv.

Pålsson ger själv en del konkreta reformförslag. Ur hennes bok:

”Mina invändningar mot den rådande ordningen handlar främst om bristen på inflytande och bristen på kontroll. De förslag jag i det följande skissar på för att komma tillrätta med problemen gäller förändringar på flera olika plan: de enskilda partiernas funktionssätt, riksdagsgruppernas arbetssätt och den övergripande konstitutionella ramen. Gemensamt för dem är att de förskjuter den politiska makten från partieliterna till väljarna.”

”Sedan jag engagerade mig politiskt har jag slutat tro på maktens godhet. Makten är brutal, skoningslös och kräver total underkastelse. Och all makt korrumperar. Därför behövs en balans av olika maktcentra – ty bara makt kan makt bekämpa. Bara så kan den politiska makten tyglas.

Maktdelning behövs för att minska sannolikheten för maktmissbruk.”

Några AMP-förslag:

• statligt partistöd ska gå till de lokala partiorganisationerna, som sedan kan avgöra vad som ska slussas vidare och vart.

• öppen redovisning av partiernas ekonomi

• partimedlemmarna ska själva och direkt, genom omröstningar kunna fastställa hur högt olika kandidater ska hamna på valsedlarna

• riksdagsgrupperna ska utgöra en egen juridisk person och författningsregleras.

• det ekonomiska stödet till riksdagsarbetet ska utbetalas direkt till ledamöterna.

• riksdagsgruppernas ledare ska väljas av riksdagsgruppen i en sluten votering. Gruppledaren ska vara riksdagsledamot.

• votering ska vara den normala beslutsmetoden

• transparens vid utnämningar, dvs utannonseringar med kravspecifikation.

• ta bort enskild ledamots rätt att väcka motion under den allmänna motionstiden (vilket nu ger överbelastning och är ineffektivt).

.•  ett revisionsutskott för granskning av regeringens arbete.

• avskaffa EU-nämnden, låt riksdagens fackutskott granska EU-förslag

•  mer personval, genom majoritetsval i enmansvalkretsar

• förstärkt lagråd

• återinför tvåkammarsystem

• rätt till medborgarinitiativ för folkomröstningar på nationell nivå

• presidentstyre istället för parlamentarism

• begränsning av hur många perioder som president/statsminister får sitta.

Låt mig avslutningsvis tillfoga några egna förslag:

STVSingle Transferable Vote – rätt till andrahandsval på partier, kombinerat med höjd riksdagsspärr

• en gemensam valsedel för samtliga kandiderande partier

• hårdare straff och striktare rättstillämpning beträffande organiserat sabotage av politiska torgmöten

• krav på SVT och SR att ge egen programtid åt kandiderande partier

• minska antalet riksdagsledamöter

• kommunalval andra år än riksdagsvalen

• begränsa antalet riksdagsperioder i i följd var en ledamot till två (8 år)

• delegera besluten om riksdagsledamöters förmåner till en instans utanför riksdagen.

Annonser

4 svar

  1. ”Pålsson efterlyser en ny demokratiutredning”. Helt rätt. Driv frågan.

    Var börjar och var slutar demokratin?
    Snart kan vi ha fyra partier under 4%-strecket.
    Kan vi slänga 15% av rösterna och ändå kalla Sverige en demokrati?

  2. Bra tänkt men ovanstående förlitar sig på att makten kommer skapa detta som önskelistan definierat…

    …så kan man skapa en regnbågskoallition också…

    https://valsamverkanspartiet.wordpress.com/

    … och får då samma effekt helt automatiskt.

    Något att fundera djupare på kanske?

    Kram kram

  3. […] Anne-Marie Pålsson har pekat på partiernas toppstyrning och kidnappningen av riksdagen som ett problem. Denna toppstyrning möjliggörs genom auktoritär mentalitet och brist på medlemsaktivitet inom partierna. […]

  4. […] Anne-Marie Pålsson har i sin bok ”Knapptryckarkompaniet” skrivit om hur partiledningarna i praktiken kidnappat den svenska riksdagen. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: