• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Beredskapsparti


”Vår beredskap är god”.

Så deklarerade statsminister Per-Albin Hansson vid utbrottet att Andra världskriget 1939.

Den typ av beredskap som Per Albin då syftade på kan ha varit både beredskap mot militärt angrepp och skydd av folkförsörjningen vid avspärrning.

En konkret åtgärd vad gäller det senare blev ransoneringar av vissa varor, för att förebygga spekulation som drev upp priserna (som förekommit under Första världskriget). En annan åtgärd var framställningen av gengasaggregat.

Vilken typ av beredskap kan Sverige behöva idag?

De mest påtagliga riskerna har samband med den förestående energikrisen och valutaoron, där både euron och dollarn kan komma att kollapsa. Innan så sker kan bidrag till ett antal ”räddningspaket” ha hunnit dränera den svenska statskassan, och framtvingat diverse åtstramningar.

Även om Sverige inte direkt drabbas av någon avspärrning kan en motsvarande effekt uppstå om högre transportkostnader gör utländska varor väsentligt dyrare. Detsamma gäller om den svenska ekonomin får problem genom vikande export, som ökar arbetslösheten och statsutgifterna. Resultatet kan bli höjda skatter, sänkta bidrag och/eller inflation.

Konkret kommer hushållen att märka av detta så att det blir svårt att få inkomsterna att täcka nödvändiga utgifter. I butikerna kan vi i princip mötas av antingen tomma hyllor eller dramatiskt dyrare varor.

Bilen måste vi förmodligen låta stå.

Men hur går det med el-försörjningen och husuppvärmningen?

I ett värsta-scenario blir kollapsen så grundlig att staten inte längre kan betala ut vare sig löner eller bidrag. Pensionsavier blir kanske urholkade eller upphör helt att komma.

Då kan vi inte längre betala våra räkningar.  Vad händer i en sådan situation? Ska människor vräkas från sina lägenheter? Kommer elektricitet och vatten att stängas av?

Sverige har en särskild myndighet, Myndigheten för samhällsberedskap – MSB -med just landets beredskap som sitt ansvarsområde.  Vilka situationer har MSB beredskap för?

MSB är tydligen på plats i Pridefestivalen, men…

David Jonstad ger i sin bok ”Kollaps” uttryck för oro kring MSB:

”… efter att ha träffat analytiker på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och läst myndighetens rapporter blev jag ändå överraskat orolig… för att den bristande beredskap verkar betraktas med ett sådant tillbakalutat lugn.”

”Efter kalla krigets slut och EU-inträdet i början av 1990-talet avvecklades civilförsvaret och med det mycket av den tidigare beredskapen för större och mer långvariga kriser. Sverige gick helhjärtat in i EU-samarbetet och offrade därför sin livsmedelsberedskap för att värna EU:s inre marknad och den fria rörligheten. Inget fick störa marknaden, inget fick snedvrida konkurrensen.”

”Det som skett parallellt med denna nedmontering av Sveriges beredskap är att samhället har blivit mer sårbart.”

”Det hela försvåras av att livsmedelshandeln har avskaffat sina lager i enlighet med det så kallade ‘just in time’-konceptet. Det innebär att hyllorna gapar tomma i butikerna inom tre-fyra dagar.”

”Saker faller mellan stolarna. Livsmedelsverket har exempelvis ansvaret för kortare livsmedelskriser, men vem ser till att befolkningen inte svälter i kriser som sträcker sig längre i tid? Ingen vet. Det råkar också ha blivit så att ingen myndighet har fått på sitt bord att ansvara för Sverige självförsörjningsgrad…”

”Det ransoneringssystem som tidigare funnits i Sverige är avvecklat och något nytt har inte byggts upp.”

”Samhällets beredskap bygger alltså på att allt ska fortsätta fungera ungefär som det är tänkt att fungera.”

Sverige EU-medlemskap ger således ett sämre utgångsläge. Det har bidragit till att driva fram nuvarande sårbarhet, det kan snart visa sig stå i vägen för en lokalanpassad produktion utifrån lokala behov.


Invandringen har också skapat skapat ett sämre utgångsläge för Sverige vid en allvarlig kris:

1. Ju fler människor, desto fler munnar att mätta.

2. En omfattande invandring från fjärran kulturer kan bli till en komplikation, när det gäller att kunna agera disciplinerat och målmedvetet, samordnat och solidariskt.


Det här ger ytterligare en viktig funktion för Tredje Partiet: att vara ett beredskapsparti.

Ett parti som dels höjer medvetenheten om behovet av en bättre beredskap, dels för fram förslag på konkreta åtgärder.