• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Fredsparti


Världsfreden är en nationell fråga.

Blir det ett nytt världskrig, då kommer även Sverige att drabbas. Hårt.

Vad som idag framförallt äventyrar världsfreden är den aggressiva politik som bedrivas av USA, NATO och Israel.


Det fanns en tid, då europeiska stormakter koloniserade andra världsdelar. I mitten av 1900-talet skedde en avkolonisering – Storbritannien och Frankrike lämnade sina kolonier i Afrika och Asien.

Vad är det som sker idag, om inte en nykolonisering – men i omvänd riktning?  Europa koloniseras av afrikaner och asiater.

När jag gick i skolan fick jag lära mig att de brittiska kolonierna färgades med ljusröd färg, de franska med blå färg.


Efter andra världskriget har dessa europeiska imperier avlösts av ett amerikanskt imperium, även om USA:s lydstater aldrig fått någon särskild färg på världskartan.

John Perkins har i sin bok ”Confessions of an economic hitman” beskrivit hur detta fungerar.  USA har diverse instrument att få sin vilja igenom, dvs tillgång till andra länders naturresurser.

Ytterst handlar det om vapenmakt. USA inte bara satsar enorma summor på sina rustningar och förfogar över en motsvarande kapacitet att utöva våld och förtrycka, skada och  förinta. USA har under ”efterkrigstiden” varit nästan oavbrutet i krig någonstans i världen.

Avgående president Eisenhower varnade 1960 för ett militär-industriellt komplex i USA, med både egna särintressen en växande makt att befrämja dessa.

Sedan 1960 har kärnvapenarsenalerna ökat dramatiskt i världen. De handlar då inte bara om fler och kraftigare bomber, lika mycket gäller det vapenbärare som kan träffa  sina mål med precision på långa avstånd.

Efter WTC-dådet 2001 har en överväxel lagts in. Som den pensionerade USA-generalen Wesley Clark vittnat om, hade hökarna i USA-administrationen satt upp ett mål att genomdriva regimförändringar i 7 länder:

Irak

Libyen

Syrien

Libanon

Somalia

Sudan

Iran.


Efter att den menyn är ”avbetad” – vad blir nästa steg?

Säkert är att både Ryssland och Kina känner sig hotade. Ryssland kan notera att NATO placerat missiler i Polen och andra östeuropeiska grannländer. Moskva har sökt säkerhetsgarantier från NATO, men utan framgång.

Var kommer svensk utrikes- och säkerhetspolitik in i detta sammanhang?

Om ett syfte bakom mordet på Olof Palme var att få tyst på en fri röst och en aktör mot kärnvapenupprustningen, så kan väl mordet betraktas som framgångsrikt.

Nu deltar Sverige i USA:s angreppskrig mot Afghanistan, svenskt stridsflyg deltog även i Libyen, medverkade till att landets ledare Al-Gathafi kunde gripas och lynchas.

Statsminister Reinfeldt konstaterar att man inom NATO är mycket nöjda med Sveriges insatser. Häromdagen fick han vara med på NATO-mötet i USA, som tredje talare efter NATO-chefen och USA-presidenten. Nya svenska miljarder ställs i utsikt beträffande Afghanistan.

Fredrik Reinfeldt hymlar inte med att Sverige nu har en ny försvarsdoktrin, där vår säkerhet ska uppnås  tillsammans med NATO.

Någon opposition möter han därvid inte. Till och med Vänsterpartiet accepterade det svenska deltagandet i angreppet på Libyen.

Lika unisont medverkar svenska massmedia. De aktuella reportagen från Syrien vittnar om en propagandainsats där västjournalister ingår i krigsmaskineriet, verkar som en form av soldater.

Svensk vänster har alltså abdikerat. Då blir det särskilt angeläget att Tredje Partiet blir ett fredsparti, som reagerar mot nykolonialism, imperialism och stormaktsövergrepp.