
Det slår mig att jag varit orättvis mot socialdemokraterna, när jag utgått ifrån att deras främsta intresse är egna karriärer, inte politiken.
Egentligen krävs ju inte mycket eftertanke för att inse att så inte är fallet. Det finns något som är överordnat valframgångar och positioner, nämligen DET MÅNGKULTURELLA PROJEKTET. En politik så långt ifrån svenska intressen, rimlighet och rättvisa man bara kan komma.
En tydlig 180-gradig kursomläggning inom detta politikområde skulle kunna ge SAP egen majoritet i riksdagsvalet 2014.

Vid en sådan politisk u-sväng skulle SAP kunna leta sig tillbaka till Maj-Lis Lööws tid som invandringsminister, luciabeslutet 1989 och den sunda s-proposition om invandringspolitiken som förpassades till papperskorgen när regeringen Bildt tillträdde 1991.
Se här, här och här

Vad SAP nu behöver göra – vid sidan det relativt mindre viktiga att välja en ny partiledare – är att återknyta till Luciabeslutet och proposition 1990/91:195 – samt följa de råd som Kenneth Sandberg ger.

Mejl från Kenneth Sandberg:
”Oavsett vem som är Socialdemokraternas partiledare – krävs inget konstigare än nedanstående:
• Sätt stopp för massinvandringen.
• Skicka tillbaka kriminella och bidragsfuskare.
Därmed – och endast därígenom – skapas förutsättningar för:
1. Solidarisk ekonomisk politik, d v s:
a) Anständiga pensioner för svenska fattigpensionärer.
b) Bra och offentlig driven sjukvård, äldreomsorg och skola. Och därmed;c) Nedpressande av arbetslösheten, särskilt bland våra unga.
d) God infrastruktur, med kollektivtrafik som fungerar.2. Trygghet för medborgarna, d v s:
a) Stopp för rån, överfall och skottlossning ute i samhället.
b) Ett slut på uppeldande och vandalisering av skolor och andra ekonomiska och kulturella värden.
c) En rimligare arbetssituation för det idag mycket överbelastade Polis- och rättsväsendet.Istället för att framhärda i försöken att överträffa Alliansens avståndstagande från ‘främlingsfientligheten’, skulle ovanstående självklara politik alldeles säkert ge Socialdemokratin egen majoritet i kommande val.
Bl a genom att också tillförsäkra sig de väljare som eljest i allt större omfattning kommer att rösta på Sverigedemokraterna…”
PS
En av de självskrivna kommentatorerna i riks-TV, Peter Wolodarski, konstaterade att det börja gå fel för Håkan Juholt då han velade fram och tillbaka i frågan om svenska JAS-plans medverkan i NATO-kriget mot Libyen. Wolodarski fann det paradoxalt att Juholt – som gammal försvarspolitiker – här snubblade på en ”försvarsfråga”.
Fel av Wolodarski: Libyenkriget handlade inte om ett försvar av Sverige.
Det är skillnad på angrepp och försvar, liksom på rätt och fel, sanning och lögn.
PPS
Läs även Mats Dagerlind på Avpixlat:
”…övergår till att bli en bidragspolitik – en bidragslinje.
Legitimiteten undergrävs ytterligare, såväl konkret som upplevt, av att systemet inte längre är slutet och självbalanserande och inte avgränsas av en gemensam nationell tillhörighet. I stället läcker systemet resurser, och för varje år blir läckaget allt värre – arbetande svenskar stoppar in pengar i andra änden och en aldrig sinande, utan tvärtom ökande, ström av nya migranter plockar ut dem i den andra.”
Filed under: ansvar, demokrati, ekonomi, invandring, mångkultur, partier, Socialdemokraterna | Tagged: ekonomi, invandring, mångkultur, partier, Socialdemokraterna | 10 Comments »