Utrikes-Rapporter

SVT-reportern Bert Sundström blev ju svårt misshandlad i Kairo, men är ändå beredd att nu åka tillbaka dit.

På frågan varför det är så viktigt att han som journalist gör detta, blir hans svar:

”Därför att de här frågorna som vi bevakar är oerhört viktiga för utvecklingen både i hela världen och i Sverige.  Vi i Sverige behöver veta vad som pågår. Det enda sättet vi verkligen får veta det, det är att människor som vi själva kan lita på åker iväg och berättar om det som händer i världen.”

Detta säger Sundström nu i Rapports årskrönika 2011.

I SAMMA ÅRSKRÖNIKA ges exempel på vad SVT:s utrikesrapportering konkret innebär.

Jag har gjort en ny kortfilm:

Exempelvis:

1. Al-Gathafi mötte världspressen ”trotsig”.

Vad gällde hans ”trots”? Var det att sitta kvar vid makten, trots att västs regimer och massmedia önskade att han skulle avgå?

2. FN beslöt om en flygförbudszon, som upprätthölls.

Den upprätthölls knappast för NATO, som varje dag bombade mål i Libyen.

3. Rebellerna intog ”snart”  Tripoli, sägs det.

Så snabbt gick det ju inte, det krävdes ett halvt år av NATO-bombningar. På egen hand förmådde rebellerna inte mycket på slagfältet.  Tripoli kunde intas först efter särskilt massiva bombningar, med många civila dödsoffer.

4. Rebellerna slogs för ”frihet”, sägs det.

Libyen var efter både afrikanska och arabiska förhållanden ett välståndsland. Infrastrukturen för detta smulades sönder genom de oupphörliga bombningarna.  Al-Gathafi var en diktator, men vad säger att det som kommer efter honom blir bättre för folket i Libyen?

5.  ”Oklart” vad som hände Al-Gathafi, påstår en reporter.

Om journalister inte vet detta, så kan det bara bero på att de inte vill veta. Skeendet finns att ta del av på Youtube, för envar som visar intresse för saken. Al-Gathafi var vid liv när han tillfångatogs, men mördades, genom en utdragen tortyr, inför massor av kameror.

Det var ett beställningsmord, USA:s utrikesminister har gjort klara uttalanden om att hon önskade se Al-Gathafi dödad. Hennes glädjeutbrott vid beskedet om hans död gick heller inte att ta miste på.

6. ”Förändringen vindar” blåser nu även i Syrien, men ”hålls ännu tillbaka av Assadregimen”.

Det är alltså samma ”vind” som i Libyen? Samma pådrivare? För detta talar general  Wesley Clarks vittnesmål: USA har en agenda om att inom fem år ändra regimer i 7 länder, däribland Libyen, Syrien och Iran.

Och svenska journalister står redo att medverka i det viktiga mediala frontavsnittet, av propaganda.

Även om de själva inte förefaller medvetna om i sin verkliga roll.

Läs även:

”Husbondens röst”

Fler filmer:

”Libyen, NATO och Sverige”

”Recept för framgång”

”TV-nyheter”

”Muppar”