Tortyr idag

Mer om WTC-dådets konsekvenser:

Priset har blivit högt! Inte bara i dollar utan än mer i  mänskligt lidande.

Lennart Pehrson i ”USA tio år efter 11 september” :

”…ett förbud mot tortyr finns med i FN-deklarationen om mänskliga rättigheter som antogs 1948 och i flera andra internationella fördrag, som Genèvekonventionen från 1949 och FN-konventionen mot tortyr 1984.”

”Det angavs inte några begränsningar för vilka metoder CIA kunde använda. Därmed möjliggjordes de hemliga CIA-fängelser som innebar att misstänkta terrorister kunde försvinna in i ‘svarta hål’ för att torteras av CIA-anställda eller privata inhyrda förhörsledare som fungerade som underleverantörer i vad som kom att bli en växande och lönsam paramilitär affärsverksamhet.

Bushs order innebar också att misstänkta kunde kidnappas praktiskt taget var som helst – extraordinary renditions – och överlämnas till skrupelfria utländska torterare som sedan vidarebefordrade den utpressade informationen till USA.  Tortyr kunde outsourcas till olika underleverantörer.”

1. Afghanistan

På den nu enorma amerikanska militärbasen Bagram utanför Kabul pågår en tortyr av tillfångatagna afghaner i stor skala. De torteras därför att
– de misstänks vara motståndsmän
– de misstänks kunna avge användbar information
– det roar en del soldater att plåga dem.

Lennart Pehrson skriver i sin bok  om  en ung taxichaufför som mördades på den amerikanska flygbasen Bagram utanför Kabul i Afghanistan:

”… placerades Dilawar i isoleringscell. Under flera dagar av förhör … utsattes Dilawar för systematisk tortyr. En svart kåpa som drogs över hans huvud gjorde det svårt att andas, han kedjades till taket under långa perioder, tilläts inte sova, misshandlade fysiskt och förödmjukades sexuellt.

När Dilawar under ett förhör utsattes för slag mot benen av en militärpolis skrek han rakt ut ‘Allah, Allah.’ Detta tyckte förhörsledaren var så lustigt att de fortsatte att slå mot Dilawars ben. Skämtet spred sig. Annan militär personal kom förbi bara för att slå till Dilawars ben och få höra honom ropa ‘Allah, Allah’. Ingen brydde sig om de skador som åsamkades.”

”Enligt en rättsläkare hade benen mörbultats till en blodig köttmassa. Skadorna liknade vad som kunde förväntas när någon blivit överkörd av en buss.”

”…Dilawar var oskyldig. En soldat som deltog i förhören berättade att de flesta som var med när Dilawar misshandlades och torterades var övertygade om att han var oskyldig innan han hittades död.”

Se vidare filmen ”Taxi to the Dark Side”:

2. Irak

Närvaron av en digitalkamera gjorde att verkligheten i Abu Ghraib-fängelset i Bagdad blev känd för världen.

Därigenom framgick hur tortyr, förnedring och kränkningar satts i system. Hur tillfångatagna irakier kläddes av nakna och sattes fast i obekväma kroppsställningar under timmar eller dygn, hur de berövades sömn, terroriserades med hundar, slogs blodiga, osv.

3. Kuba

Den amerikanska militärbasen Guantanamo Bay på Kuba har kanske mer än någon annan plats i världen idag kommit att symbolisera av makthavarna sanktionerad tortyr.

T ex vattentortyr, ”waterboarding”, där offret förhindras att andas, tvingas uppleva kvävning.

Även om vi för resonemanget skulle godtaga grymma övergrepp mot andra människor, så uppstår några frågor:

A. Finns någon form av rättvisa i övergreppen?

Nej. Även om det faktiskt skulle vara så att WTC-dådet utfördes av extrema muslimer, så betyder ju inte detta att alla muslimer bär en gemensam skuld för dådet.

De flesta som grips och torteras av USA är inte bara oskyldiga till WTC, de har heller inte medverkat i ett aktivt motstånd mot USA-ockupationen av deras land.

B. Är tortyren militärt ändamålsenlig?

Nej. Erfarenheten visar att vid en så brutal tortyr som waterboarding bryter de flesta offer ihop, och säger vadhelst de kan föreställa sig att torteraren vill höra.

Någon användbar information blir detta sällan.

Lennart Pehrson:

”Janis Karpinski, de officer som hade befäl över Abu Ghraib när tortyrskandalen inträffade, degraderades från brigadgeneral till överste och gavs en del av skulden. Hon har i efterhand… sagt att 90 procent av fångarna i Abu Ghraib var oskyldiga, de satt inte inne med någon information av värde för USA:s militär.”

C. Kan tortyren vara kontraproduktiv?

Ja. Den är ägnad att generera hat, att göra motståndsmän av även människor som från början inte var det.

Erfarenheten från både Afghanistan och Irak har visat hur USA-trupperns närvaro fått det folkliga motståndet att växa.

D.  Vem bar ansvar för tortyren?

Efter mediauppmärksamheten kring Abu Ghraib blev några militärer på låg nivå – de som poserat framför kameror – dömda och deras närmaste befäl degraderades. De verklig ansvariga, som försvarsminister Donald Rumsfeld och vicepresident Cheney, gick fria. Man talade om ”a few bad apples” – några enskilda som gått utanför ramarna.

I själva verket är tortyrverksamheten systematisk och initierad av från högsta ort. Inte bara hade man skapat en situation då tortyr utvecklats till en normalitet, uppdraget är just ”gloves off”. De tortyrformer som helt klart har godkännande uppifrån – bl.a. waterboarding – kan i grymhet mäta sig med det mesta som förekom på Abu-Ghraib-fotografierna.

Tyskarnas argument att de ”bara lydde order” underkändes i Nürnberg 1945.

Nazisternas plågande av andra människor är nu historia, det går inte att göra ogjort.

Det människoplågande som sker i USA:s namn pågår fortfarande. Huvudansvaret ligger naturligtvis på dem som  ger orderna, men även de som lyder sådana order har ett ansvar.

Ett visst ansvar ligger  på envar i samtiden, som tiger om dessa övergrepp, som inte på något sätt protesterar.

Sveriges deltagande i USA:s Afghanistankrig sänder en signal i helt fel riktning!

PS

Exempel på dödande som underhållning, skjutande mot civila från helikoptrar – som i videospel – har vi även fått tillgång till genom Wikileaks: