• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

  • Annonser

Erkänn Palestina!

Norge har ju spelat en central roll i förhandlingarna för fred i Mellanöstern, vilket ledde till Osloavtalet.

Även Sverige har tidigare varit aktivt i denna fråga. Inte minst var Sten Andersson (s) pådrivande för att PLO skulle

a) erkänna staten Israel

b) avsvära sig våld som politiskt medel.

Han lyckades med detta.

Hur gick det till?

Jo, Andersson ställde i utsikt att i utbyte skulle en palestinsk stat upprättas, erkänd av omvärlden – inklusive Israel.

Så har det som bekant inte blivit.  Varför?

Jo, det beror på israeliskt – och därmed även amerikanskt – motstånd.

Nu driver palestinierna frågan i FN, om erkännande av en palestinsk stat. Israel och USA fortsätter sig att motsätta sig detta.

I Sverige är Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och för ett erkännande, medan Folkpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna motsätter sig ett erkännande.

Dvs formellt motsätter sig de tre senare partierna inte ett erkännande – de vill bara först ha ett israeliskt godkännande av detta. I praktiken betyder ju detta ett nej, för överskådlig framtid.

Den israeliska viljeinriktningen återspeglas tydligt, tycker jag, av dessa kartor.

Kartorna visar:

1. Fördelningen av judar och palestinier i området före staten Israels bildande.

2. Gränserna för Israel enligt den delningsplan som FN beslutade om 1947.

3. Gränserna som de blev efter kriget 1948 och fram till 1967.

4. Situationen efter sexdagarskriget 1967.

Palestinierna har trängts ihop i Gazaremsan och i några enklaver på  Västbanken – krympande sådana, i takt med nya israeliska bosättningar.

Den hållning som representeras av den israeliska regeringen och det extrema Likudpartiet är helt oförsonlig. Som Israels premiärminister Benjamin Netanyahu nyligen deklarerade inför USA-kongressen är Västbanken – Judéen och Samarien – israeliskt kärnland. Lika litet som Jerusalem vill man dela detta område med palestinier.

Grundsynen hos fanatiska israelvänner har tidigare exponerats genom kommentarer här på min blogg: det finns inga palestinier, bara arabar.

Som sådana kan de lika gärna bo bortom de områden som israeliska judar gör anspråk på. Det faktum att dessa araber är uppfödda i området, har levt där sedan många generationer och har sin hus, odlingar och olivträd där ses som helt ovidkommande!

VÄNNER HAR länge varnat mig för att ta upp denna fråga, då den är så infekterad. Jag kan inte längre se detta som möjligt.

Inte bara har vi här ett för hela världen (o)säkerhetspolitiskt nav, det handlar också om grundläggande moral.

Vad vi kan bevittna är ju ett övergrepp av episka dimensioner, av orättvisor bortom all sans.

Först fördriver man palestinierna från deras land, tar ifrån dem både deras utkomst, säkerhet och värdighet.

Sedan – när palestinier gör motstånd – bemöts detta med massivt övervåld: hussprängningar,  fängslanden och tortyr. På varje dödad jude har det gått 100 dödade palestinier, konsekvent i denna konflikt. Stenar har mötts med gevärskulor, raketer med flygangrepp och fosforbomber.

Därtill denna enorma propaganda, denna falskhet. Där israelerna framställs som offer och palestinierna som bödlar.

Visst – palestinska våldsdåd har dödat judar och det är illa. Men varför mäta så med så olika mått?

Hur kan det var mer acceptabelt att döda från luften och med modern teknisk utrustning än genom bombbälte och offrande av sitt eget liv?

Hur skulle vi själva agera om ett annat folk ockuperade Sverige och fördrev oss svenskar till Danmark och Norge, hävdande att vi alla är skandinaver?


Om vi underkänner palestiniernas rätt till väpnat motstånd, vilken alternativ väg för dem vill vi peka på?

Kanske politiskt arbete och fredliga förhandlingar?  Talar inte det i så fall för ett erkännande av staten Palestina?

Det finns två parter i Mellanösterkonflikten:


• Staten Israel är redan erkänd.

• Det är nu hög tid – mycket hög tid – för en ömsesidighet. Erkänn även staten Palestina!

Nu!

Annonser

101 svar

  1. Information om konflikten har varit väldigt ensidig och är det fortfarande i traditionell media. Våldsamma detaljer lyfts fram men historien som helhet är tabu. Inte minst grundandet av landet Israel! Där israel placerades måste det ju redan funnits ett land och ett folk. Därför är det svårt för folk att ha en åsikt i frågan. De flesta anser nog att det hela är förvirrande.

  2. Då kan Palestina erkänna Sverige och inte leva jävel här för när dem uppför sig så som Nabila Abdul Fatah eller PLO-soldaten som anföll SD vid något torgmöte. Varför då ens bry sig om dem? Dem ska ha sitt Palestina men vi får inte ha vårt Sverige.

    • Förvisso har palestinierna haft idel dåliga ambassadörer i Sverige, men mitt ställningstagande är principiellt.

      Jag vill inte låta mig styras av enskilda knäppgökar, oavsett deras etnicitet.

    • Ett fritt Palestina underlättar en framtida repatriering (må den ske snart) av palestinier boende i Sverige. Det är väl inte helt fel?
      Kurder/Kurdistan är en på sätt och vis liknande fråga. Gott om kurder i Sverige som predikar mångkultur (Pekgul, Baksi t ex) medan de samtidigt är kurdiska nationalister.
      Alla tjänar på en värld där fria nationer för varje folk är verklighet.

  3. Jag stödjer Israel, på vett och magkänsla.
    Vem vet vi kanske får slåss om Sverige som vårt land en dag :p
    http://svenssonsfunderingar.wordpress.com/

    • Jag stöder också Israel – men samtidigt Palestina.
      Jag är anhängare av en tvåstatslösning.

      Ditt stöd för Israel, vad betyder det?

    • En liten skurkstat som har gott om både kärnvapen (utan att ha undertecknat icke-spridningsavtal) och storhetsvansinne. Ett land där män som Ovadia Yosef får agera andlig ledare åt de styrande känns inget vidare att ge sitt stöd. Säger min magkänsla.

  4. Vad skulle ni göra om detta inträffade i Sverige ?

    FN har, under inflytande av stormakten Indien, beslutat att Sverige ska bli en zigensk stat, en fristad för världens zigenare.
    Zigenare ska lockas hit med löfte om gratis mark och etableringsstöd.
    Miljoner svenskar fördrivs till grannländerna till ett liv i flyktingläger.
    Spillror av svenskar finns fortfarande kvar i Blekinge och Jämtland där de dagligen trakasseras av beväpnade zigenska bosättare som vill åt deras mark.
    Den zigenska militärmakten har satt upp vägspärrar och murar överallt för att försvåra livet och begränsa rörelsefriheten.
    Näringslivet slås ut och svenskarna blir beroende av bistånd från utlandet.
    Svenskar som gör motstånd mot ockupationen blir klassade som terrorister i världens ögon.
    Zigenarna framställs av Maria Leissner m.fl som oskyldiga offer omgivna av ondskefulla nordbor. Svenskar betraktas som djur av det utvalda folket.

  5. Synd, att du Milld, ger dig in i denna infekterade fråga, som komprometterar dina övriga arbeten. För hjälp till en bedömning av din artikel vände jag mig till en expert i frågan och fick svaret,
    – citat:

    ”I princip allt i blogginlägget som du skickade är fruktansvärt skevt. Jan Milld för inte ett seriöst resonemang: han hetsar med faktasnuttar som han slänger omkring sig i raseri. Det är illa nog att försöka vederlägga någorlunda sansade israelkritiker; sån här smörja befattar jag mig inte med. En konflikt som har pågått i årtionden och som det har skrivits hyllkilometer om av personer som ägnat halva sina liv åt att studera och försöka förstå de olika sidorna, och Jan Milld sammanfattar allt på en knapp sida? Han tar upp åtminstone sju ämnen som vart och ett för sig kräver en avhandling för att förstå.

    Som Alan Dershowitz skriver i sin bok The Case Against Israel’s Enemies: ”This is accusation by metaphor, persecution by propaganda, trial by bigotry, guilt by hyperbole, and sentence by sloganeering.” (”Detta är anklagelse genom metafor, förföljelse genom propaganda, rättegång genom bigotteri, skuld genom överdrift och domslut genom slagord.”) Fakta biter inte på sådana människor. Spara din energi åt de fall som inte är helt hopplösa.”

    • Dershowitz spelar alltså ”antisemit-kortet”. Det gör hans analys helt meningslös som jag ser det.

      • Med andra ord är din egen analys också meningslös med tanke på din benämning av Israel som ”En liten skurkstat”.

        Som man känner sig själv känner man andra eller hur var det…

      • Till skillnad från Dershowitz och RättsPatos Smålands referens kallar jag mig inte expert. Jag är en vanlig man med åsikter. Mina analyser lär sålunda inte publiceras i massmedia till skillnad från Dershowitz’s. En ”expert” som själv är jude och beskyller israelkritiker för att vara fördomsfulla känns knappast trovärdig.

    • Är denna ”expert” helt fri från egna värderingar och åsikter i frågan?
      Vad anser han om en tvåstatslösning?

      • ”Experten” säger:
        ”Det är illa nog att försöka vederlägga någorlunda sansade israelkritiker…”
        Det borde väl tolkas som att ”experten” är lika opartisk som Patrik Lundberg när denne definierar ”rasism” utifrån godisförpackningar.

  6. Bäste Jan Milld! Du är duktig på invandringspoliik med omnejd. Varför kan du inte hålla dig till sådant? Det gör inget om det går något längre tid mellan bloggkrönikorna.

    Jag har tidigare häpnat över, och naturligtvis kritiserat, ditt aningslösa stöd till den kommunistiska diktaturen på Kuba, och bl a konstaterat att du sannolikt är den ende i den systemkritiska bloggvärlden som inte är övertygad demokrat.

    Lika pinsamt undermålig är ovanstående krönika. Du har tydligen ingen aning om vad som hände 1948, som väl är vad ”först” i följande citat från dig syftar på: ”Först fördriver man palestinierna från deras land, tar ifrån dem både deras utkomst, säkerhet och värdighet.” ”Först” hände snarare att de araber som bodde i Palestina och samtliga närbelägna arabstater attackerade de i Palestina boende judarna med det uttryckliga syftet att döda samtliga och färga Medelhavet rött med deras blod. När de sedan gick på pumpen och misslyckades med sitt uppsåt, då kommer du med dina snyftvalser om hur synd det är om ”palestinierna”!

    Jag förnekar inte att det nu finns ett palestinskt nationalmedvetande, men det har vuxit fram stegvis under det senaste dryga halvseklet. Du gör dig däremot skyldig till ren historieförfalskning när du bortser från denna stegvisa utveckling och vill lura folk att tro att det hela tiden har varit fråga om ”ett palestinskt folk”.

    Och har du hört talas om den nu gällande fredsplanen, kallad The Roadmap to Peace, utarbetad av ”kvartetten”, nämligen FN, EU, USA och Ryssland, och tänkt att fortskrida i många steg under denna kvartetts gemensamma ordförandeskap? Varför har den inte kommit en enda millimeter framåt? Ta reda på det, du! Och när du svarat på det, förklara sedan också varför du mot den bakgrunden vill underkänna FN:s, EU:s, USA:s och Rysslands noggrant utarbetade fredsplan, och hoppa direkt till ett internationellt erkännande av Palestina. Och vad anser du att ett sådant erkännande skulle få för konsekvenser?

    Resten av din krönika är också naiv, aningslös, okunnig, och full av omotiverade och oseriösa snyftvalser. Allt du skriver förtjänar att bemötas och korrigeras, men det finns en gräns för vad man står ut med.

    Du håller tyvärr på att rasera ditt hititllsvarande anseende som en seriös samhällskritiker. Det tycker jag är synd.

    • Det är ju synd att du i vanlig ordning är mer intresserad av att ge dig på spelaren snarare än på bollen. Kom med argument istället för att degradera dina motdebattörer med än det ena än det andra.

    • Signaturen ”Patrik Blom” återkommer till ämnet Kuba, oavsett vad som är ämnet för bloggtexten.

      Jag har i sammanhanget gjort två ställningstaganden:

      A. USA-embargot mot Kuba bör upphöra

      B. Kubas erfarenheter av akut oljebrist på 90-talet och hur man klarade detta kan rymma värdefulla erfarenheter för oss svenskar att ta del av.

      Utifrån detta drar signaturen slutsatsen att jag hyllar den kubanska regimen. Till en del stämmer detta. Nordkorea hamnade i samma situation av oljebrist efter Sovjetunionens kollaps 1991, men förmådde inte anpassa sig till den nya situationen, och följden blev massvält.

      Av detta följer dock inte att jag generellt är anhängare av diktatur, och det vet de läsare som läst tidigare texter av mig. Se annars här: http://www.bgf.nu/demokrati

      Signaturen pläderar alltså för fortsatt USA-embargo. På detta svarade jag här:
      https://janmilld.wordpress.com/2011/08/30/cuba-si/#comment-4577

      Men inget svar från signaturen. Jag drar slutsatsen att det här rör sig om vad vi brukar beteckna som ett TROLL.

  7. Så en ”systemkritiker” skall alltså inte ifrågasätta systemet? Detta sjuka, korrumperade, onaturliga system som kallas demokrati.
    Har månne Patrik Blom en inramad idolbild av Ann-Charlotte Marteus över sängen? Namnen på Expo-redaktionens medlemmar tatuerade i ett hjärta på ryggen? Det är precis deras metoder du själv använder när du avfärdar Millds artikel som ”naiv, aningslös, okunnig” och sedan konstaterar att det minsann finns gränser för vad ”man står ut med”. Sålunda smutskastning utan debatt. En modern demokrat i ett nötskal.
    Själv uppfattar jag dock just Jan Milld som en ”övertygad demokrat” vilket jag anser ligger honom i fatet emellanåt. I övrigt är han en av de skarpaste hjärnorna som bloggar om politik i Sverige.

    • En svensk systemkritiker kan inte hylla en kommunistisk diktatur. En svensk systemkritiker måste vara demokrat, av princip och av övertygelse, annars är vederbörande inte välkommen att delta i diskussionen.

      Jag argumenterar gärna och alltid sakligt. Men tyvärr är den adekvata reaktionen på vissa åsiktsyttringar det som ”experten” ovan säger, ”sån här smörja befattar jag mig inte med”. Tyvärr tror Milld att han kan sammanfatta en lång historik och ett mycket komplicerat skeende med några käcka klyschor, och att hans därur härledda krav på omedelbara åtgärder har något som helst värde. Alltsammans är väldigt obehagligt.

      Trots att en seriös debattör tyvärr inte kan ha någon annan inställning än ”sån här smörja befattar jag mig inte med” ville jag påtala några av felaktigheterna i förhoppning om att bidra till Millds självinsikt. Jag tycker ärligt och uppriktigt att Milld är en nationaltillgång i sin roll som invandringskritiker, men är förfärad över hans okunnighet och omdömeslöshet i vissa andra frågor. Men jag orkar inte gå igenom alla felaktigheterna, därför att de är så grova och så många.

      Alernativet till det inlägg jag skrev vore att bara instämma med ”experten” och framföra att ”sån här smörja befattar jag mig inte med”. Jag hoppas dock att det inlägg jag skrev kan bidra till något positivt.

      • Att nämna positiva inslag ur en diktaturs realpolitik är alltså att ogiltigförklara sig själv som systemkritiker? Jösses.
        Sedan är det ju spännande att du anser att t ex jag inte har rätt att kalla mig systemkritiker då jag anser demokratin vara ytterst skadlig för vårt land. Själv tycker jag att jag är just en systemkritiker för att jag kritiserar det sjuka politiska system, demokratin, som har skapat det degenererade Väst vi ser idag.

        Fast du kan bortse från det här. Jag är ju inte välkommen att deltaga i diskussionen enligt dig, du gode demokrat.

      • Jag håller med Milld och delar mycjet av hans världsbild.
        Både Kuba och Gadaffis Libyen hade positiva drag i jämförelse med det odemokratiska, oligarkiska maktelitiskt styrda USA.
        Kapitalism, kommunism och Socialism gynnar båda makteliten och demokrati och medbestämmande är hyckleri.

        Till Patrik Bloom – alla tycker inte lika vilket inte med automatik betyder att man tycker fel. Jag kan ana mig till att du saknar viss insikt och/eller att du självmant har bortsett från både fakta, tendenser eller mönster då det inte stämmer med den värlsdbild du betraktar.

      • Där ser du Milld, din blogg har attraherat en explicit antidemokrat och en person som lägger ner tid och arbete på att upplysa mänskligheten om att ”alla tycker inte lika” och som ”anar sig till” brister i mitt psyke. Detta repellerar naturligtvis mig, så jag lämnar diskussionen med ”expertens” ord: ”sån här smörja befattar jag mig inte med”.

      • Det räcker ju om du väljer ut någon punkt i jan millds artikel som du inte håller med om , ”bevisar” att den inte håller. Du behöver ju knappast gå igenom hela texten.

  8. Jag refererar till denna utmärkta artikel i ämnet av Daniel Krygier
    FIDIM, För Israel och fred i Mellanöstern:
    http://www.bt.se/debatt/palestina-har-aldrig-funnits(632827).gm

    ”Det är historiens ironi att ”Palestina”, den romerske kejsaren Hadriaunus beteckning för Judéen, då liksom idag strävar efter att utradera de antika och kontinuerliga nationella banden mellan det judiska folket och dess hemland Israel.

    Majoriteten av araberna i området identifierade sig med Syrien samt arabvärlden vilket bekräftas av PLO:s tidigare ordförande Ahmed Shuqeiri: ”Det allmänt känt att Palestina är inget annat än södra Syrien.” Den eminente arabiske historieprofessorn Philip Hiti från Princetonuniversitet som motsatte sig en fredlig tvåstatslösning slog fast 1946: ”Det finns inget i historien som heter Palestina”. Den lokale arabiske ledaren Abdul-Hadis respons till den brittiska Peelkommissionen 1937 gick ännu längre: ”Palestina är en term som zionisterna uppfann.”

    Palestine Post, Palestine Philharmonic orchestra och den palestinska brigaden som kämpade mot Nazityskland under andra världskriget var alla judiska institutioner. Termen ”palestinier” avsåg fram till 1948 judar boende i det brittiska Palestinamandatet.”

    ”de lokala arabernas territoriella aptit belönades redan 1921 då britterna i strid med Balfourdeklarationen och Versailleskonferensen avstyckade 77 % av mandatets yta och etablerade den artificella arabstaten Transjordanien som omedelbart implementerade en apartheidlagstiftning vilken förbjöd judar att bosätta sig där.
    Detta område som fram till 1921 utgjorde en oseparerbar del av det brittiska Palestinamandatet var känt under namnen Östpalestina eller Trans-Palestina i motsats till området väster om Jordanfloden som betecknades som Cis-Palestina.”

    ”vid fyra tillfällen så har den judiska sidan accepterat en fredlig tvåstatsdelning av de återstående 23 % av området väster om Jordanfloden medan araberna förkastat detta: 1937, 1947, 1967 och 2000.

    Den underliggande orsaken till arabernas motstånd av en fredlig tvåstatsdelning illustreras med all tydlighet på arabiska kartor där den judiska staten inom internationellt erkända gränser är utraderad. Den arabisk-judiska konflikten har alltid varit av existentiell natur och att ignorera denna fundamentala om än obekväma sanning är potentiellt lika ödesdigert som att långtidsbehandla en cancerpatient med aspirin.”

    Mer behövs egentligen inte sägas om detta, ingen kan väl neka till att de judiska rötterna i området är djupare än de arabiska, detta är klart bevisat i historieböckerna även om araberna i området gjort sitt yttersta sedan hundra år tillbaks för att radera ut det judiska folkets historia.

    Jag ser detta som en redan avslutad debatt, i o med Jordaniens bildande fick araberna i området en stat – nu vill dom ha en till. O en till, o en till…

    Inget annat folk har har dominerat, bott i eller behärskat Palestinaområdet tillnärmelsevis lika länge som judarna. Bevisligen har de funnits där i mellan 1300-1600 år medan araberna kom till området först på 600-talet.

    Vänligen

    Jimi Krånglin

    • Som Joseph Sobran skrev:
      ”A hypocritical etiquette forces us to pretend that the Jews are powerless victims; and if you don’t respect their victimhood, they’ll destroy you.”

      • Ja herregud, de där dryga 20 miljonerna judar på planeten har oss alla i sitt ondskefulla grepp…

        En enkel genomgång av t ex nobelpriser ger oss en fingervisning om vem som står för den bildade delen – 20% av världens befolkning är muslimer o ur denna stora grupp har de lyckats vaska fram 7 nobelpris (alla efter 1960). Judarna med sina 0,02% av världsbefolkningen har skrapat ihop 167 nobelpris – talande siffror.

        Jag bryr mig inte om att lägga in ett ”bevingat uttryck”, texten ovan är talande nog.

      • Så för att judarna, helt riktigt, har tagit många nobelpris har de rätt till Palestina. Alltså har Brasilien rätt till min lokala fotbollsplan. Eller?

      • Nej Henrik, judarna har rätt till ”Palestina” av samma anledning som vi har rätt till Skåne, Blekinge o Halland. Eller du anser kanske att Danmark o Norge ska få tillbaka de delarna?

        Varför inte löpa linan ut o be alla länder att lämna tillbaka mark de ockuperat genom seklen? Inte många länder kvar då du.

        Angående nobelprisen så visar de inte på besittningsrätt utan bildningsgrad – uppenbarligen är judarna långt mer bildade än muslimerna.

      • Jimi Krånglin: ”…ondskefulla grepp…”
        ”…bildningsgrad…”

        Bildningsgrad och ”godhet” går inte nödvändigtvis hand i hand. Många gånger kan det vara precis tvärtom. Inte för att judarna skulle vara ”onda”, men deras höga bildningsgrad bevisar inte heller att de inte är det.

      • Mattias – absolut, man kan vara ”ond” även om man är välutbildad, finns hur många exempel som helst.

    • Och kazarjudarna då, som är majoriteten av de judar som bor i Israel – de har aldrig satt sin fot historiskt sett i Palestina.

    • Mycket bra svar Jimi!
      Välformulerat och baserat på historiska fakta.
      Tyvärr så biter inte fakta på folk som inte är intresserade sånt de ”inte redan vet”.
      Men snacka och pladdra på går bra, det sitter i sen barnsben.

  9. ”Bevisligen har de funnits där i mellan 1300-1600 år medan araberna kom till området först på 600-talet.”

    Förtydligande:

    Judarna 1240 fkr – 70 ekr – 1310 år
    Romarna 70 – 634 – 564 år
    Araber 634 – 1099 – 465 år
    Korsfararna 1099 – 1188 – 89 år
    Mameluckerna (Egypten) 1188 – 1516 – 328 år
    Turkar 1516 – 1917 – 401 år
    Brittiskt mandat 1917 – 1948 – 31 år

    • Antingen är man för en tvåstatslösning eller så är man det inte.

      • Vilket tydligen INTE araberna är med tanke på alla tillfällen de haft att acceptera en fredlig tvåstatslösning.

      • Ja men herregud, Israel har ju försökt få till en tvåstatslösning i decennier. Det har saboterats och förkastats varje gång av araberna/palestinierna.
        Dessutom. Vad hände när Israel drog sej ur Gaza?
        Jo, Hamas tog över och mördade 1000-tals PLO anhängare. Området är nu helt rensat från PLO.
        Sedan gick det inte en dag innan första Scud misilen kom flygande in i Israel. Osv. Osv.
        Har du missat detta Jan?
        Har du glömt det?
        Eller det passar kanske inte in i din modell av verkligheten?

    • Judendom är en religion och inte en ras. Judar från andra världsdelar kan inte ha mer rätt till land i mellanöstern än araber som bor där! Frågan är kanske om grundandet av israel var legalt från början? Gjort är gjort. Judar har inte mer rätt till landet än araber dock.

      • Judendom är en religion. Judar är dock ett folk. Det är liksom essensen i judendomen.

      • Till skillnad från araberna så kan man som arab åtnjuta exakt samma demokratiska rättigheter i Israel som en israel.
        De araber som är israeliska medborgare har flest rättigheter i hela arabvärlden – det säger väl ändå allt? Samtidigt som judar i arabiska länder får betala extraskatter (jizya) o knappast får åtnjuta religions-, yttrande- eller någon annan typ av frihet överhuvudtaget.

        Den enkla sanningen som dessutom är nedtecknad i historieböckerna är att judarna var där först (ja Kaananiterna fanns där redan innan men de var inte araber). Araberna kom på 600-talet o spred sin religion med svärdet (bl a avrättade ju Muhammed för egen hand hundratals judar genom halshuggning som det stolt berättas om i islamsk historia).

        Via Balfourdeklarationen o Versailleskonferensen så fastställdes att judarna skulle ha rätt till sitt hemland. Vad de fick var krig, elände o mark som bestod av öken, träsk o klippor.

        Svider det verkligen så att judarna ska kunna bo i sitt lilla land utan att muslimer ska ”dränka dem i spott” som den svenska imamen uttryckte sig?

        Vad det handlar om är hat – muslimerna hatar judarna så mycket att de gör precis vad som helst för att utrota dem – o de har god hjälp från bl a Sverige o ett hundratal andra FN-nationer

        Det går bra att tycka synd om en korean som blir kränkt av chokladgodis men f-n ta dig om du håller med judarna – de är ju onda kapitalister, sionister o snart är de väl även nazister (ja tro det eller ej men de har även blivit kallade nazister av ledande muslimer)… Man blir trött.

        De riktiga nazisterna finns det bilder på: http://en.wikipedia.org/wiki/File:Bundesarchiv_Bild_146-1987-004-09A,_Amin_al_Husseini_und_Adolf_Hitler.jpg

        Vänligen

        Jimi

      • Adolf Hitler visste vad som skulle ske om araberna inte kämpade emot de judiska ”nybyggarna”. Han visste hur den judiska mentaliteten fungerar. Han insåg att arabernas frihet liksom européernas var beroende av att judar ej skulle få chans att slå ner sina bopålar på vare sig arabisk eller europeisk mark och sprida sitt ohyggliga hat gentemot allt icke-judiskt.

      • ”Adolf Hitler visste vad som skulle ske om araberna inte kämpade emot de judiska ”nybyggarna”. Han visste hur den judiska mentaliteten fungerar. Han insåg att arabernas frihet liksom européernas var beroende av att judar ej skulle få chans att slå ner sina bopålar på vare sig arabisk eller europeisk mark och sprida sitt ohyggliga hat gentemot allt icke-judiskt.”

        Jahadu Henrik, där kröp den lilla nazisten fram. Får man gissa på att du förnekar förintelsen också?

        Vänligen

        Jimi Krånglin
        SD Malmö

      • Propagandan om ”förintelsen” är inget jag köper nej. Helt riktigt gissat.

        Ska jag vara ärlig bryr jag mig inte särskilt mycket om epitet som ”nazist”. Ni i SD är ofta lika duktiga på att sätta den stämpeln på alla som inte accepterar judisk makt över Europa som massmedia är på att kalla er ”rasister”.
        Nationalsocialismen har både sina poänger och sina baksidor. Du kanske kan hitta ett och annat guldkorn du med i den världsåskådningen?

        Vänligen,
        Henrik Hanell, nationalist (oberoende av parti)

      • Nej jag misstänkte väl det. Majdanek, Auschwitz, Sobibor, Belzec, Treblinka, Chelmno mfl är väl inte tillräckligt med bevis för dig – det var kanske rent av judarna själva som byggde dem? Alla de oräkneliga filmer, bilder o skrifter som finns att tillgå är alltså lögn o propaganda?

        Henrik – den lilla respekt jag hade för dig som debattör försvann ganska kvickt efter den där grodan.

        Sen att vi i SD skulle gå o kalla folk nazister? Nej nu måste du väl ändå ge dig Henrik?

        Nej nationalsocialism är definitivt inget för varken mig eller mina partikamrater, det får du o dina gelikar stå för. Sverigedemokraterna är som namnet antyder – Demokrater. Vill du ha den ideologin får du gå till Svenskarnas parti eller liknande – vi betackar oss denna mördarideologi liksom vi tackar vänligt men bestämt nej till liknande ideologier som kommunismen o islamismen.

      • Jimi,

        Jobb förhindrar mig från fortsatt
        ”debatt”. Återkommer sent ikväll.

      • Jimi,
        Jag för gärna en debatt om den sk ”förintelsen”. Kanske via mejl-korrespondens? Jag tror nämligen inte debatten passar att föra här. Det blir säkert mycket text och länkar vilket lär bli rörigt efter hand.
        Du är ju förtroendevald i Malmö så din adress går hitta på Malmö Kommuns hemsida?

      • Henrik – absolut, den diskussionen hör inte riktigt hemma i denna tråd även om ämnet berörs.

        Maila du – jimi.kranglin@sverigedemokraterna.se

  10. SD har för mycket muslimhat och för mycket proIsrael.
    Upplevs som en propagandacentral för Israel där kritik mot Israel, USA och sionister tystas ner – men skulle inte SD vara oberoende med svenska intressen främst?

  11. Är det bara jag som tycker att Likudvännerna i denna debatt är hala som ålar?

    Jag ställer en rak fråga: ”Kan ni acceptera en tvåstatslösning?” (enligt 1967 års gränser). Men de pratar bara om annat.

    • Du lär inte få något svar.
      Ett alternativ till tvåstadslösning enl. 1967-års gränser vore att staten Israel blir en ”inkluderande mångkulturell” stat med samma rättigheter för alla, -oberoende av ras och religion.
      Judar förespråkar mångkultur i Sverige, men stöder en rasideologisk statsbildning för judar.

    • Jan – Frågan är inte om någon av oss i detta forum eller ens i detta land kan acceptera en tvåstatslösning – frågan är väl snarare vad som krävs av arabstaterna för att DE ska acceptera en tvåstatslösning.

      Om det då krävs att staten Israel utplånas – ställer du dig bakom det?

      elfyma – det finns drygt två miljoner ”icke-judar” i Israel – av drygt 7.8 miljoner invånare. Alla medborgare har fulla, demokratiska rättigheter, i knesset sitter även araber t ex. En arab i Israel har fler rättigheter än en arab i arabvärlden.
      Sen när förespråkade judarna i Sverige mångkultur?

      • Så då kan de palestinska flyktingarna återvända och bli fullvärdiga medborgare i Israel på samma sätt som invandrande judar ?
        De kanske t o m kan kan få bygglov på samma villkor som judar ?

      • Nej, frågan är den jag ställde.

      • Jan – Vem är det som slingrar sig egentligen? Du fick ett rakt svar innan – judarna har flera ggr erbjudit sig en delning under ledning av bl a FN men araberna har tackat nej varje gång.

        Vad någon annan som inte själv är israel, palestinier eller på annat sätt inblandad tycker är mindre intressant eftersom det ändå inte spelar någon roll.

        Personligen står jag på judarnas sida om det var det du var ute efter? Jag kanske är partisk i diskussionen eftersom jag valt sida, men jag har gjort det efter långa studier av konflikten. Rätt eller fel enligt andra, så tycker jag.

        ”* The Israeli nation has a national and historic right to the whole of Israel. However, in order to maintain a Jewish majority, part of the Land of Israel must be given up to maintain a Jewish and democratic state.

        *Israel shall remain a Jewish state and homeland. Jewish majority in Israel will be preserved by territorial concessions to Palestinians.”
        Två rader ur Israels största partis nationella agenda.

      • Kanske partisk för att du valt sida? Haha, kul mening.

      • Mattias – Du har rätt, jag skulle skrivit ”Måhända är jag partisk i diskussionen eftersom jag valt sida, men jag har gjort det efter långa studier av konflikten.” istället för ”Jag kanske är partisk i diskussionen eftersom jag valt sida, men jag har gjort det efter långa studier av konflikten.”

    • Snarare beter de sig som troll… det är figurer som Jimi Krånglin som gör att man lätt får avsmak för SD. Som tur är består partiet också av vettigare människor, och de fanatiska ”sionistiska” judeofilerna är inte så många eller så starka internt som man ibland kan få för sig när man betraktar partiet utifrån. Det är mest en gapig svans på gräsrotsnivå, föraktad också av andra partikamrater.

      • Sidabot – ah så du menar att för att jag presenterar fakta så är jag ”sionist” o ”judeofil”? Svårt att diskutera utan smutskastning?

        Varför tar du inte o visar fakta för dina egna åsikter i frågan (som du inte ens presenterat) eller handlar det bara om att kasta skit på dina meningsmotståndare?

      • Jimi,
        Kul att du anser dig smutskastad när du kallas ”sionist”.

      • Henrik – smutskastning använder jag generellt när det gäller ”epitetsflängande” som det där. Kan man inte diskutera utan att kalla folk för saker o ting utan att överhuvudtaget prata om den aktuella frågan kan man lika bra hålla tyst – det tillför mer till diskussionen än det ständiga o meningslösa smutskastandet.

        Såklart, det är ju bara min åsikt.

      • Det kan förmodligen vara som Sidabot här skriver, men denna gapiga svans har ju kunnat påverka hela partiets politik. Tillsammans med extremistpartierna Folkpartiet och Kristdemokraterna tar Sverigedemokraterna i praktiken ställning mot en tvåstatslösning.

        Det stör mig!

      • SD har blivit infiltrade av sionister som påstår att er sak är vår sak, vår sak är er sak. Palestinier och muslimer är the bad guys. Se vad de gör, se hur illa de bör sig åt, se på deras religion o s v. Sedan framhåller de Israel, trots deras smutsiga byk.
        Näh, SD är kapat av sionister med en tydlig agenda, de har en viljekraft som gpr ur på att påverka och manipulera. Som så mpnga ggr förr i världshistorien.
        Vad är värst, vara kaffer eller goyim?

  12. Erkänna ett folk och ett land som inte finns menar du??? Landet fantasia finns inte Milld. Drömgubbe

    • Vem är du att komma här och säga att palestinierna inte finns som folk? De finns därför att de upplever sig finnas, på samma sätt som svenskar finns därför att det finns människor som uppfattar sig som svenskar. Accepterar man inte det är man inte bättre än den värsta svensknegeraren bland våra motståndare (”det finns inget svenskt!”, ”det finns inga svenskar!”)

      • Det är helt korrekt att de nuvarande så kallade Palestinierna inte finns som folk. De är på hittade och infösta från övriga Arabländer. Finns naturligtvis väl dokumenterat för den som är inresserad av att lära sej saker. Men tyvärr tillhör inte du den kategorin.

  13. Till Jimi, SD Malmö:

    Du ”står på judarnas sida”, skriver du. Det hade jag förstått.
    Även jag står på judarnas sida, då jag erkänner deras rätt till en egen stat, Israel.

    Däremot anser jag inte att de ska ha ”hela kakan” – det måste även finnas en palestinsk stat.

    Yassir Arafat var enligt min mening ingen bra ledare för palestinierna, han missade tåg då Israel hade socialdemokrater i ledningen.

    Nu styr Likud.

    Det intryck jag får är att samtliga mina motdebattörer – inklusive SD:s Jimi – här i denna bloggdebatt är Likudanhängare. Dvs de anser att Israel ska ha hela området.

    Har jag fel på den punkten?

    • Jan – Redan 1921 fick araberna ”sin” del av det brittiska mandatet – i strid med Balfourdeklarationen och Versailleskonferensen avstyckade man 77% av området o skapade det araberna krävde – Trans-Jordanien (som var det land de sk ”palestinierna” skulle ha).
      Tyvärr var inte de lokala araberna nöjda med 77% (dessutom de bästa delarna av området), nej de ville ha ALL mark Jan.
      Så för detta ändamål skapades det palestinska folket, det enda folk på planeten som hållits i flyktingläger i över 60 år pga att de omkringliggande arabländernas vägran att ta in flyktingarna.

      Den springande punkten är detta Jan – fram till 1948 var en palestinier jude, hur förklarar du att i princip ”över en natt” så förändrades en palestinier från jude till arabisk muslim?

      Hur menar du när du säger att palestinierna ska ha ”sitt” land, när landet Palestina aldrig existerat? När araberna redan fått den största landbiten o kallar den Jordanien? Helt emot Balfourdeklarationen och Versailleskonferensen?

      Låt oss för en sekund ta en titt på vad de slåss om – Israel är till storleken mindre än hälften av Danmark. Omgivet av hela den vida arabvärlden, 640 ggr Israels storlek, bestående av 22 nationer med drygt 60 ggr så många invånare o ALL olja i området.

      Jag lider med det palestinska folket Jan, jag tycker det är en fruktansvärd skam att de har använts som brickor i detta fula spel av arabnationerna – enkom för att vinna land.

      Dock lider jag än mer med judarna som efter sekel av förföljelse o folkmord, blev lovade landet o sen fick se de bästa delarna styckas av, fick se sig anfallna av en långt större fiende inte mindre än vid fyra regelrätta krig som kostade halva befolkningen livet.

      Man skulle kunna tänka sig att efter att ha blivit förföljda, gasade, förnedrade o bespottade – att dessa stackars judar kunde få lugn o ro på den lilla steniga landplätt de till slut fått (i mark där man kan spåra deras förfäder tillbaks tusentals år) – men icke.

      Vad tycker Hamas, palestiniernas ledare om judar? Ta en titt i deras ”program” – http://avalon.law.yale.edu/20th_century/hamas.asp

      Artikel 7:
      ”The Day of Judgement will not come about until Moslems fight the Jews (killing the Jews), when the Jew will hide behind stones and trees. The stones and trees will say O Moslems, O Abdulla, there is a Jew behind me, come and kill him. Only the Gharkad tree, (evidently a certain kind of tree) would not do that because it is one of the trees of the Jews.”

      Bara för att informera dig om min personliga ställning Jan, så är jag inte Likud-anhängare. Det parti i Israel som står närmast mina egna uppfattningar är Kadima.

      ”Däremot anser jag inte att de ska ha ”hela kakan” – det måste även finnas en palestinsk stat.”

      Som sagt, de fick Jordanien olagligt 1921. Låt Jordanien ge palestinierna en bit land? För ska du dela halva Danmark på hälften blir det inte mycket land kvar för de dryga 8 miljonerna som bor där.

      Men vi kan diskutera detta hur länge som helst Jan, araberna kommer ändå aldrig att enat erkänna Israel, hur liten del av det urspungligt planerade landområdet de än har. För ska sanningen fram så hatar araberna judar, detta framgår med all tydlighet i deras koran, i haditherna o i princip alla deras religiösa texter – Muhammed själv halshögg ju en hel judisk bys män (600 st om jag inte minns fel) så där sattes ribban tidigt.

      • Oavsett vilket område som det brittiska mandatet omfattade och oavsett vad olika brittiska ministrar en gång kan ha sagt så trollar det inte bort det faktum att upprättandet av staten Israel (plus den geografiska expansionen utöver FN-mandat) medfört att många människor fördrivits från sina hem – vare sig vi väljer att benämna dessa ”palestinier” eller ”araber”.

        Om innebörden av Balfourdeklarationen från 1917 inhämtar jag f.ö. denna information från Wikiipdia (http://sv.wikipedia.org/wiki/Balfourdeklarationen_%281917%29)

        ”Balfourdeklarationen är ett yttrande av den 2 november 1917 av den brittiske utrikesministern Arthur James Balfour, i vilket han meddelar lord Walter Rothschild, ledaren för det judiska samfundet i England, att den brittiska regeringen stöder förslaget att upprätta ett judiskt hemland i Palestina, dock under omständigheterna att detta inte skulle komma att påverka den i Palestina redan boende arabiska befolkningen. År 1917 var Palestina fortfarande formellt en del av det Osmanska riket men blev efter första världskriget ett brittiskt protektorat.

        Två inflytelserika sionistiska ledare hade försökt förmå den brittiska regeringen att fatta beslut om att Palestina i sig skulle bli judarnas eget hemland, men så långt ville inte britterna sträcka sig. Tvärtom, de valde att inte använda ordet ‘state’ (‘stat’), utan istället uttrycket ‘national home [for the Jewish people]’ (ungefär ‘nationell hemvist [för det judiska folket]’) och vidhöll under årtionden att man inte hade avsett en fri statsbildning (även om åtskilliga brittiska politiker rent privat var för en sådan).
Av samma anledning skrev man inte ‘Palestine’ enbart, som saken faktiskt formulerats i ett första utdrag, utan ‘in Palestine’, för att inte ge sken av att man hade avsett hela Palestina.”

      • Jan – Så du menar fortfarande att den sista biten land ska delas?

        Trots att en palestinier bevisligen var en jude innan 1948?
        Trots att araberna krävde o fick en arabisk stat (Trans-Jordanien)?
        Trots att det i historien aldrig funnits ett land o ett folk kallat Palestina o palestinier?

        Vi tar deklarationen på engelska så tappar vi inget i översättningen:
        ”Foreign Office,
        November 2nd, 1917.

        Dear Lord Rothschild,
        I have much pleasure in conveying to you, on behalf of His Majesty’s Government, the following declaration of sympathy with Jewish Zionist aspirations which has been submitted to, and approved by, the Cabinet:
        ”His Majesty’s Government view with favour the establishment in Palestine of a national home for the Jewish people, and will use their best endeavours to facilitate the achievement of this object, it being clearly understood that nothing shall be done which may prejudice the civil and religious rights of existing non-Jewish communities in Palestine, or the rights and political status enjoyed by Jews in any other country”.
        I should be grateful if you would bring this declaration to the knowledge of the Zionist Federation.

        Yours sincerely
        Arthur James Balfour

        Märk att det står: ” the following declaration of sympathy with Jewish Zionist aspirations which has been submitted to, and approved by, the Cabinet”

        Kan det bli tydligare?

        Märk även att det inte bara står att icke-judars rättigheter i Palestina ska skyddas utan även att judarnas rättigheter samt politiska status ska skyddas.

        Varför kunde man inte ta in de sk palestinierna i den nya staten Jordanien? Eller Syrien? Eller något annat omkringliggande land?

        Som sagt, de palestinska flyktingarna är den enda flyktinggrupp i historien som INTE tagits in i något av de omkringliggande länderna. Varför?

        Det finns för många frågor o för få svar på arabernas krav på landet.

  14. Engagera er i det som händer i Sverige i stället för att leka världssamvete, (besserwissrar).
    Israeler och palestinier löser sina problem,
    vi löser våra här i Sverige.

    PS! Palestina är inget land!

  15. Jimi Krånglin: jag tänkte svara att du minsann själv smutskastar, men när jag läser igenom tråden ser jag att det faktiskt inte var du utan dina meningsfränder ”patrik blom” och ”rättspatos småland” som gjorde detta. Får därför be om ursäkt om mitt tonläge uppfattades smutskastande.

    Jag är egentligen inte intresserad av att dissekera Palestinafrågan i detalj, det medger heller inte utrymmet, men vad jag har svårt att förstå – både hos fanatiska proisraeler och fanatiska propalestinier – är avsaknaden av all pragmatism. Det står dig naturligtvis fritt att, som de flesta SD:are, tycka att alla palestinier, såsom varandes muslimer, är jordens avskum och pack och därför på ett moraliskt plan avhändat sig själva rätten till ett eget land. Men man borde för en stund kunna lägga ifrån sig sina principer och se att det enda rimliga – och i förlängningen enda framkomliga vägen för båda folken – är en tvåstatslösning. Till och med Ariel Sharon kom ju fram till detta, och bröt sig därför ur Likud för att bilda Kadima. Han blev till slut anhängare av en tvåstatslösning, inte av någon som helst omsorg eller ömkan med palestinierna, utan av strikt judiska intresseskäl. För judarnas EGEN SKULL var en tvåstatslösning nödvändig, annars skulle det judiska folket aldrig kunna få leva i fred och trygghet. Denna pragmatiska insikt borde alla kunna omfamna.

    • Bra sammanfattat, Sidabot!

      Just så ser också jag på saken.
      Även om jag samtidigt bryr mig om palestinierna.

      Se f.ö. 1.50 in på denna RT-video:
      http://www.youtube.com/RussiaToday#p/u/3/lTN3z2HBJMM

    • ”Får därför be om ursäkt om mitt tonläge uppfattades smutskastande.”
      Tack Sidabot, no harm done ,-)

      ”som de flesta SD:are, tycka att alla palestinier, såsom varandes muslimer, är jordens avskum och pack och därför på ett moraliskt plan avhändat sig själva rätten till ett eget land. ”

      Nja nu tassar du runt på farlig mark igen Sidabot – hur vet du att ”de flesta” SDare tycker så? Det vet du rimligen inte eller har du intervjuat alla SDare? Du generaliserar o drar alla över en kam Sidabot.

      ”För judarnas EGEN SKULL var en tvåstatslösning nödvändig, annars skulle det judiska folket aldrig kunna få leva i fred och trygghet.”

      Läs denna mening igen Sidabot o förklara sen för mig hur det skulle vara rätt att man delade landet pga att araberna hotar att mörda befolkningen? Vad skulle hända om de delade landet o sen kom samma krav igen? Ska man dela landet en gång till då?

      Nej judarna fick allt se vad som väntade dem redan 1921, när det land de utlovats att få skapa en egen judisk stat i plötsligt styckades upp varefter den största delen gavs åt araberna (för du vill väl inte påstå att även Jordanierna existerade innan 1921?).

  16. Jag förstår palestinierna, eller araberna som vissa kallar dem (vilket kan anses rasistiskt). För inte så länge sedan bestämdes det att ett syntetiskt land, ett hitte-på land ska placeras i arabland. Dit skeppades det främmande folk som anser sig höra till ett utvalt folk med större rätt till marken än de som redan vara bosatta där. Konflikten började där. Vansinnigt och mycket besynnerligt.

  17. Varje gång MILLD skriver om planeten Jordens rövhål eller Mellan östern som det kallas så dyker sionisterna upp här på en gång och försvarar skurkstaten ISRAHELL

  18. Palestinierna har blivit erbjudna tvåstatslösning flera gånger.
    Varje gång har de själva hoppat av tåget.
    Sen kan man undra varför ett folk ska lämna ifrån sej sitt eget land till främmande.
    Det tycker vi inte om i Sverige, men i Israel ska man finna sej.
    Palestina-Araberna kommer från de angränsande arabländerna och blev ditfösta mot sin vilja. De har inget ursprung i Israel.
    Alla som kan läsa vet att Israel,Judeen, Jerusalem, osv. är Judarnas ursprungsland/ursprungsplatser.
    Ända sedan 1948, när de fick tillbaka en liten del av sitt ursprungsland, som då bestod av en hoptorkad öken där ingen haft en tanke på att odla någonting, så har de blivit beskjutna/attackerade av dessa Araber vi nu så fint kallar Palestinier.
    Jag förstår inte hur man kan ha några sympatier för dessa före detta beduiner. Ni ser ju själva hur de bär sej åt här i Sverige och i alla andra länder de vistas i. Det är ju samma folk som slår ihjäl pensionärer över parkeringsplatser och gruppvåldtar småflickor, som råkar skjuta ihjäl
    civila fotgängare på en trottoar, därför att man måste åka runt i bil och fira sin födelsedag med en Kalasjhnikov stickandes ut genom fönstret, och glädjeskjuta. Med enhandsfattning!
    Ni som kräver att Israelerna skall tvingas leva med och dela sitt land med dessa främmande element, Ni ska inte kräva av andra, det ni inte kräver av er själva.
    Skomakare, bli vid din läst, Janne!

  19. Jag tar mej friheten att skicka en kopia av en artikel från GP.
    Den summerar rätt bra vad som är fakta i målet.
    Tyckande och magkänslor tycker jag man ska lämna utanför en seriös debatt.

    Israel har rätt till Gaza och Västbanken
    Kunskapen om nutidshistoria brister på många håll och den som intresserar sig för Israel-Palestina-konflikten bör noga läsa FN-deklarationen från 1922. För trots en absurd situation med många resolutioner från flera av FN:s organ så är de israeliska rättigheterna till Gaza och Västbanken obestridliga, skriver Berndt Ekström i en replik.
    Relaterat
    Se också
    Länkar
    Sverige välkomnar ett apartheidland
    Gunnar Olofsson hänvisar till FN-dokument som reglerar staters uppförande i världssamfundet. Låt oss då granska dessa lite närmare:
    Israel har hotats av krig och aggression alltsedan dess grundande 1948. Ett hot i detta avseende behöver inte ens vara ett hot mot landets existens. Finns ett mönster av militärt trakasseri från en angripare med räder över nationsgränser, raketbeskjutning eller statsfinansierad terrorism, så räcker det som grund för en ockupation från den kränkta nationens sida för att kunna undanröja hotet eller förhindra att området används för ytterligare attacker.
    Egypten erövrade och ockuperade Gazaremsan illegalt 1948 när man anföll Israel. Jordanien erövrade, ockuperade och annekterade Västbanken inklusive Jerusalem illegalt när man från sitt håll anföll Israel 1948. Båda dessa länder blev då, enligt internationell lag, illegala ockupanter då de ej hade legal rätt till dessa territorier.
    Efter att Egypten, Jordanien och Syrien inlett krigshandlingar mot Israel under sexdagarskriget 1967, erövrade Israel Gaza och Västbanken inklusive Jerusalem.
    I praktiken befriade Israel dessa territorier från Egyptens och Jordaniens illegala ockupation. Eftersom inget av dessa två arabländer hade legal rätt till dessa territorier, kan Israel inte anklagas för ockupation när man erövrade det i självförsvar.
    Egendomligt nog nämnde världssamfundet ingenting om Egyptens och Jordaniens illegala ockupation. Inte heller krävde man ett palestinsk-arabiskt självbestämmande under den 19 år långa illegala arabiska ockupationen.
    Kan det någonsin vara tal om en laglig ockupation? Givetvis. Internationell lag erkänner giltigheten av en ockupation när det t.ex. har skett i försvarssyfte, för att betvinga en angripare, eller så länge som ett hot från en angripare existerar.
    Israel ingen ockupant
    Israel passar dock inte in på definitionen av ockupant. Faktum är att Israels närvaro och dess lagliga anspråk på de omstridda områdena har stöd av internationell lag. För att Israel verkligen skulle vara en ockupant behövs det att man är närvarande militärt eller administrativt på ett territorium som inte är ens eget. För det behövs att Israel inte har några rättvisa eller legala krav på landområdet och att det lagligen skulle tillhöra en annan suverän stat. Per definition måste alla dessa villkor vara uppfyllda för att det ska vara fråga om ockupation.
    Judarnas rätt till Palestina bekräftades av Nationernas Förbund (NF) 1922 när samtliga 52 medlemsländer röstade för Palestinamandatet och tilldelade Storbritannien det administrativa ansvaret för territoriet i syfte att bygga upp ett judiskt hemland. Deklarationen om Palestinamandatet är ett dokument som tillhör internationell lag. Deklarationen tillerkänner judarnas historiska rätt till landet redan i förordet. Den beviljar politiska rättigheter (i syfte att skapa ett nationellt hemland) för judarna enbart (artikel 2, i förordet). Ickejudars civila och religiösa rättigheter i mandatet garanterades men de gavs inte samma politiska rättigheter som till judarna (artikel 2, i förordet).
    Deklarationen slog vidare fast att judiska bosättningar i Palestina skulle främjas av mandatmakten (Storbritannien); de skulle vara intensiva och innefatta alla sorters landområden, inklusive statlig mark, förutom den mark som behövdes för allmänna syften (artikel 6, i förordet). Statlig mark utgjorde den klart största delen av Palestina. Dessa landområden var ytor som inte ägdes privat (och togs med automatik över från den Turkiska myndigheten som besegrats av Storbritannien i första världskriget). Deklarationen om ett Palestinamandat kan verka partisk mot araberna men sanningen är den motsatta. För samtidigt skapade och garanterade Storbritannien och Frankrike flera arabländer deras självständighet, (t ex Egypten och Syrien) som tidigare hade legat under turkiskt herravälde.
    Därefter, på Storbritanniens yrkande, begränsade Nationernas Förbund (NF) de judiska bosättningarna i de delar av Palestina som ligger öster om Jordanfloden (artikel 25), vilket utgör 80 procent av hela Palestinamandatet. Sedan tog koloniminister Winston Churchill och styckade av hela detta område och skapade en palestinsk-arabisk stat kallad Transjordanien (senare Jordanien) som aldrig tidigare hade existerat. Faktum är således att det redan finns en palestinsk-arabisk stat på huvuddelen av Palestinamandatet.
    På de återstående 20 procenten av Palestinamandatet, som även inkluderar Gazaremsan, Västbanken och till och med en del av Golanhöjderna, har rätten för judar att bosätta sig aldrig blivit begränsad, upphävd, inställd eller ersatt av något annat. Rätten för judar att ha bosättningar gäller hela området väster om Jordanfloden.
    1922 års deklaration ger rätt till bosättning
    För somliga kan det vara chockerande att judar skulle ha laglig rätt att bo i Gaza, Hebron, Betlehem, Nablus, Ramallah eller var som helst i Palestina. Precis lika stor rätt har de att bo där som i Haifa, Tel Aviv och Jerusalem. 1922 års deklaration om ett Palestinamandat har lika stor tillämplighet i Gaza och på Västbanken som i det övriga Israel inom den så kallade Gröna linjen (1967-års gränser). Att förneka tillämpligheten av mandaträtten för judar att bosätta sig på Västbanken är att förneka mandaträtten för judar att bo i Tel Aviv eftersom Palestinadeklarationen inte gör någon åtskillnad mellan dessa områden eller orter. Deklarationen är den juridiska grunden för alla judiska bosättningar var som helst i Palestina.
    Någon kanske ifrågasätter om Mandatdeklarationen har någon giltighet i dag när Nationernas Förbund inte längre finns. Storbritannien gav dessutom upp mandatet efter att ha misslyckats med att fullborda sitt uppdrag. Men, precis som giltigheten av ett testamente inte upphör bara för att den som skrivit det eller den som ska verkställa det har avlidit, har inte heller NF:s deklaration om Palestinamandatet upphört att gälla. Ironiskt nog har det till och med blivit så att Israel, som är den administrativa myndigheten i Palestina efter Storbritannien, som övergav sin post, nu under internationell lag är skyldigt att fullborda mandatets krav, inklusive att bosätta landet.
    Vidare har FN, som är NF:s efterträdare, bekräftat giltigheten av alla mandatets åligganden genom att innesluta dem i FN-stadgan, speciellt i Artikel 80 (kallad Palestina-paragrafen). Rättigheten för judar att bosätta sig varhelst i Palestina väster om floden Jordan, är därför garanterad av både NF och FN.
    Fastän FN:s beslut 1947 till förmån för Delningsplanen (FN-resolution 181), har fått en upphöjd plats i israelisk populärhistoria, är det faktiskt den tidigare Mandatdeklarationen som juridiskt rättfärdigar den judiska staten och dess bosättningsrättigheter.
    Palestina-araberna använder i dag 1947-års Delningsplan för att understödja sina krav på de delar av Palestina de vill ha. Delningsplanen var ett förslag att skapa en judisk stat och ytterligare en palestinsk-arabisk stat på de återstående 20 procent av Palestinamandatet. Jordanien, som är den ursprungliga palestinsk-arabiska staten, utgör 80 procent av Palestinamandatet. Väl känt är att Arabförbundet förkastade Delningsplanen och inledde krig mot Israel i förtröstan på att arabisk militär styrka skulle avgöra tvisten
    Delningsplanen saknar juridisk giltighet
    Delningsplanen (FN-resolution 181) har ingen som helst juridisk giltighet i dag. Resolutionen blev aldrig ett rättsligt dokument i internationell lag. Fastän FN:s generalförsamling godkände den, så ratificerade inte Säkerhetsrådet den. Säkerhetsrådet fick aldrig en chans att göra det då förhållandena på marken, nämligen den arabiska attacken mot Israel, gjorde resolutionen irrelevant.
    Israel accepterade resolutionen. Araberna förkastade den och startade ett krig i stället. Resolutionen var beroende av att båda sidor accepterade den och har inte stått kvar på dagordningen sedan dess. Endast resolutioner antagna av Säkerhetsrådet är giltiga rättsliga dokument. Resolutioner antagna av Generalförsamlingen är förslag, rekommendationer och uttryck för åsikter, men inte rättsliga dokument.
    Trots den absurda situationen med många resolutioner från flera av FN:s organ, inklusive Säkerhetsrådets resolution 1397 (mars 2002) som stöder palestinska krav på egen stat, i strid med FN-stadgan, så finns det ingen lag som specifikt garanterar någon enda del av Palestinamandatet till palestina-araberna. Resolution 1397 bekräftar endast palestiniernas vision om en egen stat. Den ger ingen laglig rätt till en egen stat. Samtidigt gäller fortfarande rättigheterna för judar att bosätta sig överallt inom Palestinamandatets gränser.
    Har juridisk rätt till Gaza och Västbanken
    Flera experter på internationell rätt, till exempel Douglas Feith, Eugene Rostow och Stephen Schwebel, har övertygande visat på Israels juridiska rätt till Gaza och Västbanken. (Schwebel har varit President i Internationella domstolen i Haag, och professor i juridik vid Harvard University).
    De israeliska rättigheterna är alltså obestridliga. De judiska bosättningarna är lagliga. Dessutom är anklagelsen att Israel bryter mot Fjärde Genèvekonventionen ohållbar. Den konventionen är inte tillämplig då det inte handlar om ockuperat land som tillhör en annan stat.
    I dag motsäger och ignorerar FN, EU, internationella domstolar, enskilda politiker, med flera tidigare avtal och lagar som bekräftar Israels rättigheter. Man kan därför ifrågasätta den intellektuella redligheten och etiska standarden hos dem som regelbundet slår fast att det lagliga är olagligt, att det som är rätt är fel och att det rättvisa är orättvist – så snart det gäller Israel.
    (Innehållet finns att hämta på FN:s olika hemsidor)
    Berndt Ekström
    Varberg

    http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.374247-israel-har-ratt-till-gaza-och-vastbanken

  20. Men snälla Jan, vårt eget land då? Vad ska vi göra med Skåne, Blekinge, Halland osv?
    USA? Ska inte de lämna tillbaka landet till indianerna?
    Alla andra länder som genom erövring vunnit sina land?

    Nånstans måste man dra en gräns för vad som är rimligt, annars kan vi lika gärna ge hela planeten till det afrikanska folket, från vars rötter vi alla härstammar.

    • Vi är överens! Någonstans måste en gräns dras, utifrån vad man uppfattar som rimligt.

      • Bra! Kan vi då vara överens om att de arabiska nationerna fick sin del av mandatet 1921 (77% av mandatet) o resten borde judarna få som utlovat och lagstadgat för 90 år sedan?

  21. Svar till Krånglin:

    Nej, så långt tillbaka i tiden vill jag inte gå. Det är heller inte rimligt att inräkna Jordanien i begreppet ”Palestina”.

    Den palestinska staten ska omfatta de gränser som gällde 1967, före sexdagarskriget. Dvs något mindre än vad FN:s delningsplan två decennier tidigare angav.

    • Jan – varför skulle det inte vara rimligt att räkna in Jordanien? Den delen ingick ju i det Palestinska Mandatet?

      Inser du inte det orimliga i vad du begär?
      Du ignorerar konfliktens utgångspunkt o hoppar fram i tiden till en tidpunkt som du då anser är den korrekta? Den tidpunkten sätter du till 1967 o som skäl anger du att Israel skulle ha fört aggressionskrig o ”fördrivit palestinierna från deras land”.

      Jag anser att man åtminstone skall gå tillbaka till början av konflikten för att kunna förstå hur det hela ligger till. Man kan inte bara hoppa in i tiden när man vill för att där sätta gränser. Gränser är flytande o har så varit sen urminnes tider, människan tycker av någon outgrundlig anledning om att kriga så jag ser ingen anledning att det skulle ändra sig den närmsta tiden.
      I det här fallet anser jag att man minst av allt måste börja från konfliktens början med ottomanska rikets fall o britternas förvaltande av landområdet.

      Ja vill man riktigt gräva i det kan man gå längre tillbaks o ser t ex att:

      – Jordanien inte har några historiska band till platsen, de var syrier samt förknippade med arabiska halvön – ändå fick de 77% av mandatet.

      – Palestinierna hävdar band till Kaananiterna, något de omöjligt kan ha då araberna är ättlingar till Ishmael. Kaananiternas närmaste ättlingar är folket från nutida Tunisien, Malta, Algeriet och Sicilien.

      – Ordet ”Palestina” förekommer inte i någonstans i de mångtusenåriga hebreiska o grekiska skrifterna. Det hebreiska ordet Pelesheth, som i King James versionen felaktigt översätts till Palestina, betyder helt enkelt Philistia – Philisteérnas land. Philisteérna som för övrigt var bittra fiender till judarna men aldrig kontrollerade mer än en tunn remsa land längs kusten.
      Vidare kan man även se i nya testamentet där man hela tiden använder namnet Judea, aldrig nämns Palestina.

      – Majoriteten av palestinierna flyttade till området efter att judarna förvandlat öken o klippor till bördiga åkrar. Många fick anställning av judarna.

      Det finns hur mycket fakta som helst att tillgå Jan, jag föreslår att du läser den, skall du använda wiki så använd åtminstone den engelska som är långt mer korrekt o innehållsfull än den svenska, politiskt korrekta varianten. Det finns dock en myriad sidor att tillgå men framförallt finns skrifter o dokument, bl a från aktuell tidperiod, som bekräftar det jag precis sagt.

      Jag förstår att dina vänner varnat dig för detta ämne, det är djupt infekterat av många års hat o krigande.

      Vänligen

      Jimi

      • Utgångspunkten för FN:s delningsplan av ”Palestina” 1947 var det område som framgår av kartorna ovan.

      • ”Utgångspunkten för FN:s delningsplan av ”Palestina” 1947 var det område som framgår av kartorna ovan.”

        Jan – varför ignorerar du att svara på mina frågor hela tiden? Bevisbördan jag presenterat för dig här måste ju vara mer än tillräcklig?

        Förklara för mig hur du resonerar i ljuset av det jag sagt istället för att envist köra oneliners o gräva ner dig i ett dike av ofullständiga sanningar, känsloargument och färdigpaketerade åsikter.

  22. Nu går det rundgång i denna debatt. Jag hänvisar till mitt Wikipedia-citat ovan, om Balfourdeklarationen.

    I grunden handlar det om en intressekonflikt, med i princip tre möjliga hållningar:
    1. Judarna/israelerna ska ha hela det område som 1947 tilldelades araberna/palestinierna.
    2. Araberna/palestinierna ska ha hela det område som 1947 tilldelades judarna/israelerna.
    3. En kompromiss och tvåstatslösning, utifrån FN-beslut.

    Med detta avslutar jag Palestinadebatten på min blogg för denna gång, för att koncentrera mig på Peak oil och annan ”alarmism”. Någonstans måste som sagt en gräns dras, utifrån vad man uppfattar som rimligt.

  23. […] Palestinakonflikten blir linjen en tvåstatslösning och krav på bojkott av Israel intill dess att Israel har lämnat […]

  24. […] i denna mer extrema bemärkelse är SD sionistiskt. Det visade sig, då frågan om erkännande av en palestinsk stat var uppe i riksdagen och SD röstade […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: