• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Cuba


Tidigare har jag skrivit om Monroedoktrinen, vilken deklarerade Latinamerika som en ”hemisfär” för USA-intressen. Så mycket mer sved det därför 1959, när landets närmaste granne – Kuba – bröt sig ur USA:s ekonomiska och politiska grepp.

USA har sedan gjort ”sitt bästa” för att skapa ekonomiska svårigheter för Kuba. Det amerikanska embargot sattes in efter den kubanska revolutionen och Castros maktövertagande på ön år 1959.

Embargot infördes först 1960 och skärptes 1962. Det gällde handel och ekonomiska transaktioner.

Under 90-talet skärptes embargot ytterligare, den andra gången genom att den s.k. Helms-Burton-akten  1996  drevs igenom i USA-kongressen.

USA gjorde nu allt för att förhindra även företag i andra länder att handla med Kuba. Exempelvis skulle rederier som anlöpt en kubansk hamn inte få anlöpa någon hamn i USA.


Denna politik har blivit allt mindre populär.  Trots den nya USA-presidentens valparoller om ”Change” och ”Yes, we can” har embargot dock fortsatt. Än mindre har man återlämnat Guantanamo till Kuba (med vilken rätt ockuperar USA detta område på ön?!).


FN:s generalförsamling har 17 gånger röstat i frågan och krävt att embargot avbryts. Senast – år 2008 – röstade 184 länder för denna resolution, bara 3 emot: USA (309 milj.inv), Israel (7,3 milj.inv) och Palau (20.000 invånare).

DEN VERKLIGA PRÖVNINGEN för kubanerna kom dock i början av 1990-talet, efter Sovjetunionens fall. Då bortföll de sovjetiska leveranserna av olja och Kuba gick in i ”den speciella perioden”.

Innan man kunnat reda upp situationen hade den genomsnittlige kubanen gått ned 10 kilo i vikt.

Mer om detta snart!

Mer om Kuba här:
http://www.janmilld.se/millt/v46.html
http://www.janmilld.se/cuba

24 svar

  1. Stöder du den kommunistiska regimen på Kuba? Den är ju det slutgiltiga beviset för att kommunism/socialism alltid leder till fattigdom och förtryck.

    Har du varit på Kuba?

  2. Det här visste jag inte.

  3. mr k och övriga,

    Jan Millds Kuba-krönika förtiger och snedvrider så att den fungerar som propaganda för den kommunistiska regimen och den fattigdom och det förtryck denna regim har skapat. Kuba var Karibiens rikaste land före kommunismen, men blev sedan snabbt det fattigaste.

    Sedan Batista frivilligt lämnat landet så att det blev möjligt för 26 juli-rörelsen att gripa makten (senare kallat ”revolutionen”) förstatligade Kuba amerikansk egendom utan att vilja diskutera någon ekonomisk ersättning till ägarna. Då slutade USA steg för steg att handla med Kuba. USA trodde att detta skulle få kubanerna att krypa till korset, men Fidel Castro kastade sig i stället i armarna på Sovjetunionen, och förklarade att han hela tiden i hemlighet varit kommunist. 26 juli-rörelsen bytte namn till Kubas Kommunistiska Parti

    Ingen stat kan tvingas att handla med en annan stat. Det är rent patetiskt att FN:s generalförsamling år efter år har krävt att få bestämma vem USA ska ha handelsutbyte med. Varför ställer man inte motsvarande krav på t ex Nordkorea? F ö har USA sedan länge gjort undantag för livsmedel och läkemedel. USA är i realiteten en av Kubas största handelspartners.

    Dessutom är det i princip de kubaner som flytt undan diktaturen och fattigdomen och bor i USA (mer än 10% av kubanerna har flytt) som ekonomiskt håller Kuba under armarna genom sina stora penningtransfereringar till kvarvarande släktingar på Kuba.

    Jag återkommer senare till övriga felaktigheter i Jan Millds text.

    Dock vill jag ge Jan en eloge för att du verkligen har försökt sätta dig in i hur kubaner lever.

    • Beträffande regimen på Kuba är jag inte tillräckligt insatt för att ha en bestämd uppfattning, det känns heller inte helt nödvändigt. Men förmodligen skulle jag själv tillhöra de fängslade om jag hade levt där.

      Lättare att ha en bestämd uppfattning om är det kubanska folket. Där känner jag starka sympatier! Av de skälet ogillar jag USA:s embargo.

      Vad är syftet? Är det att göra det svårare för människorna på Kuba? Har de det inte svårt nog redan, med denna regim?

      Eller är syftet att störta regimen? Det har ju bevisligen inte inträffat, ännu efter ett halvt sekels embargo. Inte ens efter Sovjetunionens kollaps och Kubas Peak Oil kring 1990-95 lyckades detta.

      Det är för övrigt till denna erfarenhet från verkligheten som jag vill komma. Vilket annat folk kan uppvisa en sådan sammanhållning som visades då och där, av kubanerna? Det skulle i så fall vara japanerna…

      Jag är imponerad av det kubanska folket och jag tror att övriga världen – inte minst USA och Sverige – kan ha en del att lära av hur kubanerna hanterade sin Peak Oil.

  4. Jag drack ofta Cuba cola när jag var yngre, men lyckades undvika att bli kommunist för det :p
    http://svenssonsfunderingar.wordpress.com/

  5. Efter meningen ”USA är i realiteten en av Kubas största handelspartners” ovan hade jag tänkt skriva ”Ända tjafsas det till förbannelse om USA:s ‘blockad'”. Men jag lät bli eftersom jag trodde att här bland förnuftiga människor behöver man inte vara så övertydlig. Tyvärr hade jag fel.

    För det första är USA en av Kubas största handelspartners (eller var för några år sedan, när jag följde detta noga). För det andra kan ingen tvinga USA att öka sin handel med Kuba. Ingen kan heller tvinga Jan Milld att handla på ICA om han föredrar att handla på Konsum. Ingen skulle heller, i så fall, komma på tanken att kalla Jans inköp på Konsum för en blockad av ICA. För det tredje har Kuba väldigt lite att sälja som håller måttet på världsmarknaden.

    Och glöm inte att Kuba från början av 60-talet och till 1991, så länge Sovjetunionen existerade, var allierad med denna USA:s och hela den fria världens dödsfiende under det kalla kriget, och att Fidel Castro ville få ryssarna att starta ett kärnvapenkrig i samband med den s k Kubakrisen. Den kommunistiska regimen på Kuba är en säkerhetsrisk.

    USA:s regeringen ser ingen anledning att stödja en kommunistisk regim i närområdet som förtrycker det egna folket och tvingar det att leva i stor fattigdom. De kubaner som flytt förtrycket på Kuba och företrädesvis bosatt sig i Florida har också kunnat utöva ett stort inflytande p g a det amerikanska valsystemet och valmatematiken.

    Jag hoppas vi slipper läsa om USA:s ”blockad” i fortsättningen.

    Återkommer till de övriga felen i krönikan.

    • OK, jag ger dig rätt beträffande ordvalet. Rätt beteckning ska vara ”embargo”.

      Det är om detta som FN röstat 17 gånger. Och där röstsiffrorna senast blev 184 – 3.

      Jag korrigerar nu detta i min text.

    • ”Vem som helst har rätt att handla med vem man vill” Men ett godtyckligt utvalt amerikanskt företag är ju förbjudet att handla med Kuba , så det stämmer inte !

      Om embargot är där av moraliska orsaker så förstår jag inte USAs handel med Tex Saudiarabien, eller tidigare Egyptien

      Kuba en säkerhetsrisk är tycker jag är struntprat, USA är i sådanafall ett mycket större säkerhetshot. Ett land som startar krig på lögner är enligt min mening ett mycket farligt land.

      • Du förstår tydligen inte att jag nämnde ett antal skäl för att USA har begränsat sin handel med den kommunistiska diktaturen Kuba. Kuba har alltid, utom de första åren efter ”revolutionen”, lierat sig med USA:s värsta fiender. Väldigt länge var det Sovjetunionen, under en kort period då relationerna mellan USA och Kina var mycket mer ansträngda än nu var det Kina, och nu är det väl Hugo Chavez – Vitrysslands diktator Lukashenkas ende vän – och hans Venezuela. Sett ur USA:s perspektiv är Kubas kommunistiska regim en säkerhetsrisk, belägen riskabelt nära USA.

        T o m Ohly anser nu att Kuba är en avskyvärd diktatur som man måste ta avstånd ifrån. Det är pinsamt med alla dessa kommunismens och diktaturens ”nyttiga idioter” (Obs – väletablerat begrepp) som enögt och enfaldigt kritiserar USA i alla lägen, alltid, överallt.

  6. Läste för en tid sedan något om vad som för 50 år sedan hände vid Grisbukten. Den 17 april 1961 sändes 1300 modiga exilkubaner mot sin undergång, då den amerikanska regeringen, läs; JF Kennedy, drog tillbaka sitt utlovade understöd till Cubas befrielse.

    Lite mer om detta här:
    http://www.americanthinker.com/2010/04/che_guevara_at_the_bay_of_pigs.html

  7. Kubanerna hade inte hundratusentals araber att försörja när deras peakoil inträffade, tänker på minst ett land som kommer att ha det när smällen kommer…

  8. Patrik Blom

    1) Tror du USA har problem med diktaturer per definition ?

    2) På vilket sätt menar du att säkerhetshotet från Cuba mot USA ser ut ? av vilken art är den ?

    • Citat från mitt inlägg ovan:

      ”Det är pinsamt med alla dessa kommunismens och diktaturens ‘nyttiga idioter’ (Obs – väletablerat begrepp) som enögt och enfaldigt kritiserar USA i alla lägen, alltid, överallt.”

      • Låt mig också citera mig själv från här ovan:

        ”…USA:s embargo. Vad är syftet?

        • Är det att göra det svårare för människorna på Kuba? Har de det inte svårt nog redan, med denna regim?

        • Eller är syftet att störta regimen? Det har ju bevisligen inte inträffat, ännu efter ett halvt sekels embargo…”

  9. Om nu problemet vore att en kommunistisk enpartistat styrde landet, så skulle Kina varit helt isolerat.

    • Svar till Lars: Jag är tacksam om du läser vad jag skriver. Den kommunistiska regimen på Kuba har under hela sin existens – så när som på de första åren – lierat sig med USA:s värsta fiender. Och Kuba ligger som bekant ca 30 mil från USA. Med Kina har USA:s relationer stegvis förbättrats. Numera beskrivs relationerna mellan USA och Kina som ett ömsesidigt beroende. F ö är det ljusår mellan Kina och Kuba vad gäller ekonomin – Kina är kapitalistiskt med en snabbt ökande levnadsstandard, Kuba är reaktionärt socialistiskt med massfattigdom utan något hopp om förbättring.

      Svar till Jan Milld, vars inlägg ovan inte kan besvaras:

      ”Det är pinsamt med alla dessa kommunismens och diktaturens ‘nyttiga idioter’ (Obs – väletablerat begrepp) som enögt och enfaldigt kritiserar USA i alla lägen, alltid, överallt.”

      Du skrev tidigare att du inte var tillräckligt insatt för att kunna ta ställning till den kubanska regimen, och att du inte tyckte att det var nödvändigt. Uppriktigt sagt måste man vara blind för att inte se att den kubanska regimen är huvudorsaken till det kubanska folkets elände. Det är därför regimen ständigt försöker lägga skulden på USA. Dessutom tycker jag inte man ska skriva om Kuba alls om man inte kan tillräckligt för att kunna bedöma regimen.

      Och varför påstår du att kubanerna har klarat sin ”Peak Oil”? Det handlade ju om den omställning som blev nödvändig när de gigantiska ”socialbidragen” från Sovjetunionen upphörde (som innefattade mycket, mycket mer än oljeleveranser, som du påstår) när Sovjetunionen – gudskelov! – kollapsade.

      Att en organisation du återger tycker att effekterna liknar vad som kommer att ske vid ”Peak Oil”, och kallar det för en ”artificiell Peak Oil” (ett uttryck som du borde använda när du skriver om detta, inte ”Peak Oil”) får verkligen stå för den organisationen, och för dig, som jag ärligt tror har fått Peak Oil på hjärnan. Du kanske inte förstår att marknadsekonomin bl a utmärks av att den automatiskt anpassar sig till relativa prisförändringar t ex vid minskande utbud, och kommer att leverera mängder av produktförändringar och produkter anpassade till ett minskande utbud av någon viss resurs.

      Världens marknadsekonomier lever inte på ”socialbidrag” som Kuba gjorde, och de har en flexibilitet och en anpassningsförmåga av ett helt annat slag än den kubanska reaktionärt socialistiska ekonomin hade och har. Kuba kunde bara drastiskt sänka levnadsstandarden för alla, utom för regimen och deras vänner, och öppna landet för sexturism. Världens marknadsekonomier kommer att göra något helt annat av det avtagande utbudet på olja.

  10. Eftersom Jan Milld raderat mitt inlägg tar jag det en gång till:

    Jan Millds senaste kommentar är ett praktfullt ”goddag yxskaft”.

  11. Jag har inte raderat något inlägg från dig.

    Däremot förbehåller jag mig rätten här på min blogg att både radera inlägg och stänga av internettroll.

    Kriterier i det sammanhanget kan vara om någon
    a) Genom orimligt många och långa inlägg försöker dominera bloggen.
    b) Är alltför aggressiv och ensidig, lögnaktig och fanatisk.
    c) Leder in diskussionen utanför ämnet.

    Hittills har jag varit återhållsam med att ingripa, å andra sidan har behovet sällan uppstått.

    Politik för mig är inte en idrottstävling, där det gäller att ”hålla på” det ena eller andra laget.

  12. […] ett halvsekel har USA nu haft ett handelsembargo mot KUBA. Om detta har jag tidigare skrivit på bloggen, och dessförinnan på min hemsida, i samband med en […]

  13. […] obsolet. Redan år 1975 fanns det vara fyra små ö-territorier i Stilla Havet kvar. Den sista, Palau, fick sin självständighet år […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: