De vill oss inte väl

För grekerna väntar nu en jätte-rea på offentliga tillgångar. Allt ska slumpas bort till vrakpriser.

Mönstret börjar kännas bekant, med all skuldsättning, alla krislarm och alla ”bail-outs”.

Först räddas bankerna. Det kallas riskkapital, men bara när det går bra ska marknadsprinciper gäller. Då kan bankfolket kvittera ut feta bonusar, utan större arbetsinsatser.

Så fort låntagare får svårt att betala blir det olika länders skattebetalare som får gå in och rädda – bankerna – genom att pumpa in miljoner och miljarder.

Vilket inte hindrar att man ändå tar ut feta bonusar. Som t ex Goldman Sachs i USA gjorde.

Ur Tim Jacksons ”Välfärd utan tillväxt”:

”Goldman Sachs betalade ut bonusar för 2,6 miljarder dollar i slutet av 2008 trots att den amerikanska regeringen hade tvingats gå in med 6 miljarder dollar för att rädda företaget.”

Goldman Sachs fick f.ö. 85 miljoner kronor också från svenska skattebetalare i slutet av 90-talet, genom näringsminister Björn Rosengrens försorg.

När vi ändå är inne på ämnet Goldman Sachs, så läste jag nyligen att Erik Åsbrink – en annan ”socialdemokrat” – fått en guldklocka av denna amerikanska bank. Som tack för vad?

Grekland är bara ett exempel i raden av länder som hamnat i skuldfällor.  Vi har Irland och Portugal. Italien och Spanien står också på tur.  Tidigare har både Island och Argentina varit illa ute, men klarat sig undan – i Argentinas fall först efter svåra mänskliga lidanden.

Även Sverige har en stor statsskuld, på mer än 1.000 miljarder kronor.

Hur kommer det sig att land efter land råkar så illa ut?

Min slutsats är att det rör sig om ett systemfel, där privata banker kan skapa pengar ur tomma luften, pengar som de sedan lånar ut mot ränta.  Dessa funktioner borde istället ligga hos staten.

Låt mig citera ur boken ”The Post Carbon Reader”, en uppsats av Joshua Farley, ”Ecological Economics”:

”Rätten att skapa och förstöra pengar måste tas bort från den finansiella sektorn och återställas till den offentliga sektorn, som sedan ska använda den för allmänhetens bästa. Konkret skulle detta kräva 100 procent reserver för den privata finansiella sektorn, vilket inte längre att skulle kunna skapa pengar genom lån.”

”Inga lån skulle vara tillgängliga för spekulativa investeringar, … En stabil icke-tillväxt-ekonomin skulle gynna en stabil penningmängd, varvid pengar som skapats genom lån senare kan återgå i skatt i en kontracyklisk, stabiliserande system.”

Det bank- och penningsystem som dominerar i västvärlden är inget misstag. De är ”inget olycksfall i arbetet”. Det finns där därför att vissa grupper gagnas av det.

Grupper med makt. Systemet gör det möjligt för dessa att tillskansa sig än mer av makt och rikedom, medan vanliga människor runtom i världen får betala ett allt högre pris, på olika sätt.

Dessa maktgrupper kommer därför inte att medverka till den typ av ändring som Farley skriver om. Inte frivilligt.

De vill tvärtom ytterligare öka systemets utbredning. För att uppnå detta är de redo att gå mycket långt – som det halvårslånga bombandet Libyen vittnar om. Liksom den tidigare invasionen av Irak. Näst i tur står tydligen Syrien, sedan även Iran.

Världen styrs inte av krafter som vill oss väl.

Folk i alla länder behöver samla sig i ett gemensamt motstånd mot globaliseringen.