
Vilket land står härnäst på NATO:s meny?
I dagarna fullbordar alltså denna nordatlantiska ”försvarsallians” sitt nära halvårslånga bombande av Libyen med ett crescendo över Tripoli.
För att rädda människoliv. Resultat: ytterligare 1.300 dödade libyer, och många fler lemlästade.
Vilken tur för världen att det alltid är rätt sida – De Goda – som segrar i krig!
Vilken tur att våra massmedia står pålitligt på denna rätta sida, och förser oss med all relevant information för att kunna förstå vad som sker i världen.

Det är uppenbart, att NATO inte behöver några objektiva grunder, principiellt och moraliskt godtagbara, för att angripa och fullständigt bomba sönder utvalda länder.
Till sitt förfogande har ju NATO allt som krävs:
a) militära resurser
b) massmedia
c) rymliga samveten.
De förevändningar som anförs för våldet behöver inte ha någon verklighetsförankring. Förutom soldater och stridspiloter har man till sitt förfogande en armé av lejda verklighetspresentatörer: journalistkåren inom stora västmedia. Yrkespropagandisterna, med rätt att avgöra vad vi ska se, tro och tycka.

År 1999 avverkade NATO Serbien, och upprättade skurkstaten Kosovo. Innan övningarna i Afghanistan hunnit avslutas gav man sig på även Libyen, med en beslutsamhet som var total.
Så vad blir svaret på den inledande frågan: vilket land står nu på tur, som nästa NATO-offer?
En sak framstår som ganska säker: man ger sig inte på sina egna medlemmar.
Sverige kan alltså känna sig fredat, Stockholm kommer inte att bombas.
För övrigt har vi ingen olja, och vårt banksystem sticker inte ut. Våra politiker har inte ifrågasatt det ekonomiska skuldsystemet, med privatbanker som skapare av pengar.
Norge har iofs olja, men också norrmännen är ju medlemmar i Nato.
Nej, sannolikt ligger NATO:s nästa offer inte vid norra Atlanten.
Jag föreställer mig att Iran ligger riktigt risigt till.
I riskzonen kan ligga också Venezuela.
Filed under: brott, ekonomi, energi, extremism, fred, globalisering, godhet, nato, pk, propaganda, säkerhet, terrorism, usa, utland, våldet | Tagged: brottsbekämpning, demokrati, ekonomi, energi, försvar, media, pk, säkerhet, tv, usa |
Uppladdningen inför nästa drabbning har börjat:
http://svt.se/svttext/web/pages/135.html
Notera bruket av ordet ”omvärlden”.
Tror som du, Henrik Hanell. Militärbasen Afghanistan ligger öster om Iran. Irak ligger västerom Iran. Samtidigt anfall på två fronter kanske kan vara förestående?
Vad mindes vi från Irak kriget?
USAs trupper bevakar bara oljeministeriet, lämnar resterande byggnade obevakade: http://bit.ly/qFtKVe
Vad tror herrarna om detta?
Libyen ansluter till Internet igen.
http://www.bbc.co.uk/news/technology-14622279
Det skedde den 22:a – samma dag som Khadaffi sades vara slagen och hans söner infångade (vilket inte visade sig stämma riktigt då minst två söner är på fri fot den 23:e).
Enligt BBC ska Libyens telebolag ha anslutit sig till Internet och skickat ett kort meddelande om att Libyen är en stam (d.v.s. ett enat folk under rebellernas övergångsregering).
Skulle det kunna vara så att det egentligen var någon utifrån som släppte på trafiken igen?
T.ex. USA eller något NATO-land som styr den andra halvan av Libyens ledning (alltså de som tar emot trafiken därifrån).
Om det var så, skulle det då också inte vara troligt att även detta land låg bakom den stoppade trafiken i våras?
När jag tittar på kronologin kring Libyen så tycker jag mig se att just stoppet av Internet-trafiken från Libyen var den enskilda händelse som gav störst eko i västvärlden. Alltså kan hela grejen med att stoppa och starta Internet vara ett sätt att få media att pumpa ut krigspropaganda över lättlurade skattebetalare i EU och USA.
Jag har inte sett Ghadaffi själv säga att han har beordrat nedstängningen.
Så här skulle det kunna se ut om man sammanfattar:
1) USA/NATO bestämmer sig för att bomba skiten ur Ghadaffi (för att skydda Petro-dollarn).
2) Media matas med olika sorters propaganda samtidigt som FN bearbetas.
3) Logistiken för anfallen mot Libyen fixas i bakgrunden.
4) Internet stryps – Libyenkriget blir plötsligt nödvändigt för att rädda Libyens folk från sin förtryckare.
5) FN klubbar beslutet om flyygförbud.
6) Blod-Anders drar igång kriget med stöd från bl.a. JAS-Fredrik.
7) Efter ettt halvårs rännande i öknen samordnar sig plötsligt alla rebeller som genom ett trollslag och angriper från alla fronter med nyoljade vapen.
8) Seger proklameras över diktatorn. Fotoreportage från med glada rebeller poserandes framför engelsktextade skyltar.
9) Internet dras igång vilket gör att Libyens rebelltrogna kan twittra om det nya fria Libyen.
Om detta stämmer, då skulle Internetstrypningen egentligen vara ett sätt att manipulera väst-media samtidigt som man förhindrar Libyens regeringstrogna att nå ut med sin bild av verkligheten.
Alltså ett sätt att föra oss västmedborgare bakom ljuset utan att direkt ljuga. Att ertappas med strypningen av diktatorns Internet-koppling är inte lika farligt som att ertappas med att ljuga (jmfr invasionen av Irak).
Politiskt rävspel.
”Blod-Anders Rasmussen” – träffande formulerat!

Varför har vi invandring i Sverige?
Fler nyanlända skapar konsumtion. Har dessa inte egna pengar, tas konsumtionsmedel från statskassan. Övriga skattebetalare finansierar nyanländas konsumtion.
När de nyanlända behöver ta lån, bokför Riksbanken och höjer antalet svenska kronor i omlopp.
Ju fler lån, desto mer konsumtion samt ränta (som ska betalas av).
Svenska samt internationella bankirer gnuggar händerna.
Konsumtion skapar arbete, ger momsintäkter, samt innebär att Staten kan ”trycka nya sedlar”.
Voila!
Vad tror du om det, Janne?
Nja.
Känner nog att invandringen har djupare funktioner, av att splittra ett möjligt samfällt motstånd mot de större galenskaperna.
Intressant video som visar? hur US mobiliserar för något:
http://www.nationell.nu/2011/08/21/video-enorma-militarforflyttningar-i-usa/
Jan! Kan du inte ringa in till Janne Josefsson på ringP1 och förklara för honom och andra vad ”frihetskampen” i Libyen går ut på, samt att Libyerna fram tills nyligen kanske hade de bästa levnadsvillkoren i hela Afrika, hänvisar till läsning i senaste numret av Nationell Idag, till er som undrar vad jag syftar på.
I sig igen dum idé, om min energi och tid vore obegränsad.
Jag arbetar via internet, på sidor där ingen kan refusera mig.
Vill andra bidraga till att mina reflexioner och åsikter når JJ och andra möjligtvis påverkbara med tillträde till den officiella mediasfären: kör hårt!
Vi får se om det ”nya” Libyen blir så mycket bättre.
http://svenssonsfunderingar.wordpress.com/
Mycket kloka och intressanta kommentarer. Och givitsvis yperlig rapport beskrivning från jan. M
Syrien står förmodligen närmast på menyn. Ser ut som en repris på skeendet i Libyen.
Heja Gadaffi!
Kan tillägga att även Syrien har en nationell centralbank.
Vilka fler har/hade en nationellt kontrollerad centralbank?
Irak (innan kriget), Sudan (krig pågår), Libyen (krig pågår), Iran (hotas av krig) och Syrien (”rebeller” gör nu uppror, väst hotar nu med sanktioner mot regimen). Det är tydligt att Syrien står på tur.
http://www.puppet99.com/?page_id=288
Afghanistan, Kuba, Nordkorea och f d Jugoslavien är andra länder som inte har/hade privat kontrollerade centralbanker. Det är 100% korrelation med de länder som USA på 90-talet pekade ut som ”ondskans axelmakter”. På sajten ovan finns intressanta artiklar.
[…] https://janmilld.wordpress.com/2011/08/22/pa-nato-menyn/ […]
[…] http://www.janmilld.se/millt/v5.html https://janmilld.wordpress.com/2012/01/04/sverige-ater-i-krig/ https://janmilld.wordpress.com/2011/08/22/pa-nato-menyn/ […]