• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Öppet land


I krig finns ett begrepp ”öppen stad”, som betyder att man s.a.s. lämnar stadsportarna öppna och låter fienden ockupera staden, för att undgå att staden bombas och eldas upp.

Wikipedia:

”Innebörden av öppen stad är enligt Haagkonventionerna att … får en oförsvarad stad som saknar typiska militära mål inte anfallas eller bombas.Exempel på städer som förklarats som öppen stad:

• Paris 1940…

• Manilla 1942…

• Rom 1944….”

Kan på motsvarande sätt Sverige idag beskrivas som ”öppet land”?

Det tycker jag nog. Även om orsakssambandet snarast blir det omvända – vi har krig pga öppenheten, inte öppenhet pga kriget.

OK, ”krig” blir litet överdrivet, men vi har heller inte fred. Det rör sig om något slags mellanläge – av ockupation, av en lågintensiv krigföring mot svenskarna.

Först kan konstateras som ett faktum att både gränskontroller och vi har koll på vare sig identitet eller hälsostatus för dem som får både PUT och svenska medborgarskap.Kunskaper i svenska språket är inget krav.

Det militära försvaret har skrotats och den allmänna värnplikten är avskaffad. Polismakten har i praktiken också skrotats genom att i ledningen satts ett antal dagisfröknar och motsvarande. Till nedrustningen av Sverige kan även räknas skolväsendets förfall och indoktrineringen genom massmedia.

I andra änden har vi alla uppeldade förskolor och skolor, bilar och annan förstörd infrastruktur. Dit hör sabotagen mot brandkår och polis i dess yrkesutövning. Dit hör den otrygga fysiska miljö som skapats genom risk för inte bara misshandel på offentliga platser utan även inbrott och övergrepp i hemmen.

Dit hör inte minst massmedias mörkande, där en spade ej länge får kallas för en spade och ingen sanning får framkomma kring mönstret i våldsbrottslighet (i Norge redovisas detta, både beträffande våldtäkter i allmänhet och överfallsvåldtäkter).

I Sverige bedrivs dessutom en politik som uttryckligen diskriminerar svenskar och placerar utlänningar i en särställning.  Till arbetstillfällen ges de företräde. Deras bidrag ( t ex genom ÄFS) är ofta förmånligare än  svenskars. Om de lär sig svenska får de ett särskilt bonus. I olika sammanhang kan dessa utlänningar utverka feta skadestånd.

Till detta kommer lagar och mediadrev som kan placera svenskar i en utsatt situation. Inom yrkesgrupper efter yrkesgrupp i Sverige har man nu fått märka av hur det kan bli svårt att utöva yrket utan negativa konsekvenser till följd av ”mångkulturen”.

Jag tänker närmast på den unga kvinnan från Afrika som inte fick åka tåg utan biljett. Konduktören har nu tvingats gå under jorden. Denna historia finns väl beskriven av Stellan Bojerud.

Ett nytt herrefolk har vi fått – ”nybyggarna”.  Till största delen bidragsförsörjda, ändå förkunnar centerledare Maud Olofsson att  ”det var invandrare som byggde Sverige, inte svenskarna”. Hennes efterträdare kommer att dela denna människosyn.

Vi svenskar får inte ens tro att vi existerar: det får ju inte finnas ”vi och dom”.

Även propagandan förutan är vi svenskar ett folk som håller på att bytas ut.

Se även minerallagen.