Grekland är alltså ”på fallrepet”.
Men hur är det med USA?
Jag hörde just på RT-nyheterna att fem delstater i USA fått sin kreditvärdighet nedvärderad av Moody’s.
Federalt ligger USA:s hela tiden växande skuld nu på ett helt ofattbart belopp: 13 tusen miljarder dollar.
Vilket motsvarar det inte bättre fattbara 90 tusen miljarder kronor.
Hur många nollor blir det?
Jag får det till tretton:
90.000.000.000.000 kronor.

Hur hög skulle en trave endollarsedlar bli, för USA:s statsskuld? Förmodligen skulle den räcka en bit upp i stratosfären. Eller rentav till Månen. Det rör sig om astronomiska belopp.
Även om vi höll oss till 100.000-dollarsedlar skulle det bli en trave på 130.000.000 sedlar.
Hur gick det till, hur hamnade USA i denna situation?
Enkelt uttryckt handlar det om klyftan mellan konsumtion och produktion.
• USA använder hela tiden mer råvaror – energiresurser och mineraler – än vad landet självt har tillgång till. Det blir en växande import.
Talar vi olja så inträffade Peak Oil i USA i början av 70-talet. Nya fyndigheter i Alaska och Mexikanska golfen ändrar inte detta.
• Dessutom importerar USA alltmer av konsumtionsvaror, framförallt från Kina.
• Lägg till detta det faktum att USA satsar sådana enorma summor på sin militärmakt och ständigt är invecklad i ett antal dyra krig. Angreppet på Irak var i alla avseenden en katastrof, i Afghanistan har kriget redan pågått väsentligt längre än Andra världskriget. Till detta kommer nu bombregnet över Libyen.
Man kan också konstatera att USA:s ekonomiska utförsbacke tagit särskild fart under två presidenter: Ronald Reagan och George W Bush. Reagan som tillträdde år 1981 och Bush som tillträdde år 2001. Reagan trappade upp kapprustningen mot Sovjetunionen samtidigt som han företrädde en ideologi av skattesänkningar. Detsamma kan sägas om Bush, som invaderade både Irak och Afghanistan.
Ökade utgifter och minskade inkomster för staten visade sig bli en ekvation som inte gick ihop. Konsekvensen av alla budgetunderskotten blev en växande statsskuld.
Utöver det permanenta rustandet och krigandet finns två moment som är speciella för just USA. Det får bli temat för nästa bloggtext.
Filed under: ekonomi, energi, globalisering, usa | Tagged: demokrati, ekonomi, usa | 10 Comments »