Abdikerad vänster

Under min ungdomstid räknade jag mig som ”vänstersosse”.

Vad betydde på den tiden att stå politiskt ”till vänster”?

Det handlade om två moment:

1.

Solidaritet med utsatta grupper av svenskar.  Arbete för minskade klassklyftor och en ekonomisk grundtrygghet åt alla.

2.

Internationell solidaritet. Detta innefattade stöd åt befolkningskontroll i underutvecklade länder och ett självklart ställningstagande mot stormaktsövergrepp:

Som exempelvis

•  Sovjetunionens invasion av Tjeckoslovakien 1968 (genom ”försvarsalliansen” Warsawapakten) och dess krig i Afghanistan 1979-89.

•  USA:s krig i  Vietnam 1965-72 och brutala militärkupp i Chile 1973.

Men var är den svenska vänstern idag?

Den verkar helt ha abdikerat!

”Vänsterpartiet”  stöder till och med det imperialistiska bombkrig som USA, Frankrike och Storbritannien – inom ramen för ”försvarsalliansen” NATO – nu bedriver mot Libyen!

ÄVEN IDAG FINNS DET  unga människor i Sverige som reagerar mot

1. orättvisor som drabbar utsatta grupper av svenskar.

2. angreppskrig från stormakter eller stormaktsallianser.

Men de kallas inte ”vänster”.
De kallas ”extremhöger”.

På så vis har jag själv vandrat från att vara ”vänsterradikal” till att bli ”högerextrem”.

Utan att politiskt egentligen ha rört mig ur fläcken.