Alltsedan jag blev läskunnig har jag ju trivts med böcker – att vistas i bibliotek och bokhandlar, att själv äga böcker, att läsa böcker.
Det jag läst har mest handlat om politik och historia, samhällsfrågor och debatt. Som det visat sig delar jag mentalt in böckerna i två kategorier: dels böcker i allmänhet, dels vad jag kallar ”måsteböcker”. Böcker som bara måste läsas – helst av alla jag känner.
De måsteböcker jag har i bokhyllorna bär spår av läsningen. Där är många meningar understrukna, än flera har markeringar i marginalen, på insidan av pärmen finns siduppgifter om var det viktigaste kan hittas.
En av mina tidiga måsteböcker var skriven på engelska och tryckt i New York 1958. Författare: Gordon W. Allport. Bokens titel: ”The Nature of Prejudice”.
När jag nu plockar fram boken ur hyllan faller den i tre delar, så läst var den. Ett av de ord som jag strukit under var ”gentile”– därför att jag inte visste vad det betydde. Slår man upp ordet ska man finna att ordboken översätter det med ”icke-judisk”, ”hednisk”. Även om jag vid läsningen på 60-talet slog upp ordet missade jag dess centrala betydelse i boken.
Detta blir jag klar över vid läsningen av en annan bok – ”Kritikkulturen” av Kevin MacDonald.
”Kritikkulturen” är översatt till svenska av Lars Adelskogh och utgiven på Nordiska förlaget 2006. Jag fick då ett recensionsexemplar, men det blev ingen recension. Jag läste inte ens boken. Detta berodde nog inte bara på att dess tjocklek avskräckte.
Det berodde förmodligen också på all turbulens efter BGF-recensionen 2003 av Adelskoghs bok ”En tom säck kan inte stå”. Detta resulterade i ett beslut från Sverigedemokraternas partistyrelse två år senare att tilldela mig en ”varning” – då sittande partisekreterare och författare till partiets studiematerial.
Bakom varningen låg också att jag i ett mejl till övriga PS-ledamöter rekommenderat läsning av boken ”Den judiska rasismen” från 2004, skriven av David Duke (aningen genant för mig, då det visat sig att jag själv fortfarande inte läst mer än början av denna bok).
Möjligen var det ett ”eko” av denna PS-varning 2005 som gjorde att SD-Kuriren fem år senare sällade sig till Dala-Demokraten, i att vägra ta in ens en betald annons för vitboken.
Nu har jag i alla fall tagit mig igenom ”Kritikkulturen”, som imponerar genom den energi och noggrannhet McDonald visar i sitt arbete. Men resultatet har blivit en akademisk produkt, inte en bok för en större publik. Kontentan av det som ”Kritikkulturen” använder cirka 400 sidor för att förmedla kunde för en bredare publik ha presenterats på 40 sidor.
Eller ha komprimerats till fyra rader:
”Judiska företrädare har bedrivit ett permanent kritiserande av västerlandets kultur, där olika måttstockar gällt för dem själva och för dem som varit måltavla för kritiken: gojerna.”
OK – nu överdrev jag. På dessa fyra rader fanns ju inte plats för detta citat från ”Kritikkulturen”:
”…när judar väl nått en intellektuellt härskande ställning, är det inte förvånande att icke-judar dras till judiska intellektuella såsom medlemmar av en socialt dominant, ansedd och inflytelserik grupp och såsom fördelare av resurser man sätter värde på. Ett dylikt synsätt stämmer väl överens med ett evolutionärt sätt att se på gruppdynamik: Icke-judar, som vill komma uppåt i det intellektuella anseendets hierarki, torde attraheras till sådant som kännetecknar de mest dominanta medlemmarna av hierarkin, i synnerhet om de såg det som möjligt att vinna insteg i hierarkin.”
En bra sammanfattning av teserna i ”Kritikkulturen” förmedlas i den film jag tidigare hittat på Lena Holfves blogg, en film som jag här fixat en svensk översättning till:
http://www.youtube.com/watch?v=8yfxKcBKClg
Med reservation för titeln ”The enemy within” – ”Den inre fienden”: alla judar är inte agenda-judar!
Vilket denna film påminner om:
http://www.youtube.com/watch?v=P_ZiVRedU-4
Samtidigt är problemets själva kärna ändå att vi svenskar och andra västerlänningar är mindre sammanhållna som grupper än vad judarna är.
Vilken koppling finns då mellan ”The Nature of Prejudice” och ”Kritikkulturen”? Jo, Allport tas uttryckligen upp av MacDonald som ett exempel på denna konstanta kritik från judiskt håll mot väst och det västerländska.
Detta missade jag vid min läsning av Allport på 60-talet – som ung och med ambitioner att vara fördomsfri.
Det här betyder inte att jag inte alltjämt vill vara fri från fördomar.
Inte heller betyder det att boken ”The Nature of Prejudice” skulle sakna viktiga poänger. Tvärtom! En del av dessa kan dock komma i ett nytt ljus, när vi nu är inne på ett nytt sekel och ett nytt millennium.
Till Allport och fördomarna ska jag strax återkomma.
Filed under: C: böcker, film, judar, kultur, massmedia, mångkultur, motstånd, pk, propaganda | Tagged: film, invandring, judar, mångkultur, media, motstånd, pk, propaganda |
Jan Millds blogg 
Jag tycker att det har blivit för mycket om judar. Problemet med judarna är att de är framgångsrika, det är nog deras enda problem!
Det finns judar som har varit framgångsrika kommunister, samtidigt som det har funnits judar som var framgångsrika kapitalister. Idag finns det judar som förespråkar multikulturalism och judar som motsätter sig detta. Det enda de har gemensamt är at de är framgångsrika och judar. Det är inget fel att vara framgångsrik och det är inte heller fel att tillhöra en viss religion som kanske är orsaken till att folk blir framgångsrika.
Det är ingen som har sagt att det är fel att någon är framgångsrik. Jag har inget emot att människor tjänar pengar så länge det är resultat av hårt och ärligt arbete. Många framgångsrika judar idag tjänar sina pengar på oärliga sätt. Det jag tänker på då är judiska privata banker som lånar ut pengar till regeringar som sen måste betala tillbaka lånet plus ränta. Den största förbrytaren idag i det sammanhanget är banken Rothschild som har kontakter och banker över hela världen. Kolla på den här filmen så förstår du bättre.
Notera Redshield(tyska: Rothschild) är en judisk bank.
Nu har jag ingen statistik på hur många bankmän som är judar, men jag är övertygad om att majoriteten av dessa har inget med judendomen att göra. Jag tycker att det är anmärkningsvärd att skylla vissa länders misslyckanden på banker. Bankerna är till för att tjäna pengar och det är det de gör. Om det är så att statens regering för en ansvarslös finanspolitik får man nog skylla detta misslyckande på landets politiker och regering.
I Estland och Lettland skyller man finanskrisen på Svenska banker. I Swedbanks, SEBs och Nordeas styrelser finns det knappt några judar. Finns det alltså en svensk konspiration som utarmar dessa länders befolkning?
Problemet beror snarare på att folk har lärt sig att låna istället för att spara, vilket i sin tur beror på att olika banker och finansinstitut har varit duktiga på att marknadsföra sina tjänster.
Antisemitismen har alltid livnärt sig på olika konspirationsteorier. Även den muslimska antisemitismen hittar inspiration i sådant. Historien brukar upprepa sig och folk tenderar att begå samma misstag om och om igen. I Konstantinopel strax innan den turkiska erövringen var man mer upptagen med det påhittade judiska hotet än det verkliga – muslimska. Resultatet blev en ottomansk (muslimsk) ockupation och rikets fall.
De flesta multikulti förespråkare är inte judar. De flesta tidningarna i Sverige är inte judiska och de flesta ministrar inkl statsministern är svenskar. Detta är fakta.
Du påminner mig om Don Kichotes och hans kamp mot väderkvarnar.
En kommentar till Blazej. Det finns ca 11 miljoner judar i världen. Till dess har utdelats inte mindre än 167 nobelpris. Som jämförelse kan nämnas att det finns över en miljard muslimer i världen. De har hittils fått 6 (eller 7) noblepris.
F ö finns det kriminella bland alla folkslag.
När en terrorist som Menachem Begin får Nobels Fredspris ifrågasätter jag kraftigt det prisets legitimitet (Mandela och Obama gör inte saken bättre). Nobelprisen i andra ämnen kanske också borde ifrågasättas? Har vissa etniciteter premierats?
Men om vi antar att Nobelprisen har distribuerats på objektiva grunder till män och kvinnor som har gjort extraordinära insatser så kan man inte annat lyfta på hatten för det judiska folket i just det avseendet.
Att många judar har hög intelligens, speciellt verbal sådan, är ingen hemlighet.
Det står ju knappast i kontrast till vad Milld finner i sin artikelserie (jag vet att din kommentar här ovan var riktad till en annan kommentator och inte författaren men du har tidigare kritiserat Milld för hans artiklar). Snarare tvärtom.
Förresten, vem är den svåraste motståndaren i kampen för Sverige? En mobb av arga muslimer på gatorna eller ett subversivt arbetande nätverk av judar på tidningsredaktionerna?
Henrik skriver:”..subversivt arbetande nätverk av judar på tidningsredaktionerna..”. Det får mig att tänka på ”Sions Vises Protokoll”. (En skrift som anses vara en förfalskning, men om det nu är en förfalskning varför sådan uppståndelse från judiskt håll så fort denna skrift nämns?).
I de s.k protokollen kan man läsa att det för sionisterna absolut viktigaste medlet för att uppnå kontroll av ”massan” är att ha kontroll av massmedia. Uhum..? Kolla vilka som styr medieföretagen i världen och i Sverige. Det är judiska
familjer och judiska organisationer och den kontrollen har man under lång tid förvärvat i tysthet.
Vi indoktrineras och styrs dagligen av dessa mediebolag. Kolla Bonnierföretagen och deras intensiva propaganda för det multikulturella i deras tidningar och tv-program. (Apropå frågan vilka som styr omdaningen av det svenska samhället till att bli multikulturellt).
Antingen har sionisterna utformat ”protokollen”, eller så har dom tagit innehållet till sig som varande geniala verktyg för att kontrollera massan,”gojerna” och som i slutändan skall ge dom världsherraväldet. Deras Gud, (Jahve, Jehova), ingick ju ett förbund med judarna att de skall vara hans folk och styra alla andra folkslag. För att uppnå den makten krävs det genialitet och geniala verktyg och det fann dom i kontrollen av massmedia.
Apropå deras gud Jahve, Jehova, så är denna gudom inte att förväxla med den gudom Jesus relaterar till och det påpekar judarna själva i sina religösa skrifter och i deras lärdes uttalanden genom århundrandena.
Här har vi en intressant jämförelse mellan judendomen och muhammedanismen. Muslimerna tillber Allah som i realiteten är den sumeriska månguden Sin. Denne gudom har alltid förknippats med månskäran. Denne gudom tillbads av folkslag långt innan Muhammed fick sina (hallucinationer?), uppenbarelser.
Jahve, judarnas gud, är den i historiens gryning styrande sumeriske gudomen Enlil. Denne gudom vars befallning skapade Adam, den första människan som vandrade tillsammans med Jahve i Edens lustgård.
Vilken den gudom Jesus kallar ”Fadern” är, därom tvistar? de lärde. Åtminstone kunde en (numera) pensionerad biskop inte förklara för mig det faktum att Gamla Testamentets gud och Nya Testamentets gud inte är samma gud. Judarnas bibel är Toran, Tanach och dessa deras heliga skrifter relaterar till Gamla Testamentet och inte till Nya Testamentet.
Judarna accepterar ju inte Jesus som deras Messias, så det skall bli spännande när nästa Messias till slut kommer och förklarar för dom att: ”Så fel ni trott! Jahve har ingenting att göra med Herren, Min Fader och min Gud. Sorry”.
Anders
Anders,
Det finns bara en enda Gud som uppenbarar sig genom Gamla och Nya Testamentets skrifter. I 1917 års kyrkobibel kallas Gud för HERREN och är treenig, nämligen Gud Sonen /Jesus Kristus, Gud Fadern och Gud den Helige Ande. Inom judendomen erkänner man dock inte Jesus Kristus och man ser Gud och djävulen som en och samma person. I praktiken innebär detta att man inom judendomen dyrkar djävulen. I Matteus 4: finns en berättelse om hur Jesus frestas i öknen: ” Därefter tog djävulen honom upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet. Och han sade: ”Allt detta vill jag ge dig, om du faller ner och tillber mig.” Då sade Jesus till honom: ”Gå bort, Satan! Ty det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna.”
Numera anses det klarlagt att tänkesättet i Protokollen och Kabbalan är detsamma. Kabbalismen är integrerad med sionismen. Den senare syftar inte enbart till en judisk stat i mellanöstern utan inkluderar judisk-messianska drömmar om världsherravälde. Det finns några böcker skrivna av den israeliske professorn vid Hebreiska Universitetet, Gershom Scholem. Här är en kort orientering av vad kabbalan lär, citat:
”I kabbalistiska kretsar kallas denna messias ”DEN HELIGA ORMEN”, vilken för närvarande är fånge i ”den bottenlösa avgrunden (abyssen).
Det är varje kabbalistisk judes skyldighet att göra något för att få upp messias till jorden igen, det kan han inte deras messias ordna själv. Han måste ha hjälp och detta kan ske på två olika sätt: antingen genom att göra jordens människor goda, eller genom att göra dem allt igenom onda. I Kabbalan sker detta genom att man följer ”DEN HÖGA VÄGEN” eller ”DEN LÅGA VÄGEN.
För åratal sedan beslutade de kabbalistiska rabbinerna att det skulle vara lättast att följa den låga vägen. Genom att synda själva och lära människorna att synda mer och mer tjänar kabbalisterna sin gud.
När de slutligen har förlett alla ”hedningar” (ickejudar) in på en totalt ondskefull livsstil, och alla ”gnistor av godhet” har utplånats från jordens yta så kommer den ”heliga ormen” att kunna bryta sig lös från den bottenlösa Abyssen, och uppstiga ovanför jordens yta och där börja sin regim som den judiska messias och regera från Jerusalem. Och alla ”hedningar” skall bli det judiska folkets slavar medan de styr världen vid sin messias sida.”
Citatet är hämtat från denna länk:
http://www.eaec.org/svenska/rothschild.htm
Se även:
http://www.eaec.org/svenska/Torell/Judarnas-Kabbala.htm
Om protokollen finns mer information här:
http://lege.net/nyapolitiken.biz/nya_varldsordningen/sion_aldstes_protokoll_sjoberg.html
”Problemet med judarna är att de är framgångsrika, det är nog deras enda problem!”
Jag vet inte om det är ett problem för DEM.
Men att ett etnocentriskt, ja ibland kanske till och med ett rasistiskt, folk är framgångsrikt i VÅRA europeiska länder och utövar inflytande på VÅRA europeiska folk är naturligtvis ett gigantiskt problem för OSS!
Min kommentar var riktad till Blazej Lukasik ifall det inte framgick i mitt förra inlägg.
@ dhimmiejizya
Den största internationella banken idag är Goldman Sachs som är judisk. Även om alla banker inte drivs av judar så är judiska banker utan tvekan de med mest makt. Om dessa banker hade funnits utan judar i världen kan jag inte svara på, så det blir inget mer än spekulationer.
”De flesta tidningarna i Sverige är inte judiska”
De är inte judiska, nej. Många är däremot ägda av Bonnierkoncernen som är en judisk koncern och äger en klar majoritet av massmedian i Sverige. Jag kan ge några exempel: DN, Expressen, Dagens industri, SF, TV4 och Newsmill. Aftonbladet ägs inte av någon judisk koncern, men när judiska koncerner har så stor makt brukar dras inflytande ”blöda över”. I USA äger däremot judar 95% av massmedian och de som inte är judar är Pro-Israel.
”Om det är så att statens regering för en ansvarslös finanspolitik får man nog skylla detta misslyckande på landets politiker och regering”
Det vore att göra det för lätt för sig. Visst flera länder har en statlig bank som gör att regeringen kan trycka pengar. Kanada använde sig av ett sånt system och lånade pengar av privata banker(ingen aning om varför) och plötsligt var de skyldiga bankerna 400 biljoner dollar. Problemet med dessa privata banker är att de har rätt att skapa egna pengar utan regeringens inflytande och med dagens teknologi är det lättare än någonsin och det är lagligt för de.
”Antisemitismen har alltid livnärt sig på olika konspirationsteorier”
Om judar är hatade måste det finnas en anledning till det, ingen rök utan eld. Om du sätter dig in i ämnena kommer du se att de flesta inte är konspirationsteorier. Jag kan ta några exempel.
Kommunismen startades i Ryssland av judar och Lenin var också jude. Detta bevisades av Aleksandr Solzhenitsyn i hans bok The Gulag Archipelago. Antalet döda under deras regim, ungefär 60 miljoner människor.
Jag kan också nämna när Israel attackerade USA och försökte få det att se ut som att Egypten attackerade de. Detta kallas för Lavon-affären och attacken på USS Liberty och för att inte tala om de omänskliga brotten mot palestinierna.
Jag kan också nämna att arkitekterna för Irak-kriget var judar som inte är lojala till USA, men till Israel.
Vi kan se nu i Libyen hur internationella valutafonden har satt upp en bank i de ockuperade områdena och hur Israel har fått mark där de kan göra vad de vill.
Jag kan också nämna att Internationella valutafonden och världsbanken drivs av judar där deras uppgift är att gå in i ett fattigt område, ge regeringen stora skulder och låta skattebetalarna betala av den oändliga skulden. Det kan du se här:
Om man bortser från judarnas kontroll över bankerna så är judarna kontroll över läkemedelsbolagen det absolut värsta.
Det finns inga judar som sysslar med alternativ medicin healing eller ekologisk odling eller liknande. Det är bara kemiska piller som gäller.
Tydligen ska Rockefellers kontrollera 60 % av läkemedelsindustrin.
Judarna kontrollerar även mycket av junk food industrin
Någon påstod att ”Bankerna är till för att tjäna pengar och det är det de gör. ” men frågan är; stämmer det verkligen att ”bankerna är till för att tjäna pengar”? Vilka gynnas av det, och varför kan inte banken vara statlig? Bankens ursprungliga uppgift var ju att FÖRVARA. En bank skapar inget reellt värde! Det är ett luftslott. Det fungerar bara för att vi accepterar det.
Stort tack för denna och dina andra artiklar i det här väldigt angelägna ämnet. Jag kan tipsa om en intressant tråd på Flashback där samma problematik diskuteras:
https://www.flashback.org/t1576222
Tråden innehåller en mängd belysande citat och länkar till intressant material.
[…] beställda utredningen kan naturligtvis kritiseras, av personer och grupper som satt i system att oavlåtligt kritisera – men dess fokus var av naturliga skäl begränsat: syftet var att rentvå […]
[…] beställda utredningen kan naturligtvis kritiseras, av personer och grupper som satt i system att oavlåtligt kritisera – men utredningens fokus var av naturliga skäl begränsat: syftet var att rentvå […]
[…] 60-talet fanns en kritikkulturens man, som nu kan ses som den svenska mångkulturens fader: David Schwarz, invandrad från […]
[…] 60-talet fanns en kritikkulturens man, som nu kan ses som den svenska mångkulturens fader: David Schwarz, invandrad från […]
[…] sakna spärrar beträffande antalet inlägg eller längden på sina inlägg. De kan hacka, mala och kritisera i all oändlighet, tills de tröttar ut eller skrämmer bort verkliga […]
[…] har tidigare – kritiskt – skrivit om Kevin MacDonalds bok ”Kritikkulturen”. Min kritik löd så här: ”Kontentan av det som ‘Kritikkulturen’ använder cirka […]
[…] Två böcker […]