• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Farlig skuldsättning

Som en konsekvens av Novemberrevolutionen 1985 gav svenska banker lån med dålig säkerhet. Fastighetspriserna ökade och man verkade förutsätta att så skulle det fortsätta i all evighet. Redan 1990 sprack dock bubblan, och skattebetalarna måste gå in och rädda bankerna.

Det intressanta, som framgick redan av min redovisning i april, var att fastighetspriserna efter en kort dipp snart fortsatte uppåt, i högre takt än konsumentprisindex.

Detta får jag bekräftat av denna kurva, från Dagens Arena:


Där återges även en kurva som visar hur hushållens skuldsättning har ökat:


Webbsidan Cornucopia skriver om riskerna med detta:

”De som köpt sin villa de senaste 15 åren har i princip bara agerat på en stigande marknad, och det är nästan okänt hur bankerna reagerar när marknadsvärdet på deras säkerheter, dvs bostäderna, faller i pris.”

”Högbelånade bolånetorskar blir de heta potatisarna ingen bank vill sitta med.”

”… månadsutläggen för bolånetorsken med för hög belåning i en fallande marknad snabbt kan stiga. Antingen via amorteringskrav eller via höjd straffränta. Sitter man med 4 MSEK i lån och banken endast kräver 2% amortering om året för att få ner skulden till 75% av marknadsvärdet så handlar det om 80 000:- om året. Knappt 6700:- extra i utgift per månad. Många klarar förstås av att betala detta, men det är inte säkert att man blir så nöjd med att 6700:- tas bort från pengar man tänkt ha till annat.

Lägg lite arbetslöshet, sjukskrivning eller föräldraledighet på det där så blir det riktigt illa.”

Med andra ord. Om man dels drabbas av sjunkande värden på sitt hus, dels drabbas av ekonomiska svårigheter genom arbetslöshet eller annat, så att man behöver sälja huset – då kan man hamna i en rävsax. Kanske har man i det läget lån att betala som överstiger husets värde.

I USA tar banken över huset för den låntagare som inte kan betala, eftersom huset utgör garantin för huslånet. I Sverige är det ekonomiska ansvaret personligt. Kan man inte vid en försäljning få ut så mycket att det täcker huslånet så sitter man med en skuld till banken.

I ett krisläge – med ökad arbetslöshet och sjunkande fastighetspriser –  kan många svenskar plötsligt hamna i denna situation. Det kan bli en snabbt nedåtgående spiral.

En fråga som infinner sig blir bankernas agerande. Det verkar som att de just inget lärt att det som hände i slutet av 80-talet.

Eller så är det just vad de gjort: de vet att staten går in och räddar dem om de än en gång ställer till det.

Så varför skulle de då inte låna ut mycket pengar? Det är ju det som ger dem vinster och möjliggör feta bonusar för diverse chefer.

Här finns också en koppling till invandringen. Det är ju denna, i kombination med alltför litet bostadsbyggande, som skapar bostadsbristen.  Vilken nu tvingar så många svenskar att skuldsätta sig högt för att komma över en bostad.

6 svar

  1. Om jag minns rätt var det statens bank Nordea som lånade mest,40 miljarder och Handelsbanken ingenting.Sedan betalade bankerna tillbaka pengarna med ränta.
    Sverige borde införa USA:s system.Det skulle få bankerna att tänka sig för innan de överbelånar fastigheter.

  2. Som parentes så kommer ”Money as Debt”-folket att släppa en tredje film inom kort. Den kommer att handla om lösningar på dagens problem och, enligt dom själva, försöka överbrygga existerande uppfattningar om vad ett bra penningsystem innebär. Det kommer onekligen bli intressant att höra vad de har att säga.

  3. Det är lustigt att när man börjar skrapa på ytan så finns massinvandringen ofta med i ett hörn av problemet inom snart sagt vartenda samhällsområde. Det kanske är just därför vi förbjuds att tala om den, för att skulle vi det skulle vidden av dess negativa inverkan kunna sätta krafter i spel som i slutänden blir helt okontrollerbara.

    Jag läste någonstans någon gång att den höga invandringen är ett sätt att hålla inflationen nere. Jag minns nu inte sambandet, men när jag läste det, lät förklaringen plausibel.

  4. Jern:
    Det finns nackdelar med det amerikanska systemet också. Där lånade hushållen så mycket de bara kunde eftersom det ändå var banken som stod för risken. Det ledde till slut till finanskrisen där borta.

  5. […] Svenska hushåll lever alltså farligt. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: