• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Kunskap är liv


För mig har böcker, bokhandlar och bibliotek alltid givit en särskild, positiv känsla. Det har varit förknippat med kunskap, ny förståelse och vidgade horisonter. Det har representerat utveckling och liv.

För människor under sin mest formbara period blir kunskap och utbildning något närmast heligt. Eller borde i varje fall betraktas så.

Så mycket djupare blir då det svek som idag drabbar unga människor i Sverige, genom en skola som så totalt har havererat.

Det har skett genom politiska beslut och inför öppen ridå, en utveckling som pågått under decennier och som framförallt bär socialdemokratisk signatur.

Naturligtvis har det hela omgärdats med diverse positiva honnörsord och vackra fraser. Det har framställts som att den förda politiken värnat framförallt ”svaga” elevers intressen.

I själva verket är det framförallt barn ur arbetarklassen som lämnats i sticket genom denna skola i kaos, som skapats genom kravlösheten. I många klassrum finns inte ens en undervisningssituation.

Senaste nytt är att s-ledaren Juholt backar från tidigare s-anslutning till att skolk ska synas i betygen. Hans motivering: man ska istället intressera sig för orsakerna till skolket.

Jag kan direkt berätta vad som är orsaken: de skolkande eleverna följer minsta motståndet lag. De gör vad de för stunden har mest lust för, och det är inte skolnärvaro.


Låt mig citera ur en text som illustrerar det jag här syftar på. Den är skriven av den pensionerade gymnasieläraren Anna Lena Allgårdh som efter fem år tillfälligt återvände till sin gamla arbetsplats. Hon mötte okoncentrerade elever och utbrända lärare.

Ur SvD den 13/5 -11:

”Nu har det gått fem minuter men det är långt ifrån fullsatt. Var är de övriga? Det är ju ändå inte första timmen så försovning kan det väl inte vara frågan om. Jodå, undan för undan droppar de in, pojkarna och flickorna. Flera med mössan på eller huvan, några med smörgås i ena handen och drickan i den andra.”

”Men var är böckerna? Kvar i skåpet. Den är alltför tung för att ansträngningen till elevskåpet ska kännas motiverad. Eller så är den kvar hemma. Så verkar det ligga till.”

”Det är dags för prov. Nu infinner sig en viss oro: ‘Vad ska vi ha på?’ Mitt svar: ‘Det vi har gått igenom, det ni fått instuderingsfrågor på, läxorna, det som är huvudlinjerna i utvecklingen.’ Nu kommer enträgna böner om att ‘vi vill veta precis vad vi ska kunna’. Jag står fast vid min linje.”

”Dessa ungdomar som jag nu bekantat mig med under två månader är varken obegåvade eller elaka. De är i grunden hyggliga ungdomar men genom sina nio skolår har de bibringats uppfattningen att de kan uppträda som de har lust till. Att nå de goda skolresultaten är skolans sak. Intet faller på elevens flit och ansvar. Bra betyg vill alla ha, men det är skolans sak att anpassa kraven efter vad eleven känner för.”

På temat skola ska jag fortsätta i morgon, med att citera texter kring flumpedagogiken.