• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Sänkningen

 

Björn Elmbrant i ”Så föll den svenska modellen”:

”När den nya regeringen nu alltså lade ytterligare 16 procent ovanpå de borgerligas 10 – sammanlagt 26 procents devalvering inom loppet av tretton månader – gjorde det i fullt medvetande om att redan skvalpade omkring för mycket pengar i svenskt näringsliv och att det fanns ett starkt spekulativt drag i ekonomin, där det var svårt att undgå att detta dag skulle förstärkas.” 

”…det är viktigt att understryka att spekulationsekonomin inte föddes i november 1985 i och med kreditavregleringen. Babyn hade kommit till världen under 70-talets inflation och hade sedan vuxit sig stark i storföretagen under tre små och två större devalveringar.”


Den svenska modellens torpedering markeras av s-regeringens skrivelse 1990/91:50, undertecknad av statsminister Ingvar Carlsson och finansminister Allan Larsson. 

Sverige hade då fått en hög inflation, utan motsvarighet i andra länder – en kostnadsutveckling som hotade svensk exportindustri. Med denna skrivelse frångicks den fulla sysselsättning som överordnat politiskt mål – viktigast blev istället inflationsbekämpningen.

Ett historiskt spårbyte för svensk socialdemokrati!

Hur hade s-regeringen hamnat i denna situation? 

•  Var det resultatet av medvetna beslut och en målinriktad politik?

•  Eller var det mer en serie tillfälligheter, där det ena gav det andra?

Var det utslag av politisk skicklighet eller politisk oskicklighet?

Klart är att det inte hade fattats några gemensamma politiska beslut om saken. Där fanns inget protokollfört i SAP:s partistyrelse eller ens VU om att kreditregleringen skulle avskaffas.

Klart är också att det fanns flera krafter som verkade för en omläggning av den ekonomiska politiken i nyliberal riktning:

1. Utlandet
Förändringar i andra länder och påtryckningar utifrån, bl.a. från OECD och den internationella Baselbanken.

2. Massmedia
De som företrädde nyliberala idéer framställdes i media som ”nytänkare” och ”förnyare”, medan den förda s-politiken byggde på ”tabun” och ”heliga kor”. De som dansade efter medias pipa berömdes för ”mod”.


3. SAF
Svenska Arbetsgivarföreningen, som alltsedan 70-talet bedrivit allt intensivare politiskt kampanjande.

Detta bidrog till att bygga upp ett ”krismedvetande”: svensk exportindustri måste få mer stöd för att klara sig i konkurrensen med utlandet.

Ur ”Läsarnas Fria Tidning” den 5/3 2009:

”Redan 1970 hade den nytillträdde informationschefen för Svenska arbetsgivareföreningen, SAF, Sture Eskilsson …börjat smida planer på att omvandla det svenska systemet och ersätta det med nyliberala reformer. 1971 skrev han ett smått legendariskt PM där han bland annat förklarade hur näringslivet skulle möta samhällets vänstervridning genom att ta greppet om primärdebatten – den debatt som pågår bland insatta opinionsbildare.” 

”1976 blev Curt Nicolin ordförande i SAF, och nu …blev opinionsbildning det primära målet för SAF.”

4. Nationalekonomer
Dessa var med få undantag nyliberaler. Många av dem kallade sig dessutom socialdemokrater. 

Assar Lindbäck medverkade till att Milton Friedman 1976 tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

5. Partiindivider
Inom den socialdemokratiska partitoppen fanns personer som bar på en marknadsliberal ideologi.  T ex var Erik Åsbrink utbildad på Handelshögskolan.

Ofta handlade det mindre om en argumentering i sak än att förändringar framställdes som ofrånkomliga, ödesbestämda.

Sven Grassman i ”Från det lydiga landet”:

”Det var detta faktum – att själva beslutsunderlaget för riksdag och regering i ett politiskt infekterat historiskt skede lätt kunde manipuleras av en aggressiv och skrupelfri ekonom- och politikergeneration – som fick mig att för ett decennium sedan varna för hur begreppen utlandsskuld och bytesbalans användes för att skapa opinion och skrämma ett helt land att tillgripa icke nödvändiga ekonomiska åtgärder och överge ett samhällsskick som under lång tid byggts upp i demokratisk ordning.” 

”Desinformationen om Sveriges underskott och sviktande exportförmåga ledde till en tioårig mobbning av de tre fjärdedelar av nationalprodukten som består utav vård, utbildning, kultur och vanligt folk reallöner. Resurserna fördes över till den redan välmående export- och industrisektorn, som därigenom fick en sjuklig finansiell övervinstsituation utan att export och produktion ökade snabbare än i andra länder. Det land som nyss var världens rikaste och hade en av de jämnaste fördelningarna av välfärden fick därmed en halvering av sin ekonomiska tillväxt.”

Konsekvenserna av den politiska kursändringen illustreras av nedanstående diagram. 


Det visar utvecklingen av arbetslösheten i Sverige från 1976 till 2004. Fram till 1990 låg den kring 2%, därefter gick den rakt upp. År 2010 låg den kvar på ca 8%. (SCB)

Av intresse är dock även hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som står till arbetsmarknadens förfogande.

Nästa diagram visar sysselsättningsgraden för män 1976-2003. Kring 1990 inträffade ett ras, särskilt för de yngre. På nivåerna från 1992 har det sedan legat kvar. (regeringen)


Men utan kuppmakarna hade det inte gått, de som drev igenom sitt beslut bakom ryggen på både statsminister Palme och vice statsminister Carlsson.

Sven Grassman:

”Kjell-Olof Feldt var en maktmänniska, en liten man med väldiga ambitioner… Med tungt opinionsstöd från handelshögskolor, Dagens Nyheter och ett entusiastiskt näringsliv använde han denna makt till att omfördela från kultur till kommers, från löner till finansiella övervinster och från kvinnligt till manligt.”

Mer om Feldt och de andra kuppmakarna i morgon. 

3 svar

  1. Man kan inte prata om Sveriges nedgång utan att nämna LÖNTAGARFONDERNA eller rättare sagt
    FACKFÖRENINGSFONDERNA
    Detta sinnessjuka förslag gjorde att IKEA och Rausing flyttade utomlands och miljarder och åter miljarder försvann ur Sverige

    • Dagens Industi har skrivit ett antal gånger om hur mycket svenskt kapital som finns utomlands
      Det kan vara lika mycket som vår statsskuld eller minst 900 miljarder kronor

  2. men varför ryker det i den 4e skorstenen på Titanic??? I verkligheten var den bakersta bara en dummy

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: