• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Nyliberalism


Den ideologi som dominerade i USA och som på 80-talet kom att påverka även Sverige var nyliberalismen. De företräddes av nationalekonomer i Chicago, med Milton Friedman i spetsen. 

Friedmans nyliberalism gick på tvärs mot den keynesianism som legat till grund för den svenska modellen. Hans idéer tillämpades i Chile efter militärkuppen där 1973.

Nyliberalismens budskap var i korthet: ”befria marknaden!”. Dvs minimera statens roll inom samhällsekonomin.

Detta betydde tre moment:
1. sänkta skatter
2. privatiseringar
3. avregleringar. 

Arbetslöshet sågs som nödvändig – det fanns en ganska hög nivå av ”naturlig arbetslöshet”.

Så här formuleras ”hörnstenarna” i nyliberalismen av Björn Elmbrant i ”Så föll den svenska modellen”:

”1. Politikerna är klantskallar som snavar omkring i ekonomin som elefanter i en porslinsbutik. På grund av sin önskan att bli omvalda vågar de bara fatta populära beslut. 

Det är inte kapitalismen som skapar olika tillkortakommanden i ekonomin som depression och arbetslöshet utan alltför mycket politisk klåfingrighet. Kapitalismen ska därför lämnas i fred så mycket som möjligt, för då fungerar den bäst.

2. Det enda staten ska göra är att sätta upp ett antal normer, där den viktigaste är att inflationen hålls nere. Det sker genom sträng sparsamhet med allmänna medel, en nedbantad offentlig sektor och så låga skatter som möjligt. Aktiv konjunkturpolitik à la Keynes betraktas som ett dödligt gift.

Stora skattesänkningar är självfinansierande eftersom människor då arbetar mer och därmed betalar mer skatt.

3. De regleringar som finns för banker, flyg, taxi, läkare och annat näringsidkande ska avskaffas. Offentliga monopol som post och televerk ska privatiseras. Har man kvar en offentlig verksamhet ska marknadsekonomins principer om konkurrens och prissättning tillämpas även på den.

4. De fattigas problem löses inte genom socialförsäkringar och fattigdomsprogram utan genom att de välståndsbildande krafterna högre upp i samhället sätter sådan fart på kapitalismen att också de sämre ställda får del av välståndet. Detta kallas nedsippringsteorin.

5. Stora organisationer, t ex fackföreningar, är marknadsstörningar och en farlig korporativism, vars betydelse bör reduceras så mycket som möjligt.

6. Utvecklingen är lagbunden och närmast vetenskaplig. Förr eller senare kommer de icke-liberala systemen att kollapsa genom sina inre motsägelser.”


”Lafferkurvan” beskriver det som Elmbrant är inne på under punkt 2: det finns en optimal skattesats, för att få in mesta möjliga till staten. Överskrids denna arbetar människor mindre, eller skattemoralen sjunker och man finner vägar att undgå skatt. 

(Var denna optimala nivå faktiskt ligger har dock inte klarlagts. F.ö. kan ju skattemoralen bli låg även av andra skäl, t ex att skattemedel pytsas ut på ett ansvarslös sätt.)

Björn Elmbrant beskrivning av Lafferkurvan: ”den till vetenskaplighet förklädda fromma förhoppningen att skattesänkningar skulle ge staten mer pengar än vad skattehöjningar kunde göra.”

Nyliberalismen innefattar alltså en föreställning att gynnande av de rika gynnar även de fattiga, eftersom detta ger mer tillväxt, vilken sedan tillfaller alla på något sätt. Det sker en ”nedsippring” eller uppstår ”dynamiska effekter”.

I del 2 av filmen ”Novemberrevolutionen” ges ett smakprov på Milton Friedmans tänkande.


Han jämförde där människor med skjortor eller vilken annan som helst produkt på marknaden. Precis som en klädbutik behöver ha skjortor i lager på sina hyllor måste det finnas arbetskraft på lager, till förfogande när den behövs.

En tveksam människosyn!


Människor har ju behov som skjortor inte har.  Skjortor far inte illa av att ligga på en hylla, även om det skulle vara i månader och år. Människor har både fysiologiska och emotionella behov. Långvarig arbetslöshet drabbar inte bara människors kompetens och anställningsbarhet, det kan direkt påverka hälsan.

Talar vi ”elefanter i porslinsbutik”, så vittnade svenska nyliberalers (s-märkta sådana) under 80-talet om just ett sådant agerande: dålig timing, fel ordningsföljd och avsaknad av förutseende i det mesta som de företog sig.

När konsekvenserna av deras åtgärder inte längre gick att blunda för blev de tagna på sängen – och diverse brandkårsutryckningar och panikåtgärder framtvingades.

Mer om den saken i kommande texter.

7 svar

  1. Det finns en professor i ekonomi i TEXAS som säger att – när 10 procent av befolkningen äger 90 procent av alla tillgångar – då stannar penningflödena och det går mot depression.
    USA har en så där 5 miljoner dollarmiljonärer och landet är egentligen konkursmässigt.
    I Sverige är det rätt kul – en villa på LIdingö som säljs för 10 mille är inte värd mer än 6 mille.
    En dag måste luften pysa ur .
    När luften pyser ur den svenska fastighetsmarknaden så går vi också mot en depression

  2. Milton Friedman, Ayn Rand och många andra extremistiska liberaler var (precis som de värsta kommunisterna) judar:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Milton_Friedman
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Ayn_Rand

    Slutsatser får var och en dra för sig själv…

    • Precis som de 3 judarna som spekulerade bort
      GOTABANKEN i Sverige.

    • Hur ska man förklara att judar både är råkapitalister och kommunister på en och samma gång, ibland till och med i allians? (jmf bolsjevikrevolutionen)

      • En teori är att judarna aldrig är något annat än judar. Alltså de är aldrig kapitalister eller kommunister utan alltid judar som utnyttjar olika rörelser för sina egna ändamål.

        En annan teori är att kommunism och kapitalism bara är två sidor av samma materialistiska mynt. Det är båda två ideologier som bara ser värde i pengar och ignorerar ekologiska och nationella värden.

  3. (Var denna optimala nivå faktiskt ligger har dock inte klarlagts. F.ö. kan ju skattemoralen bli låg även av andra skäl, t ex att skattemedel pytsas ut på ett ansvarslös sätt.)

    Förmodligen är det även så att ju mindre homogent ett samhälle är, och följaktligen ju mindre gemenskap och samhörighet det finns i samhället, desto mindre lust har samhällsmedborgarna att bidra till det allmänna.

    Pratar vi löneskillnader så är det t ex föga överraskande för mig att länder som Italien, med väldigt stora regionala skillnader och identiteter, och det mångetniska USA, har haft betydligt större löneskillnader än mer homogena länder som Sverige och Japan.

  4. Det är tid att hejda den skenande miltonismen innan Sverige börjar gå bakaåt ekonomiskt. Sänkta skatter, privatiseringar och avregleringar låter nog bra, men de drabbar alltid i första hand de svaga i samhället. Var det verkligen meningen ?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: