• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

El för Sverige

Det har inte kunnat undgå många att el-kostnaderna för konsumenterna i Sverige har stigit kraftigt sedan avregleringen 1996. I synnerhet ha de gått i höjden under de senaste vintrarna.  För en genomsnittlig villaägare uppgår nu el-kostnaden till 10 procent av den disponibla inkomsten.

Hur har det kunnat bli så?

Jag kan se fem moment:

1. Prissättningsmodellen

2. Export

3. Leveransproblem

4. Utsläppsrätter

5. Skatter.

Vi kan luta oss mot nedanstående diagram:

1.

Som framgår är cirka hälften vattenkraft, och denna är billig. Detta kommer dock inte konsumenterna tillgodo. Prissättningen är så konstruerad att den dyrast producerade elen – trots att denna står för bara en liten andel av den totala el-produktionen – sätter prisnivån för hela marknaden.

Resultatet blir höga priser för konsumenterna och höga vinster för kraftbolagen:  statliga  Vattenfall, finskägda Fortum och tyska Eon.  Vinnare blir även staten, dels genom mer skatteintäkter, dels genom vinsterna i  Vattenfall.  Vattenfall redovisade år 2010 en vinst på nära 17 miljarder kronor.

2.

I samband med kärnkraftsomröstningen 1980 var en självklar förutsättning för debatten att vi behövde el-produktion i Sverige för att klara Sveriges egen el-försörjning.

Detta ha nu frångåtts. En del av vattenkraft-elen exporteras till andra länder. Detta driver också upp priserna, samtidigt som det tömmer dammarna.

3.

Både denna vinter och förra vintern har kärnkraftverk stått stilla, till följd av tekniska problem.

Konsekvensen blir då att kolkraft – som är dyrare – måste sättas in. Detsamma gäller när vattenmagasinen sinar, pga tidigare export.

4.

Det politiska beslutet att införa utsläppsrätter har genom marginalprissättningen inneburit ca 30 miljarder kr i ytterligare intäkter för producenterna och motsvarande extra kostnad för kunderna.  Trots att varken vattenkraften eller kärnkraften – som alltså dominerar den svenska elförsörjningen – har några utsläpp.

5.

40 miljarder per år, så mycket tar staten in i skatter på elektriciteten.

Daniel Löfstedt på Second Opinion:

”Politiska beslut har gjort elen allt dyrare. Sedan 1996 när elmarknaden avreglerades har elskatten inklusive moms ökat från 14 öre till 35 öre per kilowattimme. Till detta ska även läggas kostnaden för elcertifikat som blir ungefär 5 öre per kilowattimme och utsläppsrätter på knappt 15 öre per kilowattimme. Totalt innebär detta fyra gånger högre kostnad för konsumenten, från 14 till 55 öre per kilowattimme.

Själva elpriset har under samma tid ökat från i snitt 26 öre 1996 till 55 öre 2010 per kilowattimme, alltså en dryg fördubbling.

En beräkning som Energimarknadsinspektionen har gjort visar att en person som bor i villa och förbrukar 20 000 kWh/år har ett elpris som till 40 procent består av elhandelspriset, 20 procent av nätavgifter och 40 procent av skatter.”



Vattenkraftens utbyggnad
bestämdes en gång av kloka politiker som tillsammans med duktiga industrialister inom landet satsade på en planmässig elektrifiering av Sverige.  Elkraften byggdes alltså upp av tidigare generationer svenskar för att vara svenskarna och svensk industri till gagn. Den möjliggjorde uppbyggnad av de elintensiva exportindustrier som gjorde Sverige framgångsrikt i världen, industrier som numera i många fall – pga de höga elpriserna – fått avvecklas.