Inter-nationalism

I gårdagens text nämnde jag esperanto.  Tanken med esperanto var att bli ett allas andra språk, inte att ersätta de nationella språken. Det skulle fungera som en bro mellan nationer och nationaliteter. Dvs vara ett inter-nationellt språk. (Mer här och här)

Det som nu händer efter mega- och multikatastroferna i Japan visar också prov på internationalism, dvs samverkan mellan fristående och fungerande nationer. 

Och allt ”gammalt groll” är som bortblåst! Alla grannländer ställer nu upp och hjälper Japan.

USA

I kriget mot Japan 1941-45 i Stilla Havet förlorade USA många soldater i dödade och sårade. Mot slutet brandbombade amerikanerna Tokyo och släppte sedan atombomberna:
• ”Little Boy” (med uran 235) över Hiroshima den 6 augusti
• ”Fat Man” (med plutonium) över Nagasaki den 9 augusti. 

Nu är Japan och USA sedan länge nära allierade och det är självklart att amerikanska resurser av hangarfartyg med helikoptrar stävat mot Japan för att bistå i räddningsarbetet.

Ryssland

Förhållandet gentemot Ryssland har från japansk sida varit ovanligt frostigt på sistone. Japanska förhandlare som nyligen besökte Moskva såg så djupt allvarliga ut som nästan bara japaner kan göra. 

Konflikten gäller några öar i Kurilerna. Sedan 1875 och fram till krigsslutet var denna ökedja japansk, men besattes 1945 av Sovjetunionen. Japan gör anspråk på de fyra öar som ligger närmast Hokkaido, ett krav som aktualiserades efter att den ryske presidenten Medvedjev nyligen gjort ett besök i det omstridda området.

Nu deklarerar premiärminister  Vladimir Putin i TV att Ryssland ska göra allt för att hjälpa Japan med energileveranser, framförallt genom naturgas. Ett behov som blivit omfattande genom all den avstängda kärnkraften i Japan.

Irritationen kring några öar är plötsligt av helt underordnad betydelse.

Kina

Kineserna fick ju lida svårt under åtta år av japansk ockupation. 1931 besatte Japan Manchuriet, 1937 invaderades resten av Kina. 

Nu finns Kina med bland de nationer som sänder hjälp till Japan.

Korea

Än mer fick koreanerna lida, de behandlades som en andra klassens människor av japanerna. Korea ockuperades redan 1910 och var alltså under japansk styre i 35 år. 

Sydkorea, Japans närmaste grannland, är nu bland de första att sända hjälp.

Denna vilja till internationell solidaritet tycker jag är glädjande.

En annan sida av saken är att denna möjlighet till solidaritet. En förutsättning för att kunna leverera hjälp från en nation till en annan är ju att det existerar fungerande nationer, med människor som förmår samverka.

Det leder över till ett område där kontrasten mellan Sverige och Japan är total. Mer om den saken i morgondagens bloggtext.