• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Nationaldemokraterna

Tidigare skrev jag om utfallet för mig på SVT:s ”Valkompassen”.

Mina åsikter sammanföll mest av allt med Sverigedemokraternas, till 80%.

Nationaldemokraterna fanns uppenbarligen inte med på testet. Om så varit fallet skulle överensstämmelsen där förmodligen bli än högre.

Tag el-marknaden. Ansvarig minister Maud Olofsson har i riksdagen deklarerat att den fungerar bra. Efter avregleringen har i själva verket prisstegringarna varit stora, med enorma förmögenhetsöverföringar från vanliga konsumenter till bolagen och bonusklipparna.

Inget att de sju riksdagspartierna har där anmält någon påtagligt avvikande uppfattning, och inte heller Sverigedemokraterna. Nationaldemokraterna har däremot uppmärksammat detta problem.

En kritik som framförts mot ND, inte minst från SD-K-redaktören Hansson, är att partiet är ”kryptonazistiskt”. Denna kritik bygger dock enbart på kopplingar, inte på ståndpunkter som partiet intagit eller åsikter som förts fram av ND-företrädare.

Jag har själv läst Nationell Idag ganska noga under flera år nu, och kan inte säga att jag där hittat mycket att reagera starkt negativt på. Allt har jag inte kunnat instämma i, men vilken tidning blir då intressant att läsa?

Däremot har jag funnit många läsvärda och tankeväckande artiklar. En av dem var Marc Abramsons ledarartikel i NI:s valnummer i år.

Han skriver där:

”Nationaldemokraterna vill skapa ett ekonomiskt, ekologiskt och moraliskt hållbart samhälle. Regeringen talar gärna om ett hållbart samhälle, tyvärr innebär det alltid i praktiken inget annat än att vi skall betala mer skatt, få sämre samhällsservice, dyrare el, högre resekostnader, samt att vi skall lämna bort ännu mer makt över våra liv till olika överstatliga organ som EU och FN.

Näringsminister Maud Olofsson (c) försöker få svenskarna att tro att ett hållbart samhälle handlar om stöd till vindkraftverk, trots att dessa aldrig hade kunnat byggas utan skattesubventioner, eller om biobränslen, som knappt ger igen insatsenergin.

Samtidigt tiger hon om att allt mer av våra naturresurser förslösas i globaliseringens och masskonsumtionens namn genom vansinniga transporter kors och tvärs över hela världen.

Vi vill ta ett helhetsgrepp om energi- och resurshushållning, men det handlar också om att återvinna vårt kulturella självförtroende. Ett hållbart samhälle handlar om att det finns tro på en framtid som stolt industri- och vetenskapsnation, där trygghet inte handlar om taggtråd och väktarbolag, utan om en samhörighet och tillit…”

En sak är riksdagsvalet. Som bekant pläderar jag där för röstning på Sverigedemokraterna. SD är det invandringskritiska alternativ som har en chans att nu komma in i riksdagen. En röst på SD är att steg, stort nog, för många väljare att ta. Tar tillräckligt många det steget kan vi förhoppningsvis få igång en process i rätt riktning, med ett friare debattklimat.

ANNORLUNDA ställer det sig beträffande valen till kommunfullmäktige. Där tycker jag att man som väljare, i kommuner där både SD och ND kandiderar, ska välja det av partierna som kan ställa upp med de starkaste företrädarna.

Ett tydligt exempel till ND:s fördel blir Södertälje, den stad där kriminella beskjutit polishuset. Problemet i Södertälje är dock inte muslimer, utan andra etniska grupper med hederskulturer.

I valet 2006 fick SD och ND vardera 2 mandat i Södertälje. SD kunde aldrig besätta något av sina mandat. ND har däremot bedrivit ett exemplariskt kommunarbete, med återkommande förslag i fullmäktige och framträdanden i talarstolen, uppföljt av ett utåtriktat lokalt opinionsarbete.

Om kommunalt förtroendevalda i någon kommun förtjänar att bli återvalda, så är det ND-namnen i Södertälje.