På två stolar

Vi har väl börjat känna igen det nu – ett fenomen som jag  kallar ”smörgåsbordsjournalister”.

Dvs journalister som kan på en gång intaga alla olika åsikter i en fråga, täckande hela spektrat. I första hand tänker jag här på Janne Josefsson, som ju sagt bra saker kring invandringspolitiken och debattklimatet i Sverige, vid flera tillfällen. För att snart medverka i något riktigt uselt pk-drev i samma fråga. Han försöker att sitta samtidigt på flera stolar.

En kollega till Josefsson är Ulf Nilson, som satt och bad om ursäkt i SVT-programmet ”Debatt” efter att han sagt  något som var sant. Bra uttalanden måste genast balanseras med andra typer av uttalanden. I nästa mening tar man på något sätt tar tillbaka vad man just har sagt.

Ceasar noterar nu ett nytt sådant exempel från denne Nilson:

”Kära Ulf,

Å ena sidan så beskriver du att de etablerade besuttna i riksdagen enligt din beskrivning inte baserar vare sig sina uttalanden på fakta och således ej heller sin politik på fakta. Att som politiker göra sig skyldig till detta är väl åtminstone mycket nära landsförräderi, eller?

Sedan säger du att du dagligen får mail från främlingsfientliga och vanliga rädda människor som beskriver misären i samhället och kostnaden för nämnda misär.

Avslutningen blir ju rent av patetisk du då vänder hela frågeställningen ‘Vet väljaren inte hur verkligheten ser ut – får vissa frågor aldrig svar – blir det lättare för extremister att locka till sig skrämda och förvirrade väljare.’

Hur kunde du komma fram till att de människor som ljuger och undanhåller oss Svenskar fakta är de goda medan extremisterna är några andra?’