• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Bränder förr… och nu

Svensk historia fyller mig med vördnad. Vilka svåra prövningar har inte våra förfäder genomlidit och överlevt!

Jag tänker på krig och härjningar, på missväxt och svält, på epidemier och sjukdomar. På bränder.

Här ska jag uppehålla mig vid det senare.

Omfattande stadsbränder var förr i tiden mycket vanliga. De flesta svenska städer har drabbats mer än en gång.

Orsakerna var uppenbara. Husen var byggda av trä och stod tätt. Det förekom användning av öppen eld för husuppvärmning, matlagning och belysning. Man hade oljelampor, fotogenlampor och stearinljus.

Ur boken ”Slottet brinner! ”:

”Frågan var inte om det skulle brinna, utan när. Överallt fanns det öppen eld. Världen före elektriciteten luktade brandrök. I fjärrvärmens, mikrovågsugnens och glödlampans tidevarv kan det vara svårt att göra sig en föreställning om hur central elden var för 1600-talets människor.Men all verksamhet som krävde värme, upphettning eller ljus kräver också eld. Matlagning och uppvärmning av bostäderna, förstås. Att lysa sig väg genom mörka gränder. Att brygga öl krävde rejäla brasor, tvätten kokades över öppen eld, brödet bakades i vedeldade ugnar, hästarnas skor smiddes över öppen eld. Tjäran,..”

De flesta bränder uppstod således genom olyckshändelser. Därtill kom bränder genom krigshandlingar. I samband med t ex ”Skärgårdskriget” i början av 1700-talet angrep ryssarna svenska kuststäder och satte avsiktligt byggnader i brand.

Bränderna fick som regel snabb spridning och var svåra att släcka. Det fanns inga brandkårer redo för snabba utryckningar, med utrustning för att effektivt kunna bekämpa eldsvådor.

Slottsbranden i slottet Tre Kronor 1697 är väl känd. Efter denna nationella katastrof kom det närbelägna Uppsala att fylla en viktig administrativ funktion. Bara fem år senare – 1702 – drabbades dock även Uppsala av en stor brand. Hela den centrala delan av staden brann ned. Både domkyrkan och Uppsala slott förstördes.

Dessförinnan hade Uppsala drabbats av bränder åren 1437, 1473 (nästan hela staden brann då ned), 1522 (danska krigshandlingar), 1543 och 1572. Åren 1766 och 1809 skulle Uppsala drabbas av ytterligare bränder.

Den kanske värsta branden, i förhållande till stadens storlek, är ”Sundvallsbranden” 1888. Då förstördes 400 fastigheter i staden. Sundsvall hade dessförinnan brunnit 1803 och 1877.

Efter slottsbranden brann det i Stockholm år 1723, 1751, 1759, 1790, 1802 (Kammarrättens hus), 1822 (Blasieholmen/Skeppsholmen), 1825 (Dramatiska teatern), 1835 (Riddarholmskyrkan), 1842 och 1878 (Eldkvarn).

Mot slutet av 1800-talet uppfördes allt fler hus i sten, och blev mindre lättantändliga. Man fick också fram bättre vattentillgång för brandbekämpning.

Ur ”Vårt 1800-tal”:

”Stockholm invigde som en av de sista bland Europas större städer sin första vattenledning 1861. Det blev ett praktfullt evenemang där Karl XV och hans drottning, Lovisa av Nederländerna, steg in i ‘vattenborgen’ på ett berg i Årsta intill Skanstull och bevittnade hur reservoaren fylldes av vatten som pumpades upp ur Årstaviken och först silades. På hemfärden utefter Götgatan förevisades de hur det sprutade ur en vattenpost som kunde användas vid brandsläckning.”

Några uppgifter om att just skolbyggnader brann särskilt ofta finns inte.

Ej heller att någon stor andel av bränderna var anlagda.

Eller att räddningspersonal skule ha mötts av en mobb som kastade gatstenar.

5 svar

  1. SANT

  2. skojigt värre var det på Lorry. Idag gestaltas Lorry i våra förorter. Idag har dessa företeelser och ursäktande förklaringar som orsak att det brinner i förorterna blivit vedertagna förklaringar bland vissa förståsigpåare. Det är minst sagt skrämmande att förklaringarna idag är godkända som visas i filmen. ska man skratta eller gråta eller bli förbannad?.

  3. Minns inte namnet på han slarv-pellen som orsakade Tre Kronors undergång, i parodi-versionen var det ju Nisse Huldt (Johan Glans). Undrar om det inte var i det avsnittet Sissela Kyle spelade man som en hel karl! En del skådisar är verkligen begåvade och klarar av att spela nästan vad som helst och kommer undan med det. Men iaf, han den riktige ”Nisse Huldt” råkade visst riktigt illa ut. Minns inte om han blev hängd, halshuggen men tror han fick löpa gatlopp, i hans fall med dödlig utgång. Hur som helst var det ett väldigt hårt straff han dömdes till, särskilt med tanke på att branden inte var anlagd, utan berodde på slarv som utvecklades till en stor olycka. Så för bara ynka 300 år sedan var det ord och inga visor som gällde. Det importerade slödder som bränner ner hela vår infrastruktur riskerar däremot varken halshuggning eller gatlopp. Dom riskerar i regel absolut ingenting! Några samtal med en batikhäxa på socialen i värsta fall. Tror säkert verklighetens ”Nisse Huldt” nog också hade önskat att det fanns batikhäxor på hans tid!

  4. Jag tror att Lorrygänget gjorde detta Tv-program och gjorde att det var en svensk som framförde dessa krav när det i själva verket syftades på invandrare.

    Men berikarna då liksom nu fick man inte säga något ont.
    På den tiden har jag för mig att invandrare hade fått en herrgård och förstört all inredning och levt rövare.

    De var ju också Lorrygänget som hade gjort en rolig reklamfilm om en spray som skulle ta bort all skit – varpå de sprayade på en invandrare som försvann.
    Men det inslaget blev det stort rabalder om och togs bort. Därför tror jag detta inslag gjordes som att det var svenskar och inte invandrare som hade krav.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: