• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Banta riksdagen!

Under Tage Erlanders sista år som statsminister i slutet av 60-talet utformades den  författningsreform, som ersatte tvåkammarriksdagen med en enkammarriksdag.

Detta tillhörde knappast det mest lyckade som Erlander medverkat till. Nu ingick föralldel remissrundor där väldigt många instanser fick lägga synpunkter, så många bar ett medansvar för fadäsen. Eller ”grodan”, kanska vi kan säga.  Det slutade med en riksdag som hade ett jämnt antal ledamöter: 350.

Det borde väl ha kunnat förutses att antalet måste vara udda. Det dröjde inte längre än till valet 1973 så fick de båda blocken lika många mandat vardera: 175. Och man tvingades hanka sig fram med den s.k. jämviktsriksdagen. Eller ”lotteririksdagen” som den också kallades, då flera ärenden avgjordes genom lottdragning!

Snabbt (till år 1977) fick man igenom en ändring av antalet, till 349.

Inte heller detta var, tycker jag, särskilt lyckat: det var alldeles för många ledamöter.

Jag vet hur Erlander resonerade i det sammanhanget. I den tidigare riksdagen hade suttit sammanlagt 382 ledamöter. Erlander hade inte hjärta av ställa alltför många av dessa utan fortsatt riksdagsplats. Det var alltså kortsiktiga personliga hänsynstaganden som spelade in.

Nu sitter vi med en jätteriksdag, som dessutom sväller kostnadsmässigt genom höjda arvoden och andra förmåner såväl som utökad byråkrati runt varje ledamot.

Jag har jämfört antalet riksdagsledamöter för storleksmässigt jämförbara länder och fått fram följande:
1. Sverige 349
2. Schweiz 246
3. Österrike 245
4. Nederländerna 225
5. Belgien 221
6. Finland 200
7. Danmark 179
8. Norge 169.

Ställer man antalet riksdagsledamöter i relation till invånarantalet blir resultatet följande:
1. Finland 26.500 inv/mandat
2. Sverige 26.650
3. Norge 28.400
4. Danmark 30.700
5. Schweiz 31.700
6. Österrike 34.300
7. Belgien 47.000
8. Nederländerna 73.000.

Det ger en bonuspoäng med att låta blankröster resultera i tomma stolar i riksdagen. Med många blankröster kan de ökande kostnaderna för riksdagen motverkas.

Men en mycket bättre väg –  för att komma tillrätta med kostnaderna – vore naturlgitvis  en ny författningsreform, som bl.a. resulterade i en väsentligt mindre riksdag.

T ex 127 ledamöter. Då hamnar vi på samma antal invånare per riksdagsledamot som Nederländerna.