• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Vid vägs ände


På TV-nyheterna onsdag kväll: kris inom sjukvården. Avdelningar på sjukhus hålls stängda medan patienter trängs i korridorerna. Svårt sjuka skickas hem för att ge plats åt än sjukare patienter. Socialstyrelsen inskrider genom att bötfälla sjukhus.

Inom den socialdemokrati där jag växte upp politiskt på 60-talet var honnörsordet över alla andra ”helhetssyn”.

Socialdemokratin gjorde anspråk på att mer än andra besitta en överblick och klarsyn inom politiken, att se samband mellan olika områden.

Någonstans på vägen tonades detta tal ned och försvann. Istället kom andra honnörsord och paroller i förgrunden, som ”alla människors lika värde”, att det inte finns ”vi och dom” och att ”inte ställa GRUPP MOT GRUPP”.

Med andra ord raka motsatsen.

Nu skulle man direkt förneka budgetmässiga samband. Nu fick inte erkännas att mer utgifter på ett område ofrånkomligen måste finansieras på något sätt och således inverkar på andra områden. Antingen genom höjda skatter eller försämrad service.

I över två decennier har nu en massiv asyl- och anhöriginvandring rullat från i allt högre utsträckning fattiga länder i Afrika och Asien, med andra kulturer och värderingar. Detta har genererat kostnader för bidragsförsörjning, men också genom ökad brottslighet mm. Denna invandring nådde en topp under den förra borgerliga regeringen. Med den nya borgerliga regeringen nås nu nya toppnivåer, för både 2006, 2007, 2008 och 2009.

Och verkligheten kommer i kapp alla dimridåer och all förljugen retorik.

Resurserna räcker inte till – då blir det obevekligen några som drabbas.

Det gäller:

sjukvården, där patienter ofta blir utan nödvändig vård

tågtrafiken, där år av ”besparingar” i form av försummat underhåll får genomslag när kylan slår till

el-försörjningen, där priserna går i höjden för att förstärka statskassan

skolan, som inte förmår nå uppställda mål när man inte har en undervisningssituation

bostadsförsörjningen, som tvingar tiotusentals unga att bo kvar som ”mambos”

äldreomsorgen, där inte ens 90-åringar kan vara säkra på en plats eller makar att få fortsätta leva tillsammans. Eller att man får ett helt ägg till maten.

Socialstyrelsen kan bötfälla sjukhus och regeringen kan utreda tågtrafiken, men i slutänden kommer man inte ifrån att det handlar om pengar. Utan nödvändiga budgetramar åt sjukvården lär inga böter räcka, utan nya miljarder åt tågtrafiken kan inga nya tågkaos undvikas inför nästa vinter.


Sverigedemokraterna borde kanske göra ”helhetssyn” till sin valparoll.