• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Intressekonflikt kring elförsörjningen

57 miljoner kostade alltså den avgående Vattenfallschefen Lars G Josefsson.
Hur Sverige fått valuta för de pengarna?

Har vi fått en väl fungerande el-försörjning, dvs
a) tillförlitlighet i leveranserna
b) låga priser?

Det kan man knappast säga,
även om allt inte är Josefssons ansvar.

Rimligen måste ansvaret för avregleringen läggas på de politiska partierna.

Först byggdes det upp.  Genom utbyggnaden av vattenkraft och ett nät av kraftledningar lades grunden till en bra elförsörjning. Sedan kom även kärnkraften.

Ännu vid folkomröstningen 1980 var utgångspunkten  tillgång på elektricitet för Sveriges egna behov. Linje 2 (Socialdemokraterna och Folkpartiet) betonade särskilt vikten av god tillgång till billig el för energikrävande industrier som behöver kunna hävda sig i internationell konkurrens.

Stadiet av uppbyggnad har nu avlösts av ett stadium av nedmontering, vilket gått i tre steg:

1. Bolagisering
Det var 1993 som affärsverket Vattenfall ombildades till aktiebolag.

2. Avreglering
Detta skedde tre år senare, 1996.

3. Globalisering
Det har vi ju sett prov på genom Vattenfalls satsning på brunkol i Tyskland.

Avregleringen skulle leda till konkurrens och därigenom till prispress.

Så var det tänkt, eller i varje fall sagt. Men har det blivit resultatet?

Som alla (?) vet gick priserna i höjden denna vinter, och kraftbolagen gjorde miljardvinster. Konsumenterna fick betala detta kalas.

Även företag fick problem.

SR-webben den 13/3 -10:

”De ovanligt höga elpriserna i vinter har slagit hårt mot delar av industrin. Nu växer ilskan mot hur den svenska elmarknaden fungerar. Inom exempelvis gjuteribranschen har företag under vissa tider helt fått stoppa produktionen.”

”Företaget Arkmek i Borås är ett exempel där det höga elpriset kostat miljonbelopp …
När elpriserna plötsligt rusade upp 30-40 gånger mot det normala blev Arkmeks gjutning för fordonsindustrin rena förlustaffären…””Det är de riktigt elslukande industrierna som drabbats värst i vinter, förutom gjuterierna exempelvis pappersbruk och stålindustrier.”

 

Cheferna för tre kraftbolag träffade näringsminister Maud Olofsson i början av mars, för att förklara varför kärnkraften inte gått för fullt under vintern.

De lovade att ”lära av misstagen”.

Olofsson tyckte för sin del att ”marknaden fungerar som den ska”.

Nu är ju systemet – även bortsett från avstängningar av kärnkraftverk och stränga vintrar – så konstruerat att den dyraste generatorn sätter priset. Det är alltså riggat för feta vinster.

Så vill Olofsson och staten att det ska fungera, av uppenbara skäl: det ger mer pengar till statskassan, dels genom Vattenfalls vinster, dels genom mer momsintäkter.

De höga el-priserna fungerar i praktiken som en dold extra beskattning.

Det finns ju mycket för staten att finansiera…