• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Pensionsjämförelser

Det ju en gigantisk överföring av resurser och välfärd som skett i vårt samhälle under den senaste decennierna och som ännu pågår, mer intensivt än någonsin.

Vi som följt utvecklingen kan inte vara förvånade. Vi har sett hur förtidspensioneringar beviljats till utlänningar som inte intjänar ATP-poäng, vi har sett hur socialbidragsmedel sprätts iväg, vi har sett hur Ädreförsörjningsstödet införts, vi har sett ankomsten av ankarbarn, apatibarn och ”ensamkommande flyktingbarn”, där inga spärrar funnits för hur mycket det fått kosta.

Någonstans måste ju pengarna tas för allt detta. Och nu kommer smällen, så att det märks. Pensionärerna får sänkta pensioner, sjukhus tvingas stänga avdelningar, el-priserna går upp (förtäckt beskattning), osv.

Sverige är således världsledande i skattetryck.

År 2001 var skattetrycket i Sverige 50,8 procent, i Japan var det samma år 27,1 procent. En skillnad på när 24 procentenheter! Vad är det som vi svenskar får för det, som japanerna inte får?


Svaret är uppenbart: den mångkulturella ”berikningen”. Japan har inte haft någon nämnvärd invandring.

På bloggen har jag nyligen skrivit om ÄFS – Äldreförsörjningsstödet, något som väckt starkt gensvar från läsekretsen.

Vad jag skulle vilja kunna presentera är siffror som tydligt jämför vad en ÄFS-pensionär får att leva på och vad en svensk fattigpensionär, helt beroende av garantipension, kan få ut.

Låt mig då börja med en reservation. Detta är inte lätt. Det är en djungel, kanske med viss avsikt. Det är inte meningen att vi ska förstå detta.

Några exakta sifferuppgifter, på kronan, blir svåra eller omöjliga att presentera, eftersom som det kontinuerligt sker justeringar uppåt eller nedåt. Det kan också finnas variationer mellan olika kommuner, både i skattetryck, i nivåer på förmånsbeloppet och vad som eventuellt kan beviljas utöver gällande rambelopp, t ex för tandläkare, glasögon, medicin, osv.

Jag vågar mig ändå på en jämförelse, utifrån de sifferuppgifter jag kunnat få tillgång till via internet och några enkla matematiska operationer.

Vad jämförelsen visar är att en fattigpensionär, efter att ha betalt skatt och hyra, får cirka 700 kronor mindre pengar kvar att röra sig med än en ÄFS-pensionär, per månad.

Upptäcker du som läsare några brister i mina beräkningar är jag tacksam om detta påtalas!

Förutsättningen för jämförelsen är att det rör sig om en ensamboende, med en hyra på 6.200 kronor, år 2009.

Beräkning A

Garantipension: 7.780 kr
Skatt: 1.575 kr
Kvar efter skatt: 6.105 kr

Hyra: 6.200 kr
Hyresbidrag: 4.650 kr
Kvar att betala: 1.550 kr.

Kvar av nettoinkomsten efter hyra:
6.105 – 1.550 = 4.555 kr

Detta kan jämföras med ÄFS: 4.831 kr.
(som är skattefritt och där hyran är betald fullt ut)

Redan så långt får  ÄFS-mottagaren alltså 780 kr mer att röra sig med.

Beräkning B

Vad blir skillnaden om vi dessutom tar hänsyn till avgifter för hemhjälp och sjukvård?

Där behöver ju en ÄFS-pensionär inget betala.

För garantipensionären finns ett förbehållsbelopp på 4.832 kr.

Vad blir möjligt att ta av en nettoinkomst på 6.105 kr?
6.105 – 4.832 = 1.272 kr i möjlig avgift.

Vad blir då kvar att leva på?
6.105 – 1.272 = 4.833 kr

Men hyran ska ju betalas. Om den är så hög som 6.200 kr blir där, efter bostadsbidrag, 1.550 kr att betala. Vad blir sedan kvar till mat och annat?

4.833 – 1.550 = 3.283 kr

Jämför detta med ÄFS-beloppet på 4.831 kr

Hur mycket mer blir det kvar för den med ÄFS? Vad blir skillnaden mellan ÄFS-pensionärens och garantipensionärens belopp?
4.831 – 3.283 kr = 1.548 kr.

Beräkning C

Till detta kommer att reglerna tillåter skattefria utländska inkomster och stipendier upp till 3 000 kronor utan att räkna ned äldreförsörjningsstödet.

4.831 + 3.000 = 7.831 kr

Vilket då ger en skillnad på:
7.831 – 3.283 = 4.548 kr

Fattigpensionärens räddning blir att bo i en gammal och omodern lägenhet, där hyran inte är så hög. Visserligen sjunker då bostadsbidraget, men i slutänden blir det ändå ett lägre hyresbelopp för pensionären att betala.

Utöver ovanstående jämförelse kan tillkomma att en invandrare i praktiken kan bo en stor del av året vid t.ex. Medelhavet och kanske få extrainkomster genom att hyra ut sin lägenhet i andra hand.

29 svar

  1. Återigen skickligt inlägg!

  2. Stort tack! Precis vad jag önskade som underlag. Material av detta slag borde inte få inte hemlighållas.

  3. I valrörelsen bör varje Sverigedemokratiskt valstuga utrustas med stora plakat som belyser sådana exempel. De bör även finnas i tryck att utdelas med uppmaning att söka upp övriga partier för en kommenterar. Detta kan vara den stora skillnaden i valet 2010.

  4. Det här var en väldigt konstig beräkning, måste jag säga. Som utgår ifrån att en ensamboende har en hyra på 6 200 kronor. Hur representativt är det? Bor man ensam i en lägenhet som kostar 6 200:-/mån så är man bara dum, eftersom bostadstillägg utbetalas till 90% av en hyra på max 5000:-/mån (2009). Allt man har i hyra över 5 000:-får man således stå för själv.
    Så jag tycker exemplet är missvisande. För det första behöver man som ensamboende inte ha en lägenhet som kostar 6 200:-/mån. Och en lägenhet som kostar mindre än så brukar definitivt inte vara ”gammal och omodern”.

    • citerar från Pensionsmyndigheten – länk – se nedan…
      ”Så mycket får du i äldreförsörjningsstöd
      Om din inkomst efter avdrag för skatt och skälig bostadskostnad är lägre än skälig levnadsnivå, får du äldreförsörjningsstöd så att du kommer upp i denna nivå.

      Så beräknar vi skälig levnadsnivå
      En skälig levnadsnivå innebär att du ska ha tillräckligt med pengar kvar att leva på efter att du har betalat för ditt boende. Som skälig levnadsnivå räknar vi 5 353 kronor per månad för dig som är ensamstående och 4 407 kronor per månad för dig som är gift, sambo eller registrerad partner. Beloppen gäller 2014, och beräknas med hjälp av prisbasbeloppet.

      Så beräknar vi din bostadskostnad
      När du söker äldreförsörjningsstöd får du räkna med skälig bostadskostnad, det vill säga upp till 6 200 kronor i månaden för ogifta och 3 100 kronor i månaden för gifta.” Detta är hämtat från:http://secure.pensionsmyndigheten.se/SaMycketKanDuFaIAldreforsorjningsstod.html denna sida gäller de som kommer från annat land och automatiskt får äldreförsörjingsstöd.

  5. OK. Låt oss utgå från att fattigpensionären istället har en hyra på 5.000 kr och 90% av denna betalas av hyresbidrag. Kvar att betala i hyra blir 500 kr (istället för 1.550 kr).

    De tre exemplen skulle då ge:
    A. 774 kr mer för garantipensionären.
    B. 498 kr mer för ÄFS-pensionären.
    C. 3.498 kr mer för ÄFS-pensionären.

    Vad jag framförallt vill efterlysa är exempel från verkligheten!
    Om du som läser detta själv är fattigpensionär som lever på garantipension eller känner någon som är det, kan du bidraga med exempel?

    Beträffande modernitet i boendet är det från min sida inte gripet ur luften. SVT hade på 90-talet ett reportage från Högdalen i södra Stockholm som visade just detta: hur svenskar bodde i äldre lägenheter i en del av området, invandrare i nyare lägenheter, i en annan del av området.

  6. Jag betvivlar inte att äldre invandrare premieras jämfört med de svenska pensionärer som redan har det sämst. Detta är förstås inte acceptabelt. Dock finns det enorma variationer i omständigheterna mellan individer, olika variabler som är svåra att bedöma utifrån ett enda hypotetiskt exempel.
    Själv är jag svensk och har (av giltiga skäl) haft förtidspension sedan 1993, och dessförinnan sjukbidrag och sjukskrivning sedan 1983. Jag har sedan 1985 bott i olika städer, olika bostadsområden, ett flertal har varit typiska invandrarförorter i Stockholm och Göteborg. Jag har aldrig haft något att anmärka på min lägenhetskomfort, ej heller har jag känt mig tvingad att bo i lägenheter med hyror i den storleksordning som du ger exempel på. Däremot har det definitivt varit mycket besvärande att bo i områden där 90% eller mer har varit utlänningar med sina exotiska kulturer som de vill hålla för sig själva. Att som svensk bo i förorter som Fittja, Alby eller Angered gör man om man inte har något annat val.

    Nu vet jag inte exakt vad som räknas som ”fattigpensionär”. Det skulle vara intressant om du kunde redovisa detta, så kan jag se var jag själv befinner mig.

  7. Det var inte min avsikt att göra boendestandard till en huvudfråga i detta sammanhang. Kärnfrågan för mig är att utlänningar kan komma till Sverige, utan att ha bidragit till uppbygget av vår välfärd, och få i princip samma standard (eller t.o.m. högre) än äldre svenskar.

    Jag använder här begreppet ”fattigpensionär” synonymt med ”garantipensionär”, dvs den som är hänvisad till att leva på garantipensionen, vilken uppgår 7.780 kr, enligt vad jag kunnat inhämta.

  8. En med äldreförsöjningsstöd har ju ingen anledning att välja en billigare bostad än 6200:- / månad. För att man skall kunna jämföra en med garantipension med ÄFS så är det väl lämpligast att man tar ett boende som är lika, dvs 6200:- / mån .

  9. AWSvensson: vad menar du med det, att ”En med äldreförsöjningsstöd har ju ingen anledning att välja en billigare bostad än 6200:- / månad”?
    Varför skulle personen sakna anledning till det?

  10. Jan Milld: jag vet inte hur ålderspension specificeras av utbetalaren. Men i mitt fall (som har förtidspension från Förkränkningskassan) specificeras det som följer (avseende 2009):
    Sjukersättning, inkomstrelaterad: 7 442:-
    Sjukersättning, garantiersättning: 1 586:-
    Bostadstillägg, till pensionärer, skattefritt: 3 038:-
    Skatt: 2 136:-
    Belopp som sätts in (netto): 9 930:-

    Min hyra 2009 var 5 330:-/mån (vilket är mitt ansvar då jag själv valt att bo i en stor trerumslägenhet).
    Jag har alltså 4 600:-/mån kvar att leva på.

    Jag har arbetat sammanlagt 4 år (1979-83) för att få detta.
    Jag antar att en genomsnittlig ”fattigpensionär” också har arbetat i sitt liv (betydligt mer än 4 år dessutom) eller ska man inte utgå ifrån det?

  11. Jag kan inte förstå vad det är för systemfel som gör att ”Karin” ska få endast 6 666:-/mån trots att hon arbetat i 30 år, medan jag får 9 930:-/mån och har arbetat endast 4 år…

  12. Skickade just denna artikel med e-post till mina föräldrar och andra pensionärer i min bekantskapskrets.
    Tack Jan!

  13. Jag vill korrigera mitt föregående inlägg: Jag antar att ”Karins” siffra avser själva pensionen, och min siffra bör då vara 6 892:- (eftersom ”Karin” tydligen inte har bostadstillägg).
    jag har ännu inte fått Kuvertet från Förkränkningskassan, med den nya informationen för 2010. Kanske plockar de mig på 200:- också…
    Dock har jag i media hört att de pensionärer som inte har bostadstillägg, ska få sänkt pension med upp till 3%, medan däremot pensionärer som har bostadstillägg ska få en höjning med 0,3%.

  14. Dessutom höjs även bostadstillägget rejält, vilket redan har gått i beslut.

  15. Är detta mailat till alla pensionärs organisationer, typ PRO osv?

  16. När jag nyligen blev pensionist fick jag veta att så länge jag hade sparade pengar på banken var jag inte berättigad till bostadstillägg. Detta vid ett personligt besök på Fkassan (som det hette då).

    Först skulle jag göra av med sparpengarna – då kunde jag söka bostadstillägg. Och med den lilla pensionen och den höga hyran är jag väl snart nere på bevärdigad nivå.

  17. Tillägg:
    Min pension sänktes nu med 3 % – men också skatten minskades … Så jag får väl räkna med kvarskatt nästa år …

  18. Det är ju ett viktigt komplement till de kalkyler som jag har presenterat!

    Utlänningar behöver knappast göra sig av med några besparingar. Med många släktingar och kontakter med hemlandet, kanske även mer än en identitet, blir det ju lättare att gömma undan tillgångar.

    Det vore intressant att veta hur många av utlänningarna med ÄFS som tillstått att de har besparingar!

  19. Försäkringskassan baserar sina beslut om bostadstillägg på en mängd uppgifter som den ansökande ska lämna. Det handlar inte bara om vad man har för hyreskostnad (inkl uppgifter om antal rum, om el ingår etc) utan även vad man har för skulder och tillgångar.
    Dessutom måste man skicka in en ny ansökan om bostadstillägg VARJE ÅR, *även* om ens förhållanden inte förändrats! Förr behövde man bara göra nyansökan när ens hyra etc ändrats. Detta torde skapa stora, helt onödiga merkostnader för samhället i form av administration, porto, papper, bläck etc. Man ska nämligen också skicka med kopior på *samtliga* underlag, VARJE ÅR (dvs kopior på hyreskontrakt, senaste hyresavi, Skatteverkets skattebesked etc) trots att Försäkringskassan redan har alla dessa uppgifter sedan tidigare.
    Särskilt ironiskt blir detta eftersom man måste skicka den obligatoriska nyansökningen av bostadstillägg på av Försäkringskassan angivet sista datum. Detta datum sammanfaller sällan med tidpunkten för hyresförhandlingar. Således är det mer regel än undantag att man tvingas skicka in ansökan TVÅ GGR PER ÅR. Helt i onödan.

    Jag har varken bil, barn eller pengar på banken eller andra tillgångar. Ej heller släktingar eller vänner som kan hjälpa mig om ekonomin knakar. Man får sitta hemma och vara glad när elräkningen kommer – ytterligare en stor skandal i detta land, hur vi vanliga elabonnenter av staten har sålts ut till giriga elbolag och deras enorma vinster.

    • Just denna aspekt kring bostadstillägget är värd att lyfta fram:
      det kommer på intet sätt med automatik.

      Vore intressant att få statistik på hur många som de senaste åren har missat sina bostadstillägg!

  20. […] Läs resten här hos Jan Milld och sprid det vidare till alla era vänner och bekanta det är viktig… […]

  21. Snyggt jobbat Jan m.fl.
    Det är sådana här uppgifter i klartext ur vardagsekonomin som svenska folket behöver läsa för att förstå att de blivit lurade av politikerna.
    Många gamla lever tyvärr fortfarande kvar i vanföreställningen att Socialdemokraterna bevakar deras intressen, när S i verkligheten allierat sig med muslimska brödraskapet för att fiska röster. De gör allt för att behaga muslimerna och skiter fullständigt i de svenskar som byggt upp detta land. Men, det kommer att straffa sig på valdagen i höst.

  22. Det går egentligen inte att skylla allt på SVMp och Alliansen – de spelar visserligen i samma lag, men de har en agenda att följa som satts samman över deras huvud. Man kan plocka bitar här och där på nätet … Sedan förstår man hur det hänger ihop.

  23. En intressant iakttagelse i sammanhanget är Försäkringskassans hemsida. Kolla vilka språkalternativ som hemsidan erbjuds på (längst upp). De snabbåtkomliga språken är: Lätt Svenska, Engelska, Finska, Arabiska.
    Sen kan man välja mellan ytterligare 12 språk, bl.a. somaliska, iranska, turkiska och andra knappt uttalbara språk.

  24. Denna språkliga mångfald är ytterligare en viktig aspekt, värd att lyfta fram.

    Tidigare viktiga aspekter som jag noterat är:
    – att många pensionärer kan ha missat sina bostadsbidrag
    – att ÄFS-invandrare kan ha tillgångar som inte noteras

  25. Nu när pensionärerna i ens omgivning får besked om sänkta pensioner på uppemot 300 kronor per månad, undrar jag om det även gäller de s.k. ”fattigpensionärerna”. Och om fattigpensionärerna får sänkt pension (vilket jag innerligt hoppas att de inte får, för de har de knapert nog), undrar jag om då även äldreförsörjningsstödet sänks i samma mån.

  26. […] Pengaregnet över utlänningar måste […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: