• Mest lästa inlägg

  • Mest klickade

Ett ägg om dagen!

Ett ägg om dagen åt varje svensk pensionär – är det en orealistisk målsättning?

Mycket pengar, kanske, om man slår ut det på ett helt år. Men låt oss här göra ytterligare en jämförelse.

Vad kostar ett så kallat ”ensamkommande flyktingbarn”? (som f.ö. är vare sig ensamkommande, flykting eller barn)

Migrationsverket uppger:

”Årlig ersättning på 500 000 kronor för ett kalenderår som ska underlätta mottagandet samt öka kvalitén på mottagandet.”

Ersättning till kommuner som dessutom har en överenskommelse om att tillhandahålla boendeplatser … ska täcka kostnaderna för att bedriva boendeplatserna dvs. personal, kost, logi samt omvårdnad etc.

1 600 kronor per dygn för varje överenskommen plats. Därutöver 300 kronor per dygn för varje belagd plats.”

1.900 kr per dag, det blir 693.500 kr per år. Plus 500.000. Det ger en summa på nära 1,2 miljoner kr.

Det kan räcka till 852.500 ägg.

För ett enda av dessa ”ensamkommande barn”!

Det skulle kunna förse 1.700 pensionärer med ett dagligt ägg under ett år!

Antag att det handlar om 2.000 ”ensamkommande” – vilket är lågt räknat.

Det skulle räcka till ägg åt 3.400.000 pensionärer!!

Så många pensionärer har vi ju inte i Sverige.

Men många pensionärer säger kanske inte nej till två ägg om dagen. Då kan de flesta av dem – 2/3 – erbjudas detta.

Med denna och gårdagens text har jag förhoppningsvis förmedlat proportionerna och gjort siffrorna fattbara.

1. En femhundralapp motsvarar ett ägg om dagen åt en svensk pensionär, under ett helt år.

2. Två tusen ”ensamkommande flyktingbarn” motsvarar kanske mer ägg än vad Sveriges pensionärer orkar äta.

Får flyktingbarn ägg?


Det finns människor i vårt samhälle som har det svårt.

Till dessa hör uppenbarligen de ensamkommande flyktingbarnen.

• Vi har alla kunnat ta del av hur flyktingpojkar i Övertorneå, som till slut fick nog. De kunde bara inte längre stå ut med situationen, utan tog till en hungerstrejk i protest. Enough is enough!

• Tidigare blev en grupp av sådana barn tvungna att flytta från ett boende i Kopparberg, efter att det blivit orimligt kallt där de bodde. En bergvärmepump hade gått sönder.

• På ett boende hade några av pojkarna uppenbara problem med personalen, men där ingrep kommunen resolut. En stor del av personalen byttes ut, till mer kompetent sådan, specialutbildad för att kunna uppträda korrekt.

Radio Skaraborg den 12/12 -09:

”För att bättre klara av utåtagerande barn tänker nu Gullspångs socialchef Eva Thimfors byta ut den halva av personalstyrkan som inte håller måttet.”

Till dem som har det svårt kan möjligen även räknas en del svenskar på äldreboenden.


Ur Dagens Nyheter den 16/1 -10:

”Ägg har blivit en het potatis i Vaggeryd och lett till politisk pajkastning. Anledningen är att de gamla på ett äldreboende inte längre får några ägg till pytt i pannan. ”

Detta är inte första gången som frågan om ägg till de äldre varit aktuell.

Ett äldreboende i Höganäs ville år 2003 bara servera ett halvt ägg till frukosten.

Ur Sydsvenskan den 25/10 -03:

”Trots att Arvid Hanson, 87, betalar 7233 kronor i månaden för sitt äldreboende i Höganäs ville förvaltningen dra in hans frukostägg för att spara. Antingen får du ett halvt ägg varje morgon eller ett helt varannan dag, var beskedet Hansson fick i måndags morse.”

”- Vi köper in alldeles för mycket ägg förklarade undersköterskan, berättar Arvid Hansson för Sydsvenskan. Enligt henne hade förvaltningen påpekat att Ljunghaga vårdhem måste spara på kostnaderna för äggen.”

Det är alltså ingen självklarhet att våra äldre i dagens Sverige får tillgång till ägg i den omfattning som de själva önskar.

Hur mycket kostar ett ägg?

Köper man i större mängder åt gången lär priset kunna pressas till ungefär 1 krona och 40 öre.

Antag att vi tillhandahåller ett ägg om dagen för en åldring. Per år skulle detta betyda litet drygt 500 kronor.

Antag att vi skulle vara riktigt generösa, och tillhandahålla ett ägg varje dag åt samtliga Sveriges cirka 2 miljoner pensionärer. Det skulle betyda en årskostnad på 1.000 miljoner kronor. Dvs 1 miljard.

Mycket pengar?

Detta belopp kan jämföras med vad Mona Sahlin utlovat i satsningar på ”utsatta förorter”. Av erfarenhet blir det detsamma som att slänga pengarna i ett stort, svart hål.

Ur SvD den 27/9 -07:

”Socialdemokraterna vill satsa minst 15 miljarder under sex år på miljonprogramsområdena. Det lovade Mona Sahlin i sitt första sommartal som partiledare.”

Det krävs inte mycket av matematiska operationer för att översätta detta i ägg.

Denna (s)-summa skulle kunna förse alla Sveriges pensionärer med ägg under 15 års tid.

Femton år av värdighet i livets slutskede.

Lördagsgodis 5

Här kommer den första av fyra filmer utifrån det program av TV4:s ”Kvällsöppet” i april 2007, då Jimmie Åkesson (sd) debatterade med Mona Sahlin (s).

Förorenade miljöer

I den politiskt korrekta propagandan anklagas invandringskritiker för att hysa åsikter som inte är ”rumsrena”.

Skulle vi ta detta tema om ”renhet” på allvar och se till den svenska verkligheten – var hamnar vi då?

Våra offentliga miljöer har genom den förda invandringspolitiken blivit nedskitade, i både bokstavlig och bildlig bemärkelse.

Till att börja med handlar det om nedskräpning och vandalisering.

1. Flyktingförläggningar

Det är ett känt förhållande att man kring flyktingförläggningar – alltsedan tidigt 90-tal – haft problem med att utlänningarna där slängt avfall i utemiljöerna och att ”slitaget” i boendeutrymmena varit hårt. Många förläggningar har redan efter kort tid behövt genomgå renoveringar.

Ur ”Granne med SIV”:

”Snusk och nedskräpning. (källa: egna dagliga iakttagelser samt protokoll från miljö- och hälsoskyddsnämnden och tidningsuttalande av förläggningschefen):Många asylkrävande vägrar att sköta sina hushållssopor. Sopor kastas på marken från fönster eller vid promenad. Soporna förs av vind, katter, råttor och fåglar in på näraliggande tomter. Vissa tider får man dagligen från den egna tomten avlägsna kycklingben, äggskal, begagnade blöjor, plastförpackningar, toalettpapper mm. Våren och sommaren 1989 hade förläggningen stor invasion av råttor. Många asylkrävande föredrar naturen framför toaletten. Det är därför inte ovanligt att trampa i högar av mänsklig avföring, vilket är desto mer motbjudande med tanke på alla de smittsamma sjukdomar som finns på förläggningen. Sedan början av april 1990 har förläggningen städats någorlunda efter det att invandrarverket fått flera vitesförelägganden av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Man anlitar nu fastighetsarbetare från HSB, som plockar sopor bland sysslolösa asylkrävande.

Invandrarverket påstår nämligen att man inte kan tvinga asylkrävande att själva hålla rent – svensk flyktingpolitik i ett nötskal.”

2. ”Förorten”

I invandrartäta bostadsområden är problemet detsamma. På ett närmast förbluffande sätt har man där lyckats få köksutrustning och andra installationer att gå sönder. Vattenskador har också varit vanliga.

Bloggen ”Politiskt inkorrekt” den 28/1 -10:

”En flyktingfamilj i Hällefors fick betala 4 000 kronor mer i månadshyra än sina grannar.”

”Orsaken till överhyran förklarade värden med att familjen var så stor och att det är dyrare att ha ‘invandrare’ som hyresgäster än ‘svenskar’.”

Ur SRV-tidningen ”Kretsloppet” i maj 2001:

”Tre år efter att sopnedkasten togs bort i trapphusen i Botkyrkabyggens fastigheter i Fittja är nedskräpningen fortfarande ett utbrett problem. Många av de boende bryr sig inte om att slänga hushållssoporna i behållarna vid miljögårdarna.”

Ur Dagens Nyheter den 10/1 -04:

”I Rinkeby anmäls runt 300 fall av skadegörelse mot allmänna lokaler varje år. Det handlar om krossade rutor och nedskräpning… Varje år avsätter stadsdelen en och en halv miljon kronor för att bekämpa vandaliseringen och stölderna.”

Nyhetsinslag i TV har tydligt visat hur vanskötta många bostäder i t ex Rosengård är: trasiga toastolar, sönderslagna strömbrytare, genomskitiga vägguttag, fuktskadade golv, osv. Och kackerlackor. På ett nästan överrumplande uppriktigt sätt har återgivits bilder från verkligheten, med detta exceptionella slitage.

Men ansvaret

De boende själva friskrivs på ett helt självklart och oreserverat sätt från all skuld till situationen! Allt ansvar läggs på det företag som hyr ut lägenheterna, och som ställs vid skampålen för försummat underhåll.

3. Kommunikationer

Den som åkt tunnelbana i Stockholm vet hur T-banevagnar klottras ned och vandaliseras, särskilt på de linjer som går till invandrartäta områden.

Där drabbas också stationerna oftare av ordningsproblem, det händer att stationer tillfälligtvis har fått stängas.

Likaså har man tvingats korta av busslinjer eller dra in turer pga stenkastning eller annat sabotage, i just dessa områden.

4. Räddningstjänst

Så långt har det gått att till och med räddningstjänsten – ambulans, brandkår och polis – har mött svårigheter att ta sig till vissa områden, där det bor en hög andel invandrare.

En brandbil fick vid en utryckning framrutan intryckt av en stor sten, nedkastad från en viadukt. Poliser har blivit beskjutna med laser och fått ögonskador.

5. Bad

Under en tid blev det ett allt värre busliv på äventyrsbadet ”Aq-va-kul” i Malmö – något som fått ekonomiska konsekvenser. Där stökade tonårsgäng, som genom sin aggressivitet skrämde bort uppemot 15 000 besökare. Badhuset förlorade därigenom över en miljon kr i biljettintäkter. Dessutom blev det extra kostnader för ordningsvakter, som måste patrullera varje helg.

Ur Sydsvenskan den 29/8 -03:

”- De respekterar inte vuxna, de skvätter vatten, de kritiserar min personal och kallar dem för ‘hora’. De accepterar inte att bli tillsagda, ..””- Vakterna vågade inte arbeta ensamma, för ungdomarna stod utanför badhuset och väntade på dem när de hade slutat jobba. Så ibland fick vi släppa ut vakten bakvägen.”

På de offentliga baden handlar det dock inte bara om ”busliv” utan även om föroreningar:

Ur DN den 8/9 -09:

”Smutsiga kalsonger kan tvinga bad bygga nytt reningsverk

Som första simhall i Sverige överväger det nu stängda äventyrsbadet i Husby att installera ett separat avloppsreningsverk för flera miljoner kronor. Orsaken är osedvanligt höga kvävehalter i badvattnet, eftersom många ungdomar badar med smutsiga kalsonger under badbyxorna.”

Från SR Ekots webbsida den 9/9 09:

”Urin och svett i bassängen skapar trikloramin som kan ge astma.

Besökare i svenska badhus drar sig inte för att kissa i bassängen. Det visar en stickprovsundersökning som Ekot har gjort.”

6. Bio

Hur kan det upplevas för en person – ovan vid dessa miljöer – att hamna på en biograf nära ett invandrartätt område?

Bloggen ”Politiskt inkorrekt” skrev den 26/1 10 om detta:

”…den polskättade vad-hon-nu-är Katrin Zytomierska, mest känd för tidigare samlevnad med pajasen Alex Schulman … skulle gå på bio och se den nya svenska filmen Snabba Cash, baserad på advokaten Jens Lapidus succéroman.

Det såta paret kunde dock tyvärr inte få några biljetter till sin sedvanliga innerstadsbiograf, men vågade sig istället ut till köpcentret Heron City, ett stenkast från Kungens Kurva som i sin tur ligger ett stenkast från flera av Stockholms mer ”kulturberikade” förorter…

Där kunde man få sina biljetter till filmen. Detta var dock något som Zytomierska skulle komma att ångra djupt.

Väl hemkommen från sin exotiska utflykt till ”hooden” skrev hon ett inlägg på sin blogg som satte fart på många politiskt korrekta dumskallar.

Inlägget:

”… Jag kommer inte att åkta till Heron City inom snar framtid igen. Och jag kommer aldrig igen att gå på bio där. Jävla blattar. Fan, det är helt obegripligt, vem är det som uppfostrar de här människorna?.. Om folk inte ens kan hålla käft i en biograf så är det ju klart som fan att de inte kan läsa en bok eller klara av en tenta… De skrattar när det är minsta lilla kärlek på duken. De skrattar när folk gråter eller är upprörda. …”

Läsarkommentar på PI, från signaturen ”Skånepåg”:

”I tråden under den som citeras här skrev hon sedan i nästa tråd något som säger mycket mer:

”De som satt närmast oss av dem som höll på kunde jag ha sagt till. Anledningen till att jag inte vågade det var för att jag kände mig rädd för dem.

Jag tror att risken för att de drar upp en kniv eller annat vapen är stor. Jag ville inte riskera mitt, Bingos eller Ringos liv. Det kändes inte som att det var värt det.”

Så det handlar inte bara om bristande ”gaturenhet”, det gäller också vår säkerhet.

Det blir tyvärr ingen överdrift att påstå, att våra offentliga miljöer blivit otryggare. Alltfler finner det klokt att inte bara låsa om sina ägodelar utan att också själva stanna inne, och hålla dörrarna låsta.

Ger man sig ut kan man få ett möte på ett ställe där man inte känner sig bekväm…

Nya husdjur

Nej, denna text ska inte handlar om hundar katter utan om betydligt mindre djur.I Sverige har vi åter har fått problem med både kackerlackor och vägglöss i bostäderna, i varje fall inom vissa boendeområden.1. KACKERLACKORFakta om kackerlackor:

Det finns ca 4 000 olika arter av kackerlackor. Storleken varierar från några millimeter upp till 12 cm. Den tyska kackerlackan är vanligast i Sverige och den blir cirka 10-15 mm.

De är allätare och de förstör matvaror genom att äta av dem. De smutsar ner och luktar illa då de avsöndrar ett sekret från bakkroppen. Detta kan i vissa fall leda till allergiska reaktioner.
De kan dessutom sprida virus och bakterier som kan ge upphov till salmonella, gulsot och gula stafylokocker, även kallad sjukhussjuka.

De är aktiva på natten och gömmer sig dagtid. Kackerlackan är ljusskygg och springer mycket snabbt. De kan även flyga kortare sträckor.

Kackerlackan söker sig till någon form av värmekälla för att trivas och föröka sig, vilket innebär att de nästan alltid trivs bäst i köket under kyl och frys.

”KACKERLACKOR VANLIGARE SYN I VÅRA SVENSKA HEM” – så löd en rubrik i Aftonbladet den 24/9 -08.

”Vi ser en ökning sedan 2006”, säger Anticimex.

Ur SvD den 19/5 -09:

”Kraftig ökning av kackerlackor

Kackerlackorna utgör ett allt större problem Sverige. Det finns det nu klara siffror på. Anticimex i Stockholm ryckte 2006 ut 1 302 gånger för att sanera lägenheter och villor som drabbats. 2008 var samma siffra 1 885 och bara under de första månaderna i år har man fått ingripa 713 gånger.Trygg-Hansas siffror för hela Sverige visar samma bild.”


Från Newsdesk den 19/5 -09:

”Kackerlackor invaderar svenska lägenheter

Sedan 2004 har antalet anmälda fall av kackerlackor i lägenheter ökat med drygt 40 procent till Trygg-Hansa. Villor drabbas däremot inte i lika stor utsträckning.

Orsaken till ökningen är import från varmare länder och ökat resande, eftersom kackerlackan gärna följer med i bagaget hem från semestern.

Den förökar sig rekordsnabbt och kan bli ett stort sanitärt problem.Mellan 2004 och 2008 har antalet lägenheter som drabbas av kackerlackor ökat från 285 till 405 bland Trygg-Hansas kunder.”

Ja, vad kan det bero på, att vi plötsligt fått denna ökning av antalet kackerlackor i Sverige, så att Anticimex måst göra så täta utryckningar?

Den officiella förklaringen är tydlig: ”vi svenskar” reser mer nu än tidigare?

Detta är förmodligen en del av förklaringen, men är det hela förklaringen? Är etniska svenskars solsemestrande eller globetrottande ens den viktigaste orsaken?

Medias rapportering från bostäder, drabbade av kackerlackor och andra problem har varit snävt vinklade.

Ur Exilen-inlägg, signaturen Skribenten:

”Varför ställde ingen av de uppbragta reportrarna från SVT frågan av vad skäl drabbas ej svenskar av kackerlackor? Nej – det hela var hyresvärdarnas fel. Anticimex representanten gled undan frågan och påstod att skälen till ohyran berodde på våra ‘ändrade resvanor’ och nya matvanor (import av mat).Men – nu måste vi granska nyhetsinläggen med samma ögon som vad fd östtyskar tvangs göra på diktatorn Eric Honeckers tid.”

”Kackerlack-affären handlar om ‘take-away food’, – hemburen konsumtion av pizza och kebab tillredd i otjänlig miljö, (snuskig hantering). Kvalster och kackerlackor och deras äggkapslar trivs och förökar sig i den varma gatu- och restaurangköksmiljön. I pizza kartonger och andra emballage medförs upphovet till kackerlack-attacken till hemmen. Efter snabbmåltiden i bostaden bärs vanligen kartongen ej omedelbart ut i fastighetens gemensamma soprum, utan kvarblir på diskbänk eller tryckes ner i lägenhetens sophink, allt till glädje och förökelse av kackerlackorna.”

2. VÄGGLÖSS

Ökat har även vägglössen. Enligt Anticimex är dessa en större plåga än kackerlackor, på två sätt:

• de förökar sig än snabbare

• de är mer svårbekämpade

SVT-webben den 19/5 -09:

”Anticimex skadedjurstekniker Sven Jeppsson tycker vi ska vara mer rädda för vägglössen… vägglössen ökat mer än kackerlackorna de senaste fem åren.”

Och den förklaring som serveras läsarna är densamma som för kackerlackorna:

”Det som ligger bakom ökningen av vägglöss är detsamma som ökningen av kackerlackor – vi reser mer och får med oss skadedjuren hem i bagaget.”

Ur Expressen den 11/1 -06:

”Vägglusen är tillbaka”

”I början av 2000-talet kom de första larmen om att lusplågan var på väg tillbaka. Statistik från saneringsföretaget Anticimex visar att den tycks ha kommit för att stanna. Medan företaget i mitten av 1990-talet bara gjorde ett tiotal utryckningar mot vägglus per år i Stockholmsområdet, har det de senaste åren handlat om mellan 250 och 300 stycken. Troligen ser det likadant ut på andra håll i landet.”

Ökningen av vägglössen har sedan dess bara fortsatt.

Ur Hallands-Poten den 17/8 -09:

”Råttor och vägglöss blir ett allt allvarligare problem i Halmstads kommun, uppger Anticimex.”

Vägglusens ökning beskriver Nicklas Holmberg också som rent explosionsartad de senaste åren. Särkilt i mindre bostäder förekommer de allt oftare.- Rent generellt har det gått från att lusen varit helt utrotad på 1990-talet till att vi idag kanske får fem-sex samtal om dagen från folk som råkat ut för dem. Ökningen är rent explosionsartad, …”

Ur Aftonbladet den 20/4 -09:

”Antalet fall med vägglöss i Sverige har ökat sexfaldigt sen 2004.

Det visar statistik av antalet inrapporterade fall till företaget Nordisk skadedjursbekämpning, Nomor.”Under 2004 rapporterades 49 fall av vägglöss i lägenheter in till Nomor, medan motsvarande siffra för 2008 var 249 fall. I villa inrapporterades 13 fall under 2004, och 118 fall under förra året. ”

Och förklaringen?

Den blir i AB densamma som för kackerlackorna:

”- Det enda vi kan härleda det till är att man importerar livsmedel och möbler på ett helt annat sätt än tidigare, och att man reser oftare eller längre, säger Magnus Bergsten.”

Inger-Siv Mattson skrev redan år 2001 om vägglöss, i Fri Information.

”Kloka och politiskt korrekta djur”, konstaterade hon.