Personaltäthet i vård


Det är tydligen skillnad på folk och folk.

I Falu-Kuriren hade den 18 januari en nyhet om personaltätheten i Rättviks äldreomsorg. På Enådal ska tre anställda på nätterna ta hand om 56 vårdkrävande äldre, ofta multisjuka, på fem avdelningar.


Samtidigt vet vi att personaltätheten kring s.k. ensamkommande flyktingbarn (i praktiken unga män i värnpliktsålder) är en helt annan. Genomgående är personalstyrkan på deras boende lika stor som antalet vårdtagare. 56 unga män skulle kräva 56 anställda för att serva dem.

Nu behöver de inte bo i så stora grupper. Vanligare är enheter på kanske 10.

”Politiskt Inkorrekt” i maj 2011:

”TIO PERSONER TILL ÅTTA ‘ENSAMKOMMANDE'”

”De åtta platserna kommer att bebos av ungdomar mellan 15 och 18 år som kommer att få egna rum. Gemensamma utrymmen som kök och allrum kommer också att finnas. Småttingarna ska också aktiveras i diverse fritidsaktiviteter…”.

”Tranås kommun fokuserar på de nya arbetstillfällen som skapas i och med det nya boendet: ungefär tio personer ska anställas och Attendo säger sig rekrytera lokalt och kompetensutveckla med syftet att få en ‘bra blandning av mogna personer i verksamheten’.”

- Vi är mycket glada över att Attendo har fått förtroendet att driva boende och boendestöd…, förklarar Omar Elsayed, regional verksamhetschef på företaget.

Till de kommuner som tagit emot denna typ av småttningar hör Hofors.

Där blev det dock fel i den ekonomiska kalkylen.

Arbetarbladet den 11 maj 2011:

”Socialnämnden största orsaken till Hofors mångmiljonförlust

Kostnaderna för ensamkommande flyktingbarn och handikappade spräcker kommunens budget. Enbart Hofors socialnämnd räknar med ett underskott på 15,7 miljoner kronor i år.”

Arbetarbladet den 10 maj 2011:

”Till exempel har mottagandet av ensamkommande flyktingbarn har blivit betydligt dyrare än budgeterat och externa konsulter som granskat verksamheten kritiserar nu kommunen för att ha gjort en alldeles för optimistisk kalkyl.

Socialnämnden hade räknat med ett överskott från verksamheten på 4 miljoner kronor. Utfallet ser ut att bli ett nollresultat.

Statliga bidragen har sänkts med över 100 000 kronor per flykting. Kommunen får ingen ersättning för extraordinära utgifter och uppstartskostnader för personal och utrustning på 2 miljoner kronor täcks inte av bidrag.”

Och pga underskottet måste kommunen nu avvakta med två stora projekt: 14 miljoner kronor till renoveringen av Hoforshallen och 11 miljoner till byggnationen för Entré Ungdom i Folkets Hus.

”Som man bäddar får man ligga”, sägs det.

Travesterat kan det bli ”Som man röstar får man lida”, men det träffar inte helt rätt. Även de som röstat på Sverigedemokraterna i Hofors drabbas ju av de galna kommunala besluten.

Och många som drabbas har inte haft möjlighet att rösta, då de ännu inte nått rösträttsålder.

Får flyktingbarn ägg?


Det finns människor i vårt samhälle som har det svårt.

Till dessa hör uppenbarligen de ensamkommande flyktingbarnen.

• Vi har alla kunnat ta del av hur flyktingpojkar i Övertorneå, som till slut fick nog. De kunde bara inte längre stå ut med situationen, utan tog till en hungerstrejk i protest. Enough is enough!

• Tidigare blev en grupp av sådana barn tvungna att flytta från ett boende i Kopparberg, efter att det blivit orimligt kallt där de bodde. En bergvärmepump hade gått sönder.

• På ett boende hade några av pojkarna uppenbara problem med personalen, men där ingrep kommunen resolut. En stor del av personalen byttes ut, till mer kompetent sådan, specialutbildad för att kunna uppträda korrekt.

Radio Skaraborg den 12/12 -09:

”För att bättre klara av utåtagerande barn tänker nu Gullspångs socialchef Eva Thimfors byta ut den halva av personalstyrkan som inte håller måttet.”

Till dem som har det svårt kan möjligen även räknas en del svenskar på äldreboenden.


Ur Dagens Nyheter den 16/1 -10:

”Ägg har blivit en het potatis i Vaggeryd och lett till politisk pajkastning. Anledningen är att de gamla på ett äldreboende inte längre får några ägg till pytt i pannan. ”

Detta är inte första gången som frågan om ägg till de äldre varit aktuell.

Ett äldreboende i Höganäs ville år 2003 bara servera ett halvt ägg till frukosten.

Ur Sydsvenskan den 25/10 -03:

”Trots att Arvid Hanson, 87, betalar 7233 kronor i månaden för sitt äldreboende i Höganäs ville förvaltningen dra in hans frukostägg för att spara. Antingen får du ett halvt ägg varje morgon eller ett helt varannan dag, var beskedet Hansson fick i måndags morse.”

”- Vi köper in alldeles för mycket ägg förklarade undersköterskan, berättar Arvid Hansson för Sydsvenskan. Enligt henne hade förvaltningen påpekat att Ljunghaga vårdhem måste spara på kostnaderna för äggen.”

Det är alltså ingen självklarhet att våra äldre i dagens Sverige får tillgång till ägg i den omfattning som de själva önskar.

Hur mycket kostar ett ägg?

Köper man i större mängder åt gången lär priset kunna pressas till ungefär 1 krona och 40 öre.

Antag att vi tillhandahåller ett ägg om dagen för en åldring. Per år skulle detta betyda litet drygt 500 kronor.

Antag att vi skulle vara riktigt generösa, och tillhandahålla ett ägg varje dag åt samtliga Sveriges cirka 2 miljoner pensionärer. Det skulle betyda en årskostnad på 1.000 miljoner kronor. Dvs 1 miljard.

Mycket pengar?

Detta belopp kan jämföras med vad Mona Sahlin utlovat i satsningar på ”utsatta förorter”. Av erfarenhet blir det detsamma som att slänga pengarna i ett stort, svart hål.

Ur SvD den 27/9 -07:

”Socialdemokraterna vill satsa minst 15 miljarder under sex år på miljonprogramsområdena. Det lovade Mona Sahlin i sitt första sommartal som partiledare.”

Det krävs inte mycket av matematiska operationer för att översätta detta i ägg.

Denna (s)-summa skulle kunna förse alla Sveriges pensionärer med ägg under 15 års tid.

Femton år av värdighet i livets slutskede.

Äldreomsorg

DN hade hösten 2001 artiklar om äldreboende och dagverksamheter anpassade för olika etniska grupper:

I en kartläggning som Svenska kommunförbundet genomförde 1999 finns i Sverige tjugo äldreboenden avsedda för olika invandrargrupper. De var spridda över fjorton kommuner, varav Stockholm, Göteborg, Västerås och Örebro har fler än ett boende.”

”Huvudsyftet med etniskt anpassad äldreomsorg är att erbjuda vård på modersmålet. Det finns många äldre invandrare som aldrig har lärt sig svenska ordentligt trots att de levt länge i Sverige… Andra har kommit hit som gamla och inte haft anledning att lära sig svenska.”

”Förutom språket handlar det om att få leva i den kultur man är van vid, tillsammans med personer som har samma referensramar, så att man inte behöver förklara så mycket. Det skapar trygghet…”

Läs mer

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 152 andra följare