Invasioner då och nu

invasionda

Min senaste film: ”FOLKFÖRSVAR”.

invasionnu

 

 

 

Motvals om försvar

papegoja

När det gäller försvarsfrågan har jag nog alltid varit litet motvals.

1. 

Till att börja med har jag aldrig kunnat förstå hur man kan föreställa sig att ett världskrig ska kunna utkämpas. Ett sådant kan inte starta utan att snart eskalera till kärnvapenkrig. Kort tid efter att ett sådant utbrutet är hela Jorden obeboelig.

2.

Inte heller kan jag se att ett medlemskap i NATO därvidlag skulle kunna ge oss något skydd. Tvärtom – som bas för NATO:s verksamhet blir Sverige bara en så mycket mer självklar måltavla för Ryssland, vid ett krig!

3.

Viktigast av allt är att motverka utbrottet av ett nytt världskrig. Också därvidlag skulle ett svenskt medlemskap i NATO vara kontraproduktivt.

4.

En fjärde variant gäller föreställningen av att Ryssland skulle kunna komma att isolerat angripa Sverige, alltmedan fred råder i övrigt i Europa.

Det finner jag extremt osannolikt!

Här tänker jag på ett inlägg på Motgift av Jonas Nilsson:

”Tyskarna ändrade reglerna för hur slagfältet skulle gestalta sig, med ’blixtkriget’ kunde hela länder ockuperas inom loppet av några timmar. Med dagens mekaniserade förband är det en verklighet vi måste förhålla oss till. 

Rysslands ockupation av Krim är ett ypperligt exempel på hur snabbt det kan gå, och utan att ett enda skott avlossades, i inledningsskedet i alla fall. Nu står den ukrainska regeringen handfallen inför situationen på Krim, med en uttalad vilja att återta provinsen.

Hur skulle vi stå oss i en liknande situation, om ett blixtanfall skedde mot Gotland?”

Jag menar att Krim och Gotland skiljer sig åt på avgörande punkter: 

- där fanns basen Sevastopol

- där fanns en befolkning som önskade tillhöra Ryssland

- där fanns en historia, av att under sekler ha gjort det.

- i Kiev hade skett en statskupp av antiryska krafter.

flagghast

Nu över till vad jag egentligen skulle få sagt med detta blogginlägg:

Sverige är redan ockuperat – av intelligenta krafter, som förstått att det finns smidigare sätt att ta över ett land än att komma med en storskalig militär invasion över hav, luft och land.

Om detta har jag gjort en 15-minuters-film, ”FOLKFÖRSVAR”:

Läs mer

Kalottmannen

Krönikörernas sammansvärjning

Befolkningspartiet

befp

Envar som följt den politiska debatten i Sverige kan vara klar över att det inte längre existerar några svenskar – frånsett de utlänningar som just kommit till Sverige och därigenom kan klassas som nyanlända svenskar”.

Något svenskt folk existerar inte, lika litet som det existerar någon svensk kultur eller någon svensk historia. I Sverige finns inte längre ett folk - bara en befolkning.

Detta gör att åtminstone ett av riksdagens partier nu behöver byta namn. Föråldrat har blivit namnet “Folkpartiet”. 

Det nya partinamnet måste bli Befolkningspartiet.

Det gav mig uppslag till några nya montage.

 tantenbp

Ur boken ”Mörkläggning II”:

”Per Albin började allt flitigare använda beteckningen ’Sveriges folk’ och begreppet ’arbetarklassen’ fick stå tillbaka. Vid öppningen av socialdemokraternas tionde partikongress 1917 sa han: ’Där klassbegreppet verkar avgränsande och isolerande, där öppnar folkbegreppet i stället vägarna till samförstånd och samverkan’.

Här är det också viktigt att förstå att liberalismen går en annan väg. För att spetsa till det förstår inte liberaler vad ett folk är för något. För liberalerna finns inte ett folk utan en befolkning och det spelar inte så stor roll vilka människorna i denna befolkning är.”

”… granska begreppet ’befolkning’. När överheten i tal och tänkande skiftar från ’folket’ till ’befolkningen’, blir medborgaren något helt annat. Från att ha varit samhällets minsta kugge, ett stort antal subjekt som skapar och vidmakthåller en stat, så har medborgaren blivit statens objekt.

Den svenska makt- och medieeliten bytte någon gång under efterkrigstiden grundperspektiv på folket, från en nationalistisk till en legalistisk. Från ett subjekt till ett objekt. Det är inte längre medborgaren som har ansvar för och genom sina handling bygger och konstituerar samhället.

Befolkningsbegreppet innebär att ansvaret inte längre blir personligt. Det blir svenska politiker och myndigheter som bär det fulla ansvaret för vad som händer medborgarna.”

 

varldenjaa

PS

Det är inte alltid som jag gillar ”Demokratbloggen”, men den här gången gillar jag hans formuleringar:

”Det måste ju tydligt synas vem som är störst i svensk politik, så desinformationsminister Ullenhag ställer sig på en låda för att kunna titta ner på Åkesson.

Det här tricket kom inte fram i SVT-intervjun, men jag undrade om det verkligen var så att valpen Ullenhag hade växt så mycket på en kort tid, druckit hormoslyr eller på annat sätt fått en gigantisk kropp. Men den lille osäkre nollan, som ju är van att desinformera, hade inget emot även denna desinformation.

Det är alltså inte sant att valpen är så här lång, men det bekommer honom naturligtvis inte. Tänk ändå så sött att den lille plutten stod på en låda för att kunna låta kaxig.”

Erik Ullenhag är värd allt förakt han kan få.

Alla människor har mao inte samma värde, Ullenhag är ”värd” mer än de flesta…

pallenk

Se/hör även:

Granskning Sverige om ”Folkpartiet”

Montage om Bengt Westerberg

Montage om Erik Ullenhag

Montage om Folkpartiet

5.15 in i denna film

Stora ord från en liten man

Korsfästelser

jesus

Jesus blev som bekant korsfäst.

Det var en vanlig bestraffningsmetod inom Romarriket. T ex efter nedkämpningen av det slavuppror som letts av gladiatorn Spartacus lär vägen till Rom, Via Appia, år 71 f.Kr. ha kantats med tusentals korsfästa slavar.  Korsfästning slutade alltid med döden, men på ett långsamt och kvalfullt sätt. Grymheten från makthavarna i Rom var gränslös.

viaappia

I våras skrev jag här på bloggen om Barbro Feldt – en Röda-kors-frivillig, en 71-årig kvinna i Falun. Barbro blev, kan man säga, korfäst och uthängd, av Röda-Kors-ledningen och massmedia. Detta efter en kontrovers med en ung kriminell kurd, som smygbandat ett samtal med henne, där hon uttryckte oro för svenska ungdomars situation i dagens Sverige. Hennes formulering hade gjort att den unge kurden känt sig kränkt, som han uppgav.

Tre månader efter denna korsfästelse i svensk nutid har Barbro Feldt hastigt avlidit.

Detta väcker naturligtvis reflexioner!

rk-fast

Här finns två moment:

1. Fastställandet av Barbro Feldts ”skuld”.

2. Fastställandet av straffet.

1. Redan att hennes uttalanden skulle anses stå i strid mot Svenska Röda Korsets ”värdegrund” är anmärkningsvärt.

2. Men även givet att så skulle vara fallet – hur rimlig var straffutmätningen? Barbro kördes bara ut, portades från Röda-Kors-lokalen i Falun.

Hon var pensionerad, under flera år hade hon arbetat som frivillig för Röda Korset i Falun, för henne hade engagemanget rimligen en viktig social funktion.

I dubbel bemärkelse rasade hennes tillvaro samman:

• Dels stängdes hon ute från fortsatt deltagande i Röda-Kors-verksamheten.

• Dels fick hon underkänt för sin verklighetsbild och sina värderingar. Här var Barbro Feldt i ett mer utsatt läge än politiskt medvetandegjorda invandringskritiker med tillgång till internet. För henne blev fördömandet djupt obegripligt – hon hade ju inte givit uttryck för andra värderingar än vad hon sannolikt haft under åtskilliga år, och som så länge varit självklara för både henne och andra svenskar i samma ålder.

rk-kupan

För Röda-Kors-ledningen fanns tydligen inget mellanläge. Där fanns inte plats för bara en tillsägelse – kvinnan med det felaktiga ordvalet måste bara bort!

För ledningen var ordval i ett enskilt samtal långt viktigare än vad hon i sak representerade, i jämförelse med den unge utlänningen som ville sätta dit henne.

Agerandet vittnar om att RK-ledningen lever i sin egen värld, som innesluten i en glaskupa. Vad hjälper fina titlar och examina, om man saknar sunt förnuft och verklighetskontakt?

Man kan undra om de ens nu, efter det tragiska dödsfallet, är benägna att tänka om. Kan de se att det gjort fel, eller skulle de kunna upprepa samma agerande?

jordfastning

Avslutningsvis, ur Julia Caesars senaste krönika:

”Barbro Feldt var född 1942 och utbildad jurist och ekonom. Efter att ha arbetat många år i ett stort företag i Stockholm hade hon 2003 flyttat tillbaka som pensionär till sin födelsestad Falun. Hon började arbeta ideellt för Röda korset, hon hade arbetat där i nio år. Hon satt också i den lokala styrelsen för Röda korset i Falun. Arbetet kändes meningsfullt, Barbro Feldt ville hjälpa andra människor. Hon såg fram emot ytterligare några år som ideellt arbetande pensionär. Det blev inte så. Istället blev hon blev ett offer för ett samhällsklimat som saknar motsvarighet i förljugenhet och hyckleri, där den till inte förpliktande floskeln ‘värdegrund’ sprider sig som ett virus och sorterar människor i godkända och icke godkända.”

”Vad är det för fel på Barbro Feldts värdegrund? Hon ansåg i likhet med de flesta svenskar att Sveriges ansvar i första hand är att ge svenska ungdomar arbete. Hon sa att vi har tappat nästan en hel generation svenska ungdomar som går arbetslösa. Hon pekade på att problemen blir ännu större ju fler ungdomar vi tar in. Allt som Barbro Feldt sa är sant. Den svenska ungdomsarbetslösheten är 26,9 procent. Mer än var fjärde ungdom saknar arbete. Men i ett Sverige på glid mot totalitarism är sanning ointressant. Nu handlar det om ‘värdegrund’.”

”Enligt Röda korset har Barbro Feldt gjort skillnad på ‘vi’ och ‘dom’ när hon sagt att vi i Sverige bör ta hand om våra egna ungdomar i första hand. Det är ett oförlåtligt brott. Hon måste förstå att alla människor i hela världen har lika stor rätt till Sverige som svenskarna.”

Läs mer

Julia Caesar: Värdegrunden skördar liv

Montage om Röda Korset

http://janmilld.wordpress.com/2014/04/11/roda-korsfast/

http://www.bgf.nu/morkt/2.html

http://peterharold.wordpress.com/2014/04/14/roda-korset-svarar-peter-harold-volontaren-fick-inget-stod-av-sin-organisation/

http://peterharold.wordpress.com/2014/07/04/sparkade-roda-kors-kvinnan-dod/

Mörkläggning II

4bocker

Karl-Olov Arnstberg och Gunnar Sandelin har nu följt upp sin bok ”Invandring och mörkläggning” med en del II – Fördjupningar och förklaringar”. Medan de med den första boken ville ge en lägesbeskrivning med mycket faktauppgifter vill de med den andra boken försöka bevara frågan ”Varför blev det så här?”

Ytterligare en i raden av ”icke-böcker” om invandringspolitiken, som inte blir recenserade och som den stora allmänheten i Sverige inte känner till existensen av.

Se här, här, här, här, här och här.

migverk2

Det var med högt ställda förväntningar som jag tog mig an läsningen av ”Invandring och mörkläggning II”, och blev inte besviken. Även denna bok av Arnstberg/Sandelin är värd att köpa och läsa!

Boken har denna uppdelning:

1. Mångkultur (KOA)

2.  Värdegrunden (GS)

3. Övergreppen (GS)

4. Svensk nationalism (KOA)

5. PK-verkstäderna (GS)

6. Elitens två kulturer (KOA)

7. Statistisk epilog

Mycket av innehållet är naturligtvis redan känt för den som följt invandringsdebatten en tid på webben, men det ligger ändå ett värde i att få det hela serverat i ett sammanhang. Arnstberg/Sandelin ger ord åt vad många känner och tänker.

Här kommer jag därför att tillåta mig både många och en del ganska långa citat ur boken.

”Rasism, funkofobi, antisemitism, transfobi, islamofobi, antiziganism och homofobi får livskraft av föreställningar om kulturell renhet och idéer om ett homogent och idealiserat svenskt folk som tänkt, känt och varit lika. Samtalet, platsen och kulturen bör tillhöra alla oavsett livsstil, sexuell läggning, klass, kön, funktionsnedsättning eller ursprung.”

Så lyder programförklaringen till Örebro län museums projekt ‘Att störa homogenitet’, en nationell satsning som ingår i Förnyelseprojekt Norm, nation och kultur’.”

”Att störa homogenitet uppmanar till ‘att bryta ned föreställningar om kulturell renhet och det homogena som samhällsideal’.

”Att störa homogenitet har i februari 2014 till sin hjälp ett 40-tal lokala och nationella samarbetspartner som arbetar rikstäckande med konferenser och utbildningar. Det är inte bara inom kultursfären som homogeniteten ska störas, utan ambitionen är att omfatta en så stor del av den offentliga sektorn som möjligt. Under de 10-12 konferenser som hittills hållits har närmare tvåtusen personer deltagit.

Här finns politiker, generaldirektörer, landshövdingar och anställda på olika nivåer inom socialtjänst, psykiatri och sjukvård. De har lyssnat till allt från professorer till transpersoner, antirasister och diverse normkritiker. Dessutom har Utbildningsradion filmat valda konferenser för sändning.”

Länsstyrelsen konferens, Kalejdoskop samt Att störa Homogenitet.

Kapitlet ”Svensk nationalism” redovisar uppgifter ur ”Journal of Peace Research” från 1999 om samband mellan det som i pk-propagandan kallas för ”mångfald” och konflikt.  Kontrasten blir skarp vid jämförelser med etniskt homogena samhällen.

Homogenitet och fred = 38 länder

Homogenitet och konflikt 3 länder

Heterogenitet och fred = 12 länder

Heterogenitet och konflikt = 130 länder.

fred

En sammanfattning om vad mångkulturalisterna vill:

”1.

mer eller mindre etniskt homogena majoritetsbefolkningar inte ska vara ’främlingsfientliga’ utan acceptera och till och med bejaka att människor från andra delar av världen bosätter sig inom de områden som de territoriellt behärskar och dessutom låta deras kulturer existera på samma villkor som urbefolkningens historiskt nedärvda levnadssätt.

2.

samma majoritetsbefolkningar aktivt ska verka för att dessa nya medlemmar av gemenskapen får särskilt förmånliga villkor, så att de finner sig väl tillrätta i sina nya hemländer. Det innebär bland annat att den som fäller negativa omdömen om nykomlingarna kan dras inför domstol och straffas, den lagstadgade yttrandefriheten till trots.

3.

dessa majoritetsbefolkningar ska dela med sig ekonomiskt. De ska tillåta att makthavarna skalar av så mycket som de finner lämpligt av medborgarnas inbetalda skatter till nykomlingarna.

4.

majoritetsbefolkningarna ska inte göra jämförelser mellan de kostnader som nykomlingarna drar med sig och de välfärdsinstitutioner som krymper eller det blir hårdare konkurrens om, dvs pensioner, sjukhusvård, skolkostnader etc.”

”Den mångkulturella ideologin är endast möjlig i vår egen tid, understödd av en kosmopolitiskt orienterad elit, som hellre identifierar sig med varandra och de gemensamma livsvillkoren än med rötterna till hemlandet och dess majoritetsbefolkning. Eller för att säga som det är: som fungerande och varaktig samhällsideologi är den i längden lika omöjlig oavsett vilken tidsålder vi väljer.”

stormakt

Ett annat särskilt centralt citat fann jag i kapitlet ”Elitens två kulturer” och handlar om ”samhällsbyggare och samariter”. De förra ser att samhället har begränsade resurser och skiljer på närande och tärande. De senare är mer fokuserade på att hjälpa.

Dessa rader finner jag mästerliga i sin träffsäkerhet:

”I synnerhet är det samaritiska förhållningssättet relevant för unga människor, som ser de orättvisor som drabbar verkliga människor av kött och blod men har svårare att få grepp om samhället. De tar det egna välfärdssamhället och dess privilegier för givna.

”Samhällsbyggare och samariter förstår inte varandra. Samariterna inser inte att det samhälle de lever i varken är evigt eller av Gud givet. De förstår inte att om de själva är alltför framgångsrika i sin samaritiska gärning, så bryts detta samhälle ner. 

Eftersom de inte har något samhällsperspektiv kan de bara begripa sin motståndare i moraliska termer, de är onda. De som vill begränsa och kontrollera invandringen, därför att ser de samhälleliga konsekvenserna, uppfattas som att de inte tycker om invandrare. De är ju elaka mot dem som vill komma hit och bo här – de är alltså främlingsfientliga och rasister.”

sam

Det blir ingen överdrift att påstå att det är ”samariterna” som sedan länge – och i allt högre grad – satt sin prägel på den svenska invandrings- och flyktingpolitiken.

Samtidigt kan ju konstateras att den översvallande generositeten, toleransen och godheten inte hindrar att en del av ”samariterna” även kan visa upp en sida, som inte karaktäriseras av hjälpsamhet och omsorg.

I slutet av boken redovisas uppdaterad statistik. Där konstateras att år 2012 sökte 44.000 personer asyl i Sverige, år 2013 hade siffran stigit till 54.000 och ”Under 2014 beräknas mellan 52.000 och 67.000 asylsökande komma.”

Boken hann knappt komma ut, innan denna prognos justerats till 80.000 asylsökande! En nära fördubbling på två år.

asylsokande

Till detta kommer att den andel av de asylsökande som beviljas asyl (eller i varje fall uppehållstillstånd) också har ökat år från år.

Här finns naturligtvis ett samband: ju fler som får stanna, ju lättare det visar sig var att få sin ansökan beviljad, desto fler söker sig till just Sverige. PUT genererar även anhöriginvandring, kedjevis.

 

Print

År 2011 beviljades 30 procent av alla asylansökningar; under de första fyra månaderna år 2014 hade denna andel nära fördubblats, till 59 procent.

Antalet beviljade uppehållstillstånd (där även andra kategorier än flyktingar innefattas, framförallt anhöriginvandrade) hamnade år 2013 på 116.500.  Också år 2012 var det över 100.000 och så ser det ut att bli även i år.

(Se även Merit Wager).

5113

En massinvandring som denna låter sig i längden inte kombineras med ett välfärdssamhälle.

”… det är samma mönster över hela Europa. På ena sidan, som har all styrka, finns de politiker som leder vårt samhälle mot ättestupan. Deras viktigaste vapen mot det gamla välfärdssamhället är massinvandringen.”

”Den urbana eliten får det ekonomiskt allt bättre, medan deras motpol, människor som bor på landsbygden och har små inkomster, får det allt sämre… 30 länder där klyftan mellan rika och fattiga ökar mest dramatiskt. USA ligger etta, vilket väl inte förvånar. Sverige ligger på tredje plats. Klyftan mellan de rikaste och övrig befolkning växer genom ekonomiska avregleringar, förmögenheter som förs till skatteparadis, sänkta skatter för höginkomsttagare och nedskärningar av offentliga tjänster. Så ser den stolta devisen ’allas lika värde’ ut i praktiken.”

”För att fortsätta att klara välfärden måste därför skatterna höjas, det anser i åtminstone politikerna i vänsterblocket. Till höger tänker man att det nog är bra att sänka skatten men absolut inte bromsa invandringen. Resultatet för både höger och vänster blir att vi behåller högskattesamhället men förlorar välfärden. Så går det när man låter hjärtat ta hand om tänkandet.”

”Någon samlad bild av vårt samhälle och dess färdriktning finns inte och kanske vill heller inte politikerna ha en sådan, eftersom det skulle leda till frågor om den höga beskattningens legitimitet.”

Arnstberg citerar ett Newsmill-inlägg:

”Dagens verklighet urholkar välfärdsstaten till den grad att vi ändå får ett amerikanskt samhälle där varje person tvingas sörja för sin egen välfärd med privata försäkringar. När den offentligt finansierade välfärden till slut når en tillräckligt låg nivå, kommer den medelklass du beskriver söka sig efter privata alternativ. Till skillnad från USA kommer vi dock ha ett fortsatt högt skattetryck vilket innebär att man måste betala två gånger för sin välfärd. Först genom skatten och sedan för privata försäkringar.”

betala2

”… skattebetalarna då. Det är ju dessa som i en allt ökad utsträckning ska finansiera förmåner och levnadsstandard för människor som aldrig själva har betalat en skattekrona i Sverige.

Vad händer i en skattefinansierad välfärdsstat när medborgarna få allt mindre tillbaka för de pålagor som de utsätts för? Hur länge kan ett sådant samhällskontrakt bestå?”

Den förda politiken är inget misstag, inget missförstånd eller olycksfall i arbetet. Politikerna vet mycket väl vad konsekvenserna av deras politik blir, menar Arnstberg/Sandelin:

”Det sammanhang där det tydligast syns att politikerna dömt ut välfärdssamhället är invandringen. Ofta förklaras den, bland dem som insett vad som håller på att hända med Sverige, med att politikerna är välmenande och svagsinta godhetsknarkare. Det är svårt att sätt sin tilltro till den förklaringen. När Reinfeldt utgår från att folket sover är den rimligaste tolkningen att han tycker just så.  Vi tror att inte bara han utan hela det borgerliga elitskiktet i svensk politik, dvs partiledarna, deras rådgivare och andra funktionärer, mycket väl vet vad som blir konsekvensen när de accepterar massinvandringen.

De är inte okunniga och har de tappat kontrollen så är det avsiktligt. Det finns ett politiskt uttänkt skäl till att Sverige är världens mest invandringsvänliga och generösa välfärdsstat. Makteliten vill uppnå någonting. Vilken är deras agenda?” 

Moderaterna talar om ”välfärdens kärna”.  DN-skribenten Lena Anderssons har därvid konstaterat: ”Vad de säger med begreppet är inte att de satsar på välfärden. De säger att det räcker med kärnan.”

vk

”Med vår rubriksättning ’Övergreppen’ vill vi lyfta att det finns ett svenskt folk som har anledning att känna sig illa behandlat och misstolkat, när makt- och kultureliten formulerar sina beskyllningar om rasism. De är medborgare som arbetar, betalar sina skatter och är lojala mot välfärdssamhället, men inte desto mindre drabbas av överhetens förakt. 

Dessa människor utgör samhället egentliga humankapital, dess bas. De ska inte bara finna sig i att bli kritiserade och fostrade, utan de måste också acceptera att gemensamma resurser i en allt snabbare takt dels förflyttas uppåt i samhällshierarkin, dels fördelas i form av olika bidrag till ’de nya svenskarna’.”

”En fråga som kan bli direkt explosiv i ett framtida Sverige är att högskattesamhället får allt svårare att leverera den utlovade välfärden…. i vissa sammanhang jagar politikerna kostnader med blåslampa, medan de i andra inte verkar bry sig om att ens ha en rudimentär kontroll. Det gäller naturligtvis invandringen, mammuten, som politikerna gör sitt bästa för att ignorera, men som står där, såväl i Sveriges riksdag som i vår vardag.”

rdmammut

Boken gör flera intressanta reflexioner kring begrepp som ”nationalism” och ”demokrati”,  ”folk” och ”befolkning”.

Nationalstaten är en förutsättning för demokrati., menar A/S. Det är bara i nationalstaten som invånarna själva kan välja sina ledare – någon alternativ, fungerande samhällsform till nationalstaten finns inte.  Till nationalstaten hör ett antal medborgerliga rättigheter, förpliktelser och tvång.

”Nationalstaten äger alltid ett territorium… Antingen sker den territoriella kampen genom krig och våld, eller sker den genom en mental erövring.”

”… nationalismen är hela folkets angelägenhet, i motsats till beteckningarna patriotism och rojalism; intressen som mer avgränsade grupperingar odlar. I dagens modernitetsdyrkande Sverige placeras nationalismen till höger eller till och med inom extremhögern på den politiska skalan. Det kan därför vara värt att känna till att nationalismen alltsedan slutet av första världskriget och fram till och med andra världskrigets slut varit en viktig vänsterrörelse i Sverige.”

”Per Albin började allt flitigare använda beteckningen ’Sveriges folk’ och begreppet ’arbetarklassen’ fick stå tillbaka. Vid öppningen av socialdemokraternas tionde partikongress 1917 sa han: ’Där klassbegreppet verkar avgränsande och isolerande, där öppnar folkbegreppet i stället vägarna till samförstånd och samverkan’.

Detta har nu ändrats totalt!

”Är det något som den ständigt käbblande svenska kunskaps- och makteliten är överens om, så är det att nationalismen bör hållas på mattan och till och med bekämpas aktivt. Nationalism är högerextremt, populistiskt, reaktionärt, nazistiskt och rasistiskt. … Från att ha varit ett älskat projekt för etablerade krafter blir den en fråga för de svenskar som vår tids etablerade samhällsskikt ser som underklass. Här bör man minnas att underklassens enda säkra tillgång är det egna landet. Till skillnad från eliten har de inga förmögenheter att flytta utomlands. De kan heller inte välja ett segregerat boende, åtminstone inte på vinnarsidan.”

”För liberalerna finns inte ett folk utan en befolkning och det spelar inte så stor roll vilka människorna i denna befolkning är.”

När överheten i tal och tänkande skiftar från ’folket’ till ’befolkningen’, blir medborgaren något helt annat. Från att ha varit samhällets minsta kugge, ett stort antal subjekt som skapar och vidmakthåller en stat, så har medborgaren blivit statens objekt.

Den svenska makt- och medieeliten bytte någon gång under efterkrigstiden grundperspektiv på folket, från en nationalistisk till en legalistisk. Från ett subjekt till ett objekt. Det är inte längre medborgaren som har ansvar för och genom sina handling bygger och konstituerar samhället. 

Befolkningsbegreppet innebär att ansvaret inte längre blir personligt. Det blir svenska politiker och myndigheter som bär det fulla ansvaret för vad som händer medborgarna.”

Det här ger mig associationer!

Jag tänker främst på Göran Rosenbergs intervju med Jimmie Åkessons hösten 2012, där SD-ledaren är osäker på om det finns etniska svenskar. Lyssna 7.40 in i denna film.

Jag tänker också på SD-ledningens syn på Thoralf Alfssons politiska verksamhet. Hans blogg ses som ”privat” och till den får SD-webbsidor inte länka. När Alfsson petades från SD:s riksdagslista hade tydligen även spelat in att han till allmänheten distribuerat valmaterial som han själv framställt.

Är detta en återspegling av den människosyn som Arnstberg/Sandelin skriver om?

Vad SD-ledningen vill ha är en samling objekt, inte subjekt. Inte en partiverksamhet med självgående individer som gör sina erfarenheter, utvecklas och lär sig argumentera? Jag anar ett samband med synen på befolkning kontra folk och synen på medborgarskap. I förlängningen av att betrakta medborgarna som undersåtar och väljarna som bara valboskap kan ligga en motsvarande syn på partimedlemmar.

”Makteliten ser Sveriges befolkning som en anonym (och antagligen rätt korkad) massa. Om Sveriges medborgare består av etniska somalier, syrier eller svenskar spelar inte så stor roll. Befolkningen är valboskap, en ansamling av ointressanta människor som befinner sig ’där nere’. Det enda som är viktigt med dem är hur de röstar.”

aos

Den nya vänstern bytte fokus efter Berlinmurens fall 1989. Samhällsekonomin och det arbetande folket byttes ut mot sociala och kulturella frågor….

Den nya utopin blev en värld utan nationer, utan etniska grupper. Med kolonialismen och Förintelsen som tunga stenar av skuld i bagaget ville man ha en ny värld, en tillvaro där inte historiens misstag upprepades.”

Det är elitens uppror mot folket vi bevittnar, skriver A/S. Efter att under ett par decennier ha hyllat arbetare och proletärer, gled vänstern över till att solidarisera sig med den nya underklass som växte fram med invandringen:

”Den vänsterorienterade medieeliten har lyckats mejsla ut ett nytt hatobjekt: den vita svenska underklassen.”

”Det är numera inte särskilt intressant för journalisterna att behålla den ’vita’ underklassen som sitt skötebarn. Bara för drygt ett årtionde sedan ville media fortfarande sluta det inhemska proletariatet till sitt bröst. Den ensamstående svenska och sedan länge invandrade förortsmamman, som sliter för att kunna betala hyran och kunna åka bort någonstans på semester med sina barn, är sorgligt marginaliserad i mediernas berättelse om samtiden. Hon dyker möjligen upp någon gång när det kommer en rapport från Rädda Barnen om barnfattigdom eller när media tröttnat på att rapportera om förortsvåldet. Numera tycks denna underklass närmast kunna rymmas inom begreppet ’white trash’.

Medierna målar med bred pensel upp en bild av outbildade män på landsbygden, ’bonnläppar’ med sverigedemokratiska böjelser, eller folk i förorten som inte har den rätta förståelsen för de nysvenskar som de omges av och vars kulturella traditioner de skulle kunna berikas av, om de bara vore litet mer vidsynta och inkluderande.

Det här regisseras av människor som själva lever och verkar segregerat. De bekräftar varandras verklighetsuppfattning och självbild på sina redaktioner och i sina trygga välsituerade bostadsområden.”

”De svenska mediernas ständigt pågående angrepp på majoritetssamhället underblåser konflikter mellan minoritetsgrupper och övrig befolkning och motverkar också integration och samförstånd. Dessutom stimulerar det extremism genom att bidra till ett polariserat klimat, ..”

Sandelin citerar Adam Cwejman, tidigare LUF-ordförande:

”För ett par generationer sedan var sortering av människor på grund av bakgrund vardag. Det självklara var inte att vänta på ord och handlingar. Att döma på förhand var en del av de sociala spelreglerna.

Det riktigt konstiga är att det av vissa anses progressivt att döma människor på detta sätt. Är du vit, man och medelålders då är du inte en individ, du är bara del av en norm som helst ska hålla tyst.”

vitman

Arnstberg och Sandelin är inte imponerade av den klass som i Sverige ska gälla för att vara ”intellektuell”, och det har de ju saklig grund för att inte vara.

”Det tråkiga är att i Sverige är ’de intellektuella’ mer förförda än vad vi på rak arm kan säga gäller för något annat land. Utan det  finns någon diktatur eller diktator som kräver det, har de själva skapat ett totalitärt klimat… De förstår inte paradoxen att det är de goda som skapt det onda samhälle som växer fram. Den ondska som idag är förklädd till godhet har de inte tillräcklig intellektuell skärpa för att genomskåda eller åtminstone problematisera.”

”…blir alla människor som runt om i världen på ett eller annat sätt är ’utsatta’ ett ansvar för den svenska överheten. Med referens till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna har svenska myndigheter skyldighet att ge dem som behöver det en ny plats i tillvaron. Söker sig romska tiggare till svenska städer, så måste de hjälpas ur sin misär. Behandlas människor illa i Afghanistan så måste vi styra det svenska biståndet dit.”

”… var än i världen det finns en orättvisa eller en kränkning, så är det Sveriges sak att rycka ut i första ledet, för att åtgärda detta. Världens lidande är också bakgrunden till den massinvandring som den svenska eliten bestämt inte får kallas massinvandring, därför att ett sådant begrepp bäddar för kritik.

Den fråga som uppstår är om det verkligen är så självklart att ett land bör öppna sina gränser så villkorslöst och till stor del godtyckligt för en invandring som växer explosionsartat. Bör den som tvivlar på en sådan politik anklagas för allt från personlig hjärtlöshet och xenofobi till nazism och allmän enfald?”

Är det klokt att lägga hela bevisbördan för invandringens problematiska konsekvenser på dem som vill se den minskad eller mer kontrollerad, undrar författarna.

migexplosion

”Invandring och mörkläggning II” är på 383 sidor och kostar 259 kr på Bokus.

PS

Mer diagram, om andelen utrikes födda i befolkningen år 2012 respektive deras andel av utbetalt ekonomiskt bistånd:

bef

kostnad

 

Läs mer

”MÖRKT” på Blågula frågor

Trolöshet mot huvudman – Blågult referat

En obehaglig bok

x

BGF-intervju med Ingrid Björkman

Fler asylsökande

Låsningen – en rykare!

Svensk mångfaldspolitik

Vitboken

Världsmästarna

Frågor om rädsla


SONY DSC

Ida Ali-Lindqvist uppges skriva med antirasistiska och feministiska utgångspunkter.

Den 30/6 -14 hade hon en artikel på ledarplats i Dala-Demokraten om Svenskarnas Parti,  Almedalen och rädsla.

Hennes text är tankeväckande, både genom dess innehåll och genom att den är så typisk. Artiklar och uttalanden med liknande rädslo-argumentering matas nu ut i strid ström genom etablerade media.

Mina tankar går först till den ryska befolkningen i östra Ukraina, som när detta skrivs hukar i gamla skyddsrum, sökande skydd undan Kievregimens bomber och granateld. Hur blev det så? Hur kan detta fortgå? En viktig förklaring ligger i massmedia, i den hets och den indoktrinering av människor som pågått så länge.

Ida Ali-Lindqvist skriver:

”Jag känner mig livrädd. Jag som journalist kan inte utföra mitt arbete på grund av riskerna jag då utsätter mig för. …”

”…med denna krönika vill jag faktiskt betona vikten av att erkänna min rädsla. För den är befogad.  

Det senaste året har vi bevittnat ett flertal händelser där nazistiska krafter tagit till våld mot sina meningsmotståndare. Knivattacken i Malmö på internationella kvinnodagen. Attacken mot antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp. Dessa människor är beredda att mörda. Bakom våldsdåden står nyckelpersoner inom Svenskarnas parti. Den vetskapen måste vi ständigt hålla levande.”

Låt oss vara överens om att våld ska både fördömas och undvikas, inklusive knivdåd. Men…

hur väl stämmer Ida Ali-Lindqvists beskrivningar här med verkligheten?

• De som i Kärrtorp visade sig på en Linje-17-manifestation var från SMR – Svenska Motståndsrörelsen, inte från SvP (som i stället tagit avstånd från aktionen).

• Den som i tumultet sedan knivhögg en annan människa i ryggen var ”antirasist”.

• Torgmöten av invandringskritiker har konsekvent blivit störda av ”antirasister”, utan att invandringskritiker svarat med våld.

Beträffande knivskärningen i Malmö hör till bilden att den tydligen inte var helt oprovocerad – knivmannen tillhörde en mindre grupp som blivit jagad och hotad av en större grupp.

Ida Ali-Lindqvist skriver vidare:

”Svenskarnas parti fick i lördags stort utrymme i Almedalen för att framföra sin nazistiska politik. Där står vi idag i Sverige 2014. Ett nazistiskt parti med polisstöd får hota demokratin medan dess motståndare blir bortförda av polis när de protesterar och använder sina demokratiska rättigheter.”

Här kan diskussionen vinna på att hålla isär begreppen!

En sak är att fredligt uttrycka en egen mening, en annan att hindra meningsmotståndare från att kunna göra sig hörda. Invandringskritikers möten har – år efter år – konsekvent dränkts i oljud, så att en dialog omöjliggjorts.

Till SvP-bilden hör också att medlemmar i Svenskarnas Parti blivit utsatta för åtskilliga våldsamma hembesök av personer från Revolutionära Fronten. Polisens bedömning är att 95% av sådana hemsök har vänsterextremister som förövare.

Själv har jag just på min blogg skrivit en gentemot SvP kritisk artikel, men vill inte anklaga vare sig SvP eller andra för något som saknar täckning. Känner Ida Ali-Lindqvist eller andra på DD till ett enda aktuellt fall, där SvP-are gjort sig skyldiga till något liknande som RF gjort – låt  mig gärna veta!

radd2

Ida Ali-Lindqvists rädsla väcks dock inte bara av Svenskarnas Parti – även Sverigedemokraterna skrämmer henne:

”Under förra årets Almedalsvecka satt jag och konstnären Elisabeth Ohlson Wallin och pratade om den rädsla och obehag vi kände inför SD:s Jimmie Åkessons brandtal mot feminismen. Vi båda hade ett stort behov av att erkänna den rädslan. Det kändes befriande att dela den tillsammans med någon. För det var oerhört obehagligt att på kvällarna vandra runt på Visbys gator efter Åkessons tal då anhängare av Sverigedemokraterna syntes överallt. Elisabeth kände sig rädd över att själv ta båten hem på kvällen dagen därpå.”

”För på våldsnivå är SD lättviktare jämfört med Svenskarnas Parti. Jag undrar om våra politiska makthavare har förstått innebörden av det Sverige vi står inför i dag? Jag undrar om de förstår att deras tystnad och misslyckade politik är en bidragande orsak till min och andras rädsla?”

Finns här ett moment, där Ida Ali-Lindqvist och många invandringskritiker skulle kunna mötas?

Svp-ordförande Stefan Jacobsson i Almedalen, den 28 juni 2014:

”Och självklart finns det rädsla. Rädsla över att svenska ungdomar får det allt sämre ställt. Rädsla över att Sverige toppar våldtäktsstatistiken i hela världen! Rädsla över att bli gammal och glömd. Rädsla över att den styrande eliten totalt har tappat bort det mest grundläggande, nämligen att dom är där för att tjäna folket – inte tvärtom. Så visst finns det rädsla.

Jag kan ärligt säga att jag är rädd…”

sjalmedalen

Denna text har sänts till Dala-Demokraten som en replik. Den har i skrivande stund inte publicerats.

Läs mer

Almedalens påklistrade rädsla

De rumsrena

Medietystnad

Brev till Göran Greider

Greider och våldet

Obehagligt

 

SvP och våldet

Tema Svenskarnas Parti (4):

svapfragor

I dagens politiskt korrekta Sverige står ju anklagelser och negativa epitet, avståndstaganden och pudlanden, som spön i backen. Själv vill jag undvika att ge mig in i den ”branschen”. I centrum ska stå sakfrågor och pragmatism. Verkligheten, ändamålsenligheten och de politiska principerna.

När det gäller Svenskarnas Parti har Ukrainakrisen - både för mig och många andra som i övrigt kunnat uppskatta partiets arbete – skapat en ny tveksamhet. Nu står dock klart att SvP ”lägger relationen till Svoboda på is”. Ett viktigt steg i rätt riktning!

Bland de epitet som etablissemanget vill klistra på SvP hör ”högerextrem”, ”fascistisk” och ”nazistisk”. Kan där finnas något av substans beträffande SvP? Som alltid blir det ju omöjligt att bedöma med mindre än att innebörden av begreppen först har klargjorts.

Begreppet ”högerextrem” används nu med sådan frekvens och slapphet att det – om det alls säger något – betyder detsamma som vänsterradikal gjorde för 20-30 år sedan. Dvs en person som vill värna svenska arbetares intressen.

Men begreppen ”fascist” och ”nazist” har ändå för de flesta svenskar en ungefärlig innebörd, av en person som har nära till hot och våld, som inte är främmande för brutalitet och förtryck av andra människor.

Ukraina ger här ett tillfälle till klargöranden från SvP:s sida, värt att ta vara på.  Verkligheten och erfarenheterna där erbjuder något att förhålla sig till.

kievodessa

Fem exempel:

1. Brandbomber mot polis

Kuppen i Kiev i februari innefattade brandbomber mot polisen. Carl Bildt hade inga invändningar mot det sätt, på vilket kuppen genomfördes.

SvP-kommentar?

rada2

2. Uppeldning av meningsmotståndare

I Odessa den 2 maj stängdes meningsmotståndare in i Fackföreningarnas hus och mördades genom att de kvävdes eller eldades upp. Svoboda-profilen Irina Farion, riksdagsledamot, kommenterade: ”Låt de jävlarna stekas!” 

Riksåklagaren i Ukraina, Svobodas Oleg Machnizki, har inte gjort mycket för att få fast de ansvariga för Odessamassakern.

SvP-kommentar?

oo

3. Saboterad valrörelse

Den 25 maj hölls presidentval i Ukraina, men det blev ingen valrörelse där båda sidor kunde göra sig gällande. Kuppkritikern och presidentkandidaten Oleg Tsarev från Dnepropetrovsk blev svårt misshandlad av bl.a. Svobodaanhängare när han lämnade en TV-studio.

SvP-kommentar?

ot

4. Åsiktsterror

Gäng av slagskämpar från Högra sektorn har spridit skräck bland allmänheten i ukrainska städer. Man skanderar ”Leve Ukraina!” och förväntar sig ett bestämt svar från den grupp människor som man har framför sig: ”Leve våra hjältar!” När man inte fått det svaret har följt allmän misshandel.

SvP-kommentar?

hs

5. Terrorbombande

Vad som nu pågår i östra Ukraina, sedan flera veckor, är ett krig mot civilbefolkningen. Med bomber och granater angrips även civila mål. Även tung militär utrustning som stridsflyg och helikoptrar, kanoner och tanks används.

SvP-kommentar?

unofly

Det finns (se 4 ovan) i princip tre sätt att ”övertyga” människor:

A. Den demokratiska metoden

Med fakta och argument. Människor får själva komma fram till en uppfattning.

B. PK-metoden

Med ensidig info-tillgång, ständig upprepning och känslomässiga upplägg. Människor manipuleras och indoktrineras, luras.

C.  Extremistmetoden

Med hot, våld och skrämsel. Människor kuvas och tvingas.

En svensk variant av punkt 4 har AFA-aktivister bjudit på. Det skedde i Tantolunden i Stockholm våren 2013. Man gav sig på en samling barn och misshandlade flera grovt. Orsak: barnen hade, enligt AFA-iterna,  lyssnat på ”vit-makt”-musik.

svapfragor

Ett annat spår för att bedöma SvP:s hållning till politiskt våld är naturligtvis att se till partiets praktik i Sverige.

• Mig veterligen har Svp-are aldrig ägnat sig åt att störa möten för politiska meningsmotståndare.

• När SvP självt haft möten har de konsekvent blivit störda, kraftigt. I huvudsak har detta hanterats genom att låta polisen ansvara för ordningshållandet.

• Vid angrepp på politiska meningsmotståndare utanför mötesarenor - misshandel eller vandalisering av hem - har Svp-are haft rollen som brottsoffer, inte förövare. Enligt polisen har ”95%” av sådant våld utövats av ”vänsterextremister”

Finns det ett enda aktuellt fall, där SvP-are haft rollen som förövare?

Finns det några gripanden, åtal eller domar?

Det skulle jag vilja veta!

bildtvald

Avslutningsvis. Moderaterna håller fortfarande fast vid Svoboda, ger det partiet sitt godkännande. Det är värt att notera!

Om SvP nu anklagas för att vara extremt – vad ska då sägas om (M)?

mordare

 Läs mer

Våldskonstaterande realism

Brev om mötesfrihet och politiskt våld

Journalistisk och våld

Grundkursen om extremism och våld

Våldet segrar

Våldsbejakande extremism

 

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 138 andra följare