Underligt är det

vts

Wikipedia om Luciabeslutet 1989:

”I riksdagsvalet i september 1991 segrade de borgerliga partierna, Kristdemokraterna tog plats i riksdagen, och Carl Bildt tog över som statsminister. Den 19 december samma år meddelade Regeringen Bildt att man upphävt Luciabeslutet. I de följande överläggningarna sade sig Socialdemokraterna inte motsätta sig beslutet…”

lucia


I början av 1990-talet var den partipolitiska bilden klar, när det gäller invandringspolitiken. Tre partier stod för en relativ moderation, nämligen Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet.

Dock med betoning på «relativ». Bengt Westerberg var inte ensam om att hylla en «generös flyktingpolitik» – med på det tåget var också Ingvar Carlsson. Men  i jämförelse med de tre småpartierna Folkpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet så var S-M-C återhållsamma.

1991

I den borgerliga Bildtregeringen 1991-94 kunde dock 9%-partiet Folkpartiet helt dominera invandrings- och flyktingpolitiken, precis som senare Miljöpartiet dominerat den under såväl Reinfeldtregeringen 2006-2014 som Löfvenregeringen oktober-december 2014.

När Socialdemokraterna återkom i regeringsställning 1994 fanns inte den tidigare invandringsministern Maj-Lis Lööw med som invandringspolitisk företrädare. Ny invandringsminister blev istället Leif Blomberg (från fackförbundet Metall), efter två år avlöst med Pierre Schori. Både Luciabeslutet från 1989 och tankarna från s-propositionen «Aktiv flykting- och immigrationspolitik» blev kvar i papperskorgen.

pkorg


En motsvarande utveckling skedde snart inom Moderaterna.

SVT:s «Uppdrag Granskning»:

«Maud Björnemalm (s) är flyktingpolitiskt ansvarig. Hon tillbakavisar påståendet om att socialdemokraterna skulle föra en politik som överensstämmer med Ny Demokratis idéer. Flera av de förslag som lades då, bland annat visumtvång och att man tar fingeravtryck av asylsökande, är förändringar som skett inom ramen för EU:s flyktingpolitik.

Alltfler moderater kritiserar idag det egna partiets hållning gentemot regeringen. De inom partiet som vill se en mer liberal flyktingpolitik med öppnare gränser står emot de mer konservativa som ger stöd åt (S). En av dem är den moderata riksdagsledamoten Göran Lindblad. Han säger att moderaterna måste ändra sin flyktingpolitik om man ska kunna hålla det löfte som anges i partiets idéprogram. Där fastslår man att moderaterna ska vara den mest humanitära kraften. Han får stöd av bland andra Moderata Ungdomsförbundets ordförande Tove Lifvendahl:

- Att de idéer som jag kämpar för nu verkar få gehör är en seger, säger hon.» 

Känns det igen? «…tillbakavisar påståendet om att socialdemokraterna skulle föra en politik som överensstämmer med Ny Demokratis idéer. » Redan innan SD kom in i riksdagen användes ett invandringskritiskt parti som vapen mot en sansad politik.

Moderaternas flyktingpolitiske talesperson var i början av 90-talet Gustaf von Essen. Han plockades år 2002 bort från valbar plats i riksdagslistan för (M) i Uppsala. Redan innan dess var han ersatt som flyktingpolitisk talesperson för sitt parti.

hoppfullt

Programförslaget «Land för hoppfulla» 1997 var framarbetat av en grupp under ledning av Per Unckel. Det angreps av företrädare för MUF – i arbetsgruppen hade Thomas Idergard och Anna Kinberg  reserverat sig (hon som nu vill att den migrationspolitiska överenskommelsen med Mp ska «hedras»).

kinberglantis-jpg


 

schori

I riksdagen 1997, Pierre Schori om m-förslaget:

”Moderaterna har genom sitt manifest Land för hoppfulla manat fram en ny debatt om invandringen och invandrarna. …  I flera fall  fiskar Moderaterna i grumliga vatten av missnöje med förment höga kostnader för bidrag till invandrare.

Här har man givit legitimitet åt grupper som dessbättre har haft problem med att komma ut med sitt främlingsfientliga budskap sedan Ny demokrati kollapsade.

I debatten om invandring är det ett kärt tema att påstå att en moralisk elit har åsiktsmonopol och att andra åsiktsyttringar förkvävs. Jag invänder mot det resonemanget. Vi har åsikts- och yttrandefrihet i Sverige, men det innebär ju inte att den som uttrycker sig negativt om invandring och invandrare skall få stå oemotsagd.

Nu när också några forskare och akademiker ställer upp bland de främlingsfientliga är det än angelägnare att i debatten slå hål på myterna och bemöta förenklade och felaktiga påståenden. I historien finns tyvärr alltför många exempel på att god utbildning inte är något säkert vaccin mot fördomar och ondska.”

Sju år tidigare hade socialdemokraterna haft en proposition redo, med formuleringar som:

«Sverige bör utveckla och föra en aktiv flykting- och immigrationspolitik, som utifrån ett helhetstänkande och en humanitär grundsyn tar sikte på att dels undanröja eller lindra orsaker bakom flykt och påtvingad migration, dels skapa ett system för regleringen av invandringen som bättre än det nuvarande ger rätten att stanna i vårt land till dem som bäst behöver det.»

«Varje land har ett ansvar för sina egna medborgare.»

«Vi måste lämna den alltför idylliserade och romantiska beskrivningen av det mångkulturella och välja en mer realistisk utgångspunkt.»

«En mycket stor andel av de asylsökande i Europa är inte i behov av internationellt rättsligt skydd.»


SONY DSC

Läsvärt om Luciabeslutet 1989 och tongångarna inom de tre modererade partierna skriver också Karl-Olov Arnstberg.

Om Ingvar Carlssons motivering till Luciabeslutet:

”5 000 turkbulgarer har kommit till Sverige den senaste tiden. Inget annat land har tagit emot fler än 500. Miljoner turkbulgarer lever i den här situationen. Det har bara börjat, det som de har bestämt sig för: Vi ska inte leva i Bulgarien längre, vi åker till Sverige…

Det finns hur många människor som helst som skulle kunna komma in. Men om vi inte vidtar några åtgärder, utan bara låter detta löpa, kommer det att slå tillbaka mot de flyktingar som redan är här. Därtill kommer det som Anna-Greta (Leijon) säger – det här med turkbulgarerna är inte något isolerat fenomen, utan vi kan få människor från Estland, Lettland och andra delar av Sovjetunionen, som i vinter går över gränsen mot Finland. De har ingen mat – det går svälttåg helt enkelt, som i desperation börjar röra sig mot Skandinavien…

Det kan bli en situation som vi inte har sett maken till i modern tid. Detta kan vi inte utåt diskutera. Men jag håller med Anna-Greta…’”

m

Arnstberg citerar också ur en moderat motion före valet 1991, underskriven av bl.a. Carl Bildt:

«Den viktigaste uppgiften för svensk flyktingpolitik är att genom internationella organ främja mänskliga rättigheter och bistå flyktingar i de länder där dessa befinner sig, oftast i närheten av hemländerna. Sverige bör därför även fortsättningsvis stödja FN:s och de humanitära hjälporganisationernas flyktingarbete.

Erfarenheten har visat att svåra kulturkrockar kan uppstå vid flykt till främmande länder med helt andra kulturmönster och att det troligen varit långt bättre att bistå flyktingarna i eller i närheten av deras hemländer, till exempel genom näringslivs- och bostadsprojekt. Ökade ansträngningar bör också göras när det gäller invandrares repatriering, då förhållandet i deras hemländer förbättras.

Moderata samlingspartiet anser att vissa ekonomiska resurser för flyktingmottagande och utvecklingsbistånd i stället bör omfördelas till förmån för insatser i fattigare länder för att förebygga flyktingströmmar. I förlängningen bör diskuteras om inte delar av anslaget till invandrarverket kan omfördelas till sådant flyktingstöd.»

«Ett land måste kunna ställa vissa krav på vilka personer som skall få komma in över gränsen – även på asylsökande. Ytterst handlar det om respekten för en individs identitet och i förlängningen det svenska medborgarskapet. Det handlar också om den legitima rättigheten att skydda vårt land mot bland annat terrorister och brottslingar.

Från moderata samlingspartiets sida har vi länge sett mycket allvarligt på dokumentlösheten. Vi har förståelse för att det ligger i flyktingskapets natur att vissa handlingar kan saknas, men någon form av dokument, till exempel en färdbiljett bör kunna uppvisas.

Nekas en person asyl i Sverige skall denne avvisas/utvisas så snart detta är möjligt.

En allvarlig aspekt på sådana ärenden är de fall där de som skall avvisas/utvisas hålls gömda av privatpersoner, vilket därmed förhindrar verkställigheten av beslutet. Denna form av lagtrots är oacceptabel och måste beivras.»

Ännu efter två år i regeringsställning höll moderaterna fast vid sin gamla uppfattning. Ur partiets handlingsprogram från 1993:

«De som trots detta är på flykt bör hjälpas så nära sina hem som möjligt. En politik som bereder flyktingar fritt tillträde till de industrialiserade länderna kan förefalla mer generös men skulle få oacceptabla konsekvenser. De sociala spänningarna skulle växa på ett okontrollerbart sätt.»

Ur en riksdagsmotion år 2000, undertecknad nio moderater:

«En helt öppen och fri invandring förutsätter en nedmontering av socialstatens förmåner, något som knappast i dag har ett folkligt stöd. Invandringspolitiken måste vara tydligt utformad och ha en förankring i breda folklager.»

«Svenskarna och deras politiker måste också tydligt markera sin vilja att försvara de värderingar och de kulturmönster som vi i Sverige uppnått under en lång utvecklingsperiod.

Det är viktigt att skilja på flyktinginvandring och invandring i övrigt. I massmedia framställs ofta människor som söker asyl och som smugglats in i landet som flyktingar även om deras motiv till att lämna hemlandet företrädesvis är ekonomiska.

Politiken skall vara inriktad på att åstadkomma återvändande snarast möjligt enligt principen att varje människa har rätt att leva i sitt eget land i frihet och trygghet.»

Karl-Olov Arnstberg ställer frågan varför Moderaterna med Fredrik Reinfeldt så kapitalt ändrade moderaternas invandringspolitik och pekar på drevet mot Sverigedemokraterna och journalisternas roll.

«Ett formidabelt totalt hatdrev sattes igång mot SD och rullar fortfarande.»

«Sveriges dödsspiral fortsätter. Krävs det utländskt ingripande för att få till en förändring?», avslutar han.

virtuosen


En del verkar här gå igen:

• Hur Sverigedemokraterna nu  fått ta över Ny Demokratis roll som «avskräckande exempel».

• Hur lilla Miljöpartiet tagit över lilla Folkpartiets roll som innehavare av makten.

• Hur det ena partiet efter det andra bland de en gång modererade drivits mot samma extremism som småpartierna.


En fråga som infinner sig blir ju:  hur gick denna kantring till?

— Var det i huvudsak fråga om tillfälligheter, förbiseenden och misstag, några slags olycksfall i det politiska arbetet?

— Eller var det resultatet av en medveten plan, ett målinriktat arbete från krafter med en bestämd agenda?  Och i så fall: med vilket mål?

Påfallande är hur vi satt med ett facit redan på 90-talet, och gör det än mer idag – ändå vill 7 av 8 riksdagspartier fortsätta på den inslagna vägen, med en systemkollaps allt tydligare vid horisonten.

Hur kan så många vara så blinda och/eller oansvariga?

Underligt är det.

tanktintereg


Läs/se mer

http://janmilld.wordpress.com/2014/10/26/nytt-luciabeslut-nu/

http://janmilld.wordpress.com/2012/11/03/stopp-nu-2/

http://janmilld.wordpress.com/2013/01/03/missat-tag/

http://www.bgf.nu/lagom/0/ac.html

https://morklaggning.wordpress.com/blogg/

4snillen

Revolutionsregering?

revolution

”Är det en revolutionsregering som vi fått med Stefan Löfven som statsminister och mupparna vid rodret? Utan att Löfven avsett det och utan att han själv förstått saken.”

”Kommer Löfven-regeringen att så till den grad tydliggöra alla galenskaper, så grovt provocera svenskarna, av det till slut förmår gemene man att reagera?”

Så skrev jag just i samband med presentationen av min första film i serien ”Fredagsbio” – ”Tar Löfven ANSVAR?”.

Här ska jag utveckla fyra moment kring vår nye statsminister och hans muppregering:


rdmammut

1. Opolitisk ansats

I skoldebatten ser han inte elefanten/mammuten i salen. Indirekt kanske han gör det, med talet om särskilda ”utmaningar” i invandrartäta skolor, men ansatsen blir i grunden opolitisk.

Löfven väjer för problemets orsaker och åtgärder som utgår från dessa. Istället blir hans recept att pytsa in mer pengar, där han själv får agera jultomte. ”Resurser” är hans lösenord – skattebetalarna och upplåning ska lösa problemen.

Som erfarenheten redan visat är ”mer resurser” ingen lösning. Detta saknar dock betydelse för statsminister Löfven.

sltomten


2. Floskel-excesser

Bland dagens politiker finns ju gott om floskelproducenter. OnelinersVandrande pratbubblor.

T ex Erik Ullenhag, Jan Björklund och Annie Lööf. Det ligger kanske i linje med råd från valstrateger, om vad som krävs för att nå ut i dagens medieverklighet.

Stefan Löfven har på kort tid hunnit lämna många bidrag till floskelarsenalen. Tomheten och falskheten i flosklandet illustreras tydligt med det uttalande jag fick med 7.25 in i fredagsfilmen. Han säger sig se och höra SD:s väljare, men utan att på något sätt erkänna de problem som förmådde drygt 800.000 väljare att SD-rösta.

Eller tag allt tal om ”alla människors lika värde” och  ”demokratisk värdegrund”. Det har inte hindrat mobbingen av sverigedemokrater.

S-KONGRESS 2013


3. Fundamentalism och blockering

Det finns ”inte vi och dom”, således existerar inga etniska svenskar, med intressen att försvara. Uppmärksamhet åt invandrarrelaterade problem blir liktydigt med att ”söka syndabockar”, vilket är ägnat att generera ”främlingsfientlighet”.

Denna politiskt korrekta fundamentalism leder till en blockering. Den skapar en oemottaglighet för kritik och blindhet för problem.  Den står i vägen för nödvändiga åtgärder, omöjliggör lösningar.

Ett antal mindre kommuner runtom i landet närmar sig snabbt ekonomisk ruin och en social avgrund pga asylanttillströmningarna. När nu olika kommunpolitiker protesterar och sänder ut nödrop finns det ingen i regeringskansliet som förstår allvaret.

Runt storstäderna växer antalet laglösa områden, dit det är farligt för etniska svenskar att bege sig och där ambulans, brandkår och polis inte längre kan arbeta obehindrat. Polisen har gjort rapporter om situationen, men var finns de politiker i ansvarig ställning som reagerar?

Paulina Neuding i SvD den 30/10 2014:

”Häromdagen publicerade polisen en rapport om områden i Sverige som har kommit att präglas av gängkriminalitet på ett sätt som underminerar staten. Det handlar om grovt våld i offentligheten – som den senaste tidens skjutningar – öppen narkotikahandel, upplopp, hot mot vittnen och utpressning mot företagare.

Det är områden där posten periodvis inte velat dela ut brev (Seved i Malmö), dit ett fraktbolag inte vågat göra leveranser (Rinkeby), ambulans väntar in poliseskort för att köra in (Rosengård i Malmö) och där polisen inte längre vågar kliva ur bilarna (Koppargården i Landskrona). 55 områden allt som allt.”

Bostadsmarknaden har nu kollapsat och regeringen Löfven utlovar en ”bostadsmiljard” – samtidigt som inflödet fortsätter av ett par tusen nya bostadsbehövande varje vecka.

slbombad


4. Antiintellektualism och dumhet 

Regeringen Löfven blixtbelyser ett problem i vårt moderna samhälle: hur få fram bra ledare?

Var hitta personer med nödvändig kompetens, till ledande funktioner?

Ingen i den nya regeringen saknar förmodligen den rätta ”värdegrunden”, men hur är det med fackkunskaper och livserfarenhet? Hur är det med egen tankekapacitet, analysförmåga och handlingskraft? ”Politik är att vilja”, lär en tidigare s-ledare och statsminister ha sagt…

Vill de ens svenska folkets väl, eller är de mest besjälade av en pk-agenda och snöda egenintressen? Vilka är deras drivkrafter?

Svårt nog är att finna människor med kunskaper, intelligens och energi – här tillkommer också pk-momentet. Som en våt filt lägger sig den politiska korrektheten över debatt och tänkande. Det ger en tillkämpad dumhet.

Jag har svårt att föreställa mig tydligare uttryck för detta fenomen än Stefan Löfven och Åsa Romson – även om konkurrensen där är hård…

vpratbubbla


Läs mer

GULDLÄGE för (S)

Lik i garderoben

Migrationspolitiken sliter sönder

Politisk korruption

Så kan (S) dumpa (MP)…


Se/hör mer

Vad säger Annie Lööf?

Pat Condell om Sverige

Fredagsbio1: Tar Löfven ANSVAR?

vidrodret

Är det en revolutionsregering som vi fått med Stefan Löfven som statsminister och mupparna vid rodret? Utan att Löfven avsett det och utan att han själv förstått saken.

Det är en känsla som kan infinna sig, med den nya fredagsfilmen, ”Tar Löfven ansvar?”

Kommer Löfven-regeringen att så till den grad tydliggöra alla galenskaper, så grovt provocera svenskarna, av det till slut förmår gemene man att reagera?


Det är främst fem moment som slår mig kring vår nye statsminister och hans regering:

• den opolitiska ansatsen

• floskelexcesserna 

• pk-fundamentalismen

• den intellektuella blockeringen

• inkompetensen och extremismen.

Detta ska jag utveckla i nästa bloggtext.


ansvar

I filmen vänder sig den nya statsministern till SD:s väljare och försäkrar: ”jag ser er, jag hör er”… men ”SD är inte lösningen!”

Vilket är då det problem som kräver en lösning?

Ja, i varje fall inte invandringen, enligt samme statsminister. ”Den migrationspolitiska överenskommelsen ligger fast”.

Med andra ord: oavsett hur svenska folket röstat och oavsett vilken regering vi får så blir politiken densamma beträffande invandringspolitiken. Det ska inte finnas något sätt för väljarna att driva igenom en kursändring.

Det har blivit i Sverige som i USA, där det spelar mindre roll om presidenten tillhör Demokraterna eller Republikanerna, lika litet som det avgör vilket parti som har majoritet i kongressen.

Tydligen finns det skuggor bakom kulisserna som har den verkliga makten och som är de i praktiken styrande.

Då gör det kanske inte så mycket om en regering utgörs av en samling stolpskott.

kvoteradmakt

Här kommer filmen.  En del tekniska svårigheter har jag haft, t ex med ljudet, men hoppas kunna efterhand slipa av dessa problem allteftersom nya fredagsfilmer framställs.

Se även en film av Pat Condell, som vore värd en särskild textning till svenska…

https://www.youtube.com/watch?v=TZwRg1wCh2Y


Läs/se mer

Lik i garderoben!

Lågt förtroende 

Mellan långt borta och ingenstans

Miljötalibanerna

Politisk korruption

USA-motståndet växer

Mer Löfven-bio

Nytt Luciabeslut nu!

Print

sskatt

En namninsamling har just startats, för ett nytt Luciabeslut kring asyleriet och invandringen.

Det är ju 25 år sedan s-regeringen Carlsson med Maj-Lis Lööw som invandringsminister drev igenom luciabeslutet 1989. Ett beslut som blev verkningsfullt. Det sände en signal som genast minskade strömmen av asylsökande till Sverige.

Formuleringarna i petitionen kan man ju alltid diskutera, men grundidén att kräva ett nytt Luciabeslut – dvs en snar och påtaglig åtstramning av den pågående massinvandringen till Sverige – är ju helt uppenbart av nöden!

Det har jag under de senaste två åren skrivit om flera gånger på bloggen:

här, här, här, här, här och här.

lucia14

Petitionens önskemål och krav lyder:

  • Att få till stånd ett nytt Lucia-beslut eller liknande inom en snar framtid för att få stopp på den omfattande och skenande invandringen.

  • Att först lösa de problem som existerar, samt integrera de flyktingar som redan finns i Sverige på bästa sätt. 

  • Att folkvalda politiker börjar jobba åt och för sin befolknings bästa, dvs att Sveriges befolkning och deras åsikter tas på fullaste allvar och i möjligaste mån verkar för att dessa åsikter realiseras och implementeras politiskt.

  • Att få stånd till en öppen invandringsdebatt bland politiker, makthavande, media och vanliga människor, dvs att debatten skall kunna föras utan nedsättande, brännmärkande och stigmatiserande epitet som motargument, samt att den förs utan arrogans, ignorans och fördummande av sin meningsmotståndare.

  • Att media skall förhålla sig neutrala och opartiska i sin kritiskt granskande journalistik, dvs att man granskar alla med samma måttstock, verktyg och metoder.

  • Att politiker, makthavande och media är öppna och neutrala med information och nyhetsrapportering kring invandringen och migrations- och integrationspolitiken, dvs visar upp korrekta siffror och data som konkret belyser samhällskostnader samt dess negativa och positiva effekter.

  • Att politiker, makthavare och media åter börjar använda sig av verkligt demokratiska metoder som man säger sig stödja, dvs upphör med s.k. mobbing, uteslutning och åsiktsregistreringsliknande metoder av sina meningsmotståndare.

Dessvärre har vi en uppförsbacke, med en finansminister som verkar ha missat något elementärt kring invandringens ekonomi.

malan2


 

Läs mer

Guldläge för (s)

Kamikaze

Volymer

Mi(s)sat tåg

Stopp nu! (2)

Egen s-majoritet 2014!


http://ledarsidorna.se/2014/10/hunting-grounds/

Inte bara Jimmie

jafamilj

”…så mycket annat runtomkring som stulit energi och tärt både fysiskt och, inte minst, psykiskt. Våra motståndares ihärdiga försök…, mediernas många gånger vedervärdiga kampanjjournalistik …. I min situation försöker man skaka av sig allt det där – okvädningsorden, hoten, avskyn. Man intalar sig själv att inte ta det personligt, att låta det rinna av. …men i själva verket sätter det djupa spår. ”

”Nu när valet är över har jag getts möjlighet att landa och känna efter. Det känns inte riktigt så bra som det borde göra efter en sådan succé. Tvärtom, jag mår dåligt. Människor i min omgivning har noterat det sedan länge, sagt det till mig, ..”

”Med lite distans och bättre insikt förstår jag nu att jag har två val. Antingen kör jag på som vanligt, med stor risk för att gå sönder på riktigt inom en inte alltför avlägsen framtid, eller så försöker jag gå till botten med mig själv, städa upp mitt inre …”

Som Jimmie Åkesson vittnar om i sitt öppna brev kan det offentliga engagemanget som invandringskritiker betinga högt pris på ett personligt plan, det sliter mentalt.

Som ordförande för Sverigedemokraterna har påfrestningarna på Jimmie blivit exceptionella, men vi är nog många som kan känna igen oss, som också tvingats uppleva hur engagemanget har kostat i psykiskt välbefinnande.


dialogbok

För att här börja med min egen erfarenhet så rymde titeln till boken DIALOG OM INVANDRINGEN – dokumentation av ett försök” – utgiven år 2002 – en portion bitterhet:

jag ville där visa hur ett ihärdigt och ärligt arbete för att få en saklig diskussion i frågan hade misslyckats genom ett orimligt negativt – konsekvent negativt – bemötande.

Själva bokskrivandet hjälpte mig sannolikt att komma över en del, men visst speglade boken en både besvikelse och förundran – över såväl att motståndet varit så kompakt som att det kunnat rymma så mycket av grova ojustheter.


bssbok

Slående var likheterna med en annan bok, 12 år tidigare – skriven efter likartade erfarenheter, i ungefär samma sinnesstämning och även den ämnad som ett avslut.

Det var ”BSS – ett försök att väcka debatt”, skriven av Leif Ericsson. Denne hade varit aktiv invandringskritiker redan i slutet av 1970-talet, då under namnet Leif Zeilon. Han medverkade 1979 till bildandet av organisationen BSS – Bevara Sverige Svenskt.

Det BSS-program som antogs 1983 var inte kategoriskt negativt till all invandring.  Vad BSS ställde sig kritiskt till var

• massinvandring

• invandring från främmande kulturer och 

• invandring av personer inget kunde tillföra svensk arbetsmarknad.

Vid den tidpunkten hade Leif Zeilon hunnit utsättas för ett mediadrev som gjorde att han avskedades som datatekniker på BPA. Detsamma drabbade även två andra ledande BSS-are: Jerker Magnusson avskedades som vårdare på allmänna häktet och Sven Davidsson som ingenjör på Atlas Copco.

Leif fick sedan sparken från ytterligare flera arbeten.  1988 fann han för gott att byta efternamn, till Ericsson.

bssforst

Leif Ericsson spelade en viktig roll vid grundandet av Sverigedemokraterna 1988. Han var programskrivare och en av partiets två talespersoner direkt efter partibildningen. År 1993 begärde han sitt utträde ur SD. Förföljelserna hade drabbat både privatliv, hälsa och arbetsliv – det blev för tungt att fortsätta.


sjobosoo

En annan person som fick känna av mediadrev och repressalier var centerpolitikern  Sven-Olle Olsson i Sjöbo, genom folkomröstningen om flyktingmottagning där 1988.

”Den ofrivillige invandringskritikern”, skulle man möjligen kunna benämna Sven Olle-Olsson. Det var nämligen (S) och (FP) i Sjöbo som drev fram en folkomröstning om flyktingmottagning, efter att inte ha accepterat ett nej från kommunfullmäktige två gånger. Sven-Olle och de som tyckte som han drev sedan sin linje i omröstningskampanjen, och segrade med stor majoritet – till etablissemangets stora förtret i Stockholm.

I samband med omröstningen spreds skriften ”Sjöbo – ett demokratiskt föredöme”. Det faktum att Sjöbocentern gillat argumenteringen där och att en av författarna var medlem i Nysvenska rörelsen blev den förevändning som riksledningen i Centern behövde: Sven-Olle Olsson uteslöts ur sitt parti.


evab

Nästa invandringskritiska profil är läkaren och moderaten Eva Bergqvist i Västmanland. Också hon kan kanske klassas som en ”ofrivillig invandringskritiker”.

Genom att en flyktingförläggning etablerades tvärs över gatan till hennes hus fick hon en plötslig och brutal insikt om sakernas tillstånd. Eva Bergqvist sammanfattade år 1990 sina erfarenheter i skriften ”Granne med SIV”. En proffstyckare som Gunnar Fredriksson på Aftonbladet förfasade sig: ”Värst är hjärtlösheten…”

Med sitt partipolitiska bagage blev det naturligt för Eva Bergqvist att agera opinionsbildande också i övrigt. Hon startade 1992 tidskriften FIIN – Fri Information om Invandringen. Denna utgav hon fram till sin död år 2003. Innan dess hade även hon hunnit bli utesluten ur sitt parti, i detta fall alltså (M).


SONY DSC

I början av 90-talet gjorde även Ingrid Björkman avtryck i debatten om invandringspolitik. Hon lyckades få in flera debattartiklar i våra stora dagstidningar.  Tillsammans med Åke Wedin och Jan Elfverson gav hon också ett par böcker som pläderade utbildnings- och återvandringsprogram med en koppling mellan flyktingpolitik och u-landsbistånd.

Detta uppmärksammades av Expo, varpå våren 1996 följde uthängningar i Expressen med krigsrubriker och förbrytarporträtt.

ansikten


Till invandringskritiker som uteslutits ur sina partier hör även Kenneth Sandberg, handläggare på Migrationsverket. Han blev 1992 utesluten ur Vänsterpartiet.

1997 fanns han med i den då bildade organisationen Folkviljan och Massinvandringen. Detta resulterade i att hans anställning på Migverket (då SIV, Statens Invandrarverk) blev ifrågasatt. Det slutade med att han måste lämna sin tjänst där.

ks


 

Sedan har vi Ian Wachtmeister. Efter Ny Demokrati försökte han sig på en ny partibildning – ”Det nya partiet” (d) - som var kritisk till ett mångkulturellt samhälle.

I valrörelsen 1998 hade Wachtmeister tänkt sig deltaga genom att resa runt i hela Sverige för att hålla torgmöten. Denna tänkta kampanj trasades effektivt sönder, genom både talkörer och åverkan på hans utrustning.

otorgmote


lagomny

Blågula frågors första nummer utkom 1994, som en uppföljning av boken ”Lagom är bäst!” Föreningen Blågula frågor tillkom året därpå, 1995.

Samma år utkom det första numret av tidskriften Expo, med Tobias Hübinette som en drivande kraft. Expo uppmärksammade genast BGF, vilket snart genererade två mediedrev.

• På försommaren 1995 hade Björn Häger på Dagens Eko ett inslag om Anders Sundholm, utifrån att han var både ordförande i BGF, satt som nämndeman i Svea Hovrätt och var medlem i Miljöpartiet.  Via ett TT-telegram fortplantades detta till tidningsrubriker över hela Sverige om ”den främlingsfientlige nämndemannen”. (Slutade detta med att Sundholm blev utesluten ur Miljöpartiet? Rätt gissat…)

• Sensommardrevet började med en artikel på Aftonbladets kultursida, sedan toppnyhet i Radio Stockholm, krönt med inslag i regional-TV. Scoopet var att Anders Carlberg i en s-tidning  recenserat ”Lagom är bäst!”.

Året därpå iscensattes vad som alltmer framstår som en false-flag-operationExpo nr 3/96 gick efter påstådda attentat ut som gratisbilaga till en miljon kvällstidningsläsare.

stop

Anders och jag hade just inte lyckats få in några debattartiklar.

När vi fick vara med i media var det som ”troll”, för hjältemodiga journalister att ”dra fram i ljuset”.

bgfansikten


Utgångspunkten för BGF hade varit att det bemötande som drabbat invandringskritiker före oss, åtminstone till någon del, kunnat bottna i dessa kritikers egen bakgrund och/eller agerande.

Med vår vänsterbakgrund och exemplariskt demokratiska hållning skulle vi kunna bidraga till en öppning. Det var vår arbetshypotes.

tummenupp

Detta visade sig inte stämma.

Vi möttes på samma sätt som tidigare andra, redan inom ett år.  Alla, utan undantag, som förespråkar en restriktiv invandringspolitik drabbas av detta bemötande, möter denna mur av fientlighet.

Problemet är alltså varken ”främlingsrädsla”, ”rasism” eller några andra påstådda tillkortakommanden hos oss kritiker. Så har det aldrig varit.

”Problemet” är att vi reser invändningar, förespråkar en annan handlingslinje.

krossa

Makthavarna vill inte lämna något som helst utrymme för ifrågasättande av den förda politiken.

• S-ordförande Ingvar Carlsson talade 1996 om att ”Sverigedemokraterna måste stoppas till varje pris,

• s-minister Pierre Schori talade 1997 i riksdagen om att vi kritiker ska ”kriminaliseras och jagas 

• dagens extremismutredare Mona Sahlin skrev hösten 2000 i Expressen om hur kritiker skulle ”krossas”.

Det verkar nu som att både sahlinskan och de andra menar precis vad de har sagt.

sdhatet

hatmontage

 


 

PS

Boken ”Dialog om invandringen?” var tänkt som ett avslut för min del, men så blev det ju inte. En orsak till detta låg i internet och möjligheterna där till spridning av filmer.

År 2002 började jag också engagera mig för Sverigedemokraterna. Först genom BGF:s signalkampanj och min riksdagskandidering för SD, sedan genom att jag blev partimedlem,  invaldes in i PS och utsågs till partisekreterare.

Efter att jag lämnat SD 2005 utgav jag ihop med Björn Hammarbäck  SVIC-tidningarna för utdelning till kollektivtrafikresenärer. Senare följde tabloiderna för hushållsutdelning.

Däremellan kom vitboken.

vitbok


Läs mer

BGF-HISTORIK

DIALOG OM INVANDRINGEN

SD-grundkursen

SD:s dubbla funktion

Ville inte se dom


Film

 

Ville inte se dom…

hatmontage

Mer finns att säga om SD-ordförande Jimmie Åkessons sjukskrivning  än vad jag fick med i det förra blogginlägget.


Vad som framförallt slår mig är hur Jimmie Åkesson genom sin handlingslinje gjorde sig SÅRBAR.

Man skulle kunna säga, att han brände ljuset i bägge ändar.

ljus

Kännetecknande för Sverigedemokraternas linje under Åkesson har ju varit långtgående försök till anpassning, i en satsning på att s.a.s. bli ”accepterat i de fina salongerna”. Eller ”legitimerade”, som det heter på pk-itiska.

De politiskt korrekta utgår ifrån att de själva representerar ett självklart nav av normalitet och att det hos dem ligger att avgöra huruvida en åsiktsströmning ska respekteras eller inte.

I en strävan att uppnå denna acceptans införde SD:s partiledning en ”nolltolerans mot rasism”, varigenom Sverigedemokraterna i praktiken anslöt sig till Expos politiska ansats av etiketteringar och beröringsskräck.

Som konsekvens av nolltoleransen har ett ganska stort antal partimedlemmar blivit uteslutna och medlemmar i allmänhet har fått lära sig att ligga lågt med egna tankar och åsikter.

Ett annat moment var utslätning av det politiska budskapet och undanstoppandet av skarpa krav kring invandring, som i 33-punktsmanifestet från 2005.

goda

SD har okritiskt anslutit sig till politikens övergripande krav på att vara god. I själva verket är ju resurserna begränsade och prioriteringar måste alltid ske. Ett parti som SD borde entydigt ta ställning för svenskars intressen, men så skedde inte.

Denna återhållsamhet hade Sverigedemokraterna dock ingenting för. Partiet släpptes ändå inte in i ”stugvärmen”, blev aldrig betraktat som  ”rumsrent”.

Inget kunde beveka vare sig gatuvänstern, andra riksdagspartier eller mediafolket.  Vad SD-företrädare än sade eller gjorde så mötte de en kompakt mur av oförståelse och ovilja, för att inte säga öppet hat.


 kungen

Från våldsromantiker och kriminella  till nobelfestarrangörer, biskopar,  riksdagens talman och kungen var man överens: Sverigedemokraterna utgjorde en inkarnation av ondska och förtjänar att behandlas därefter. Man ville s.a.s. ”inte ta i SD ens med tång”.

tang

Det blev i längden allt svårare för Jimmie Åkesson att hålla allting ifrån sig.  Till sist blev det bara för mycket.


Slående är också INTENSITETEN i hatet mot SD och Jimmie Åkesson – en intensitet som inte visade tecken på att avtaga med tiden, snarare tvärtom.

Även om man i de fina salongerna alltså inte vill ta i Jimmie Åkesson med tång så fanns det rappare som inte var främmande för att göra just detta. Sebbe Staxx hade därvid skrivit på webben om sina visioner.

sebbes

Tillsammans med  en annan artist, Timbuktu, hade han musicerat om att ”dunka Jimmie gul och blå, hissa i en flaggstång”.

SD protesterade och saken prövades av Justitiekanslern, som inte fann att texten skulle strida mot lagen. Klartecken från JK, alltså.

I Kärrtorp i december 2013 sjöng en annan artist om att ge sig på sd-företrädare:

”… du vet hur det går för dom

Som kommer hit och låter som Jimmie Åkesson

Dom som skiter i blatten, vill ha svinen vid makten

Så gå och slipa kniven och skicka grisen till slakten

Arrangemanget legitimerades, så att säga, genom närvaron av både riksdagens talman Westerberg och den blivande statsministern, s-ledare Löfven.

Tre år tidigare hade sverigedemokrater tillsammans med andra nyvalda riksdagsledamöter fått lyssna till en utläggning av biskop Eva Brunne i Storkyrkan, där hon uttryckte sympati för stenkastarvänstern. (om stenkastare, se 10 min. in i denna film)

hetseb

Kyrkan har senare också tagit ställning mot SD genom klockringningar i samband med torgmöten.

Ur facket har många sverigedemokrater blivit uteslutna pga sin partitillhörighet. Yrkesförbud har också förekommit, som i fallet med läraren Richard Jomshof, på sin tid applåderat av dåvarande demokratiminister Mona Sahlin.

Otaliga är de fall där sverigedemokrater utsatts för misshandel eller fått egendom, som t ex bilar, vandaliserade.

Massmedia har här snarast spelat en hetsande och pådrivande roll, genom exempelvis malandet om den påstådda ”järnrörskandalen”. En händelse som successivt byggts på och fått växa, som är klassiskt när det gäller ryktesspridning.

I hetsen här deltar inte minst några föregivna ”komiker”, som i praktiken är mest bara olustiga.

japerson


Vilket leder in på ett tredje moment: HYCKLERIET och alla inkonsekvenserna.

De politiskt korrekta anklagar sd:are och andra invandringskritiker för att representera ett ”hat”, samtidigt som de alltså utsätter sverigedemokrater för vad jag här redovisat.

• Det anmärkningsvärda är väl tvärtom att sd:are förmått svara på all denna förföljelse med ett sådant lugn, sådant saktmod och sådan tålighet.

• De politiskt korrekta driver på för ökad invandring – när redan den hittillsvarande invandringen skapat stora problem.

• De talar om ”integration” – samtidigt som de närmast uppmuntrar invandrare till att axla en offerroll och göra sig till kravmaskiner.

• Ett av deras honnörsord är ”tolerans” - samtidigt som de bedriver en politik i rakt motsatt riktning.

• Inte heller får det finnas ”vi och dom” - vilket inte hindrar dem från ett slentrianmässigt mobbande av medborgare som reser invändningar.

Tidigare hade vänstern ”arbetaren” som hjälte, nu har man nya hjältar och arbetaren placeras i skamvrån, för att ha fel kön, hudfärg och sexuell läggning.

Här kan också smyga sig in ett klassförakt, som i fallet Bunkeflostrand 2001,  då en boende gjorde fel ordval, vilket triggade s-politiker att fixa ett åtal (senare dom med bötesstraff).


intesedem

Socialdemokratiska företrädare idag är inte annorlunda.

Om detta flockbeteende, denna sjuka normalitet, vittnade vår nya finansminister –  Magdalena Andersson - i ett framträdande i TV-programmet ”Skavlan” den 17/10.

Hon hade tidigare utfört ett litet ”hjältedåd” genom att från sitt kontor dra för gardiner, så att hon slapp se sverigedemokrater en bit bort. Hon ville inte se dom.

Applåderna från Skavlans studiopublik lät inte vänta på sig.

Så här uttalade sig Magdalena Andersson för Skavlan om SD:are:

”…står för det som jag har svårt att förstå, att man gör en väldigt förenklad analys av världen, att det finns några som är goda och några som är onda, det finns vi och dom, och det är dom, några andra,  som har skapat alla problem i landet. Det är en väldigt förenklad bild. Och just det här att försöka stöta bort några, det är dom, det är deras fel, det tycker jag är helt fel sätt att arbeta.” 

Ett uttalande som det anstår en minister i vår nya Kalle-Anka-regering, kantänka.

ankan

Den som här röjer fördomar och en förenklad – för att inte säga helt galen – bild är ju ministern själv.

• För det första har varken SD eller andra invandringskritiker hävdat att alla problem beror på invandringen. (många problem gör det, och skolans problem kan inte tacklas utan att man ser elefanten i rummet, men här finns även andra orsaker.)

• För det andra är det politiker som beslutat om den förda invandringspolitiken – och kommer att göra det även fortsättningsvis. Hos dem ligger ansvaret.

Inte minst finansministern…

asylnorden


Det var LO som i slutet av 60-talet spelade en pådrivande roll för att arbetskraftsinvandringen till Sverige skulle bli bättre reglerad.

Och det var en s-regering som i slutet av 80-talet drev igenom en bättre reglering av asylinvandringen. Varför inte nu sikta till ett nytt luciabeslut?

mllucia


Läs mer

Sviddelutterna

 

 

Några ”PUNCH-LINER”

Adolf Hitler Saluting, 1934

Känner du till Godwins lag?

Just i onsdags blev jag påmind om den av en läsare, och det passar faktiskt bra – det var samma dag som vår nye statsminister hade debattpremiär i riksdagen.

Godwins lag beskrivs i Wikipedia så här:

”Godwins lag handlar om fenomenet att diskussionstrådar… oavsett ämne förr eller senare leder fram till liknelser som inbegriper Hitler eller nazister. … Lagen formulerades av Mike Godwin år 1990:

…’I takt med att en Usenetdiskussion blir längre, går sannolikheten för att en jämförelse görs som involverar nazister eller Hitler mot ett’. Att sannolikheten går mot ett betyder att det förr eller senare kommer att ske. Anspelningar på lagen syftar på att vidare diskussion kommer att vara lönlös, och den som liknar sin åsiktsmotståndare vid nazister kan anses ha förlorat diskussionen.”

hakkors1

Stefan Löfven gav direkt prov på Godwins lag, när han i riksdagen talade om Sverigedemokraterna. Som motivering till att han som statsminister inte talar med företrädare för SD anförde han att det på 1990-talet skulle ha förekommit hakkors i SD-demonstrationer.

Jag vet att SVT och/eller TV4 haft ”dokumentärer” om Sverigedemokraternas historia, med filmbilder på sådant – men det var inklippt från andra organisationers evenemang.

Själv har jag aldrig sett vare sig rörliga bilder eller stillbilder från någon SD-demonstration, där hakkors förekommit. Om sådana funnits att tillgå, skulle då inte dessa ha fångats upp av Expo och manglats ut i Expressen, åtskilliga gånger?

hakkors2

Jimmie Åkesson lät aningen tafatt i sitt svar till Löfven. Han förnekade inte att hakkors skulle ha förekommit i SD-demonstrationer – hur tolka det?

- Vet han där något som jag inte vet?

- Eller har han själv gått på pk-propagandan, gjort en lögnaktig verklighetsbild till sin egen?

Ovedersägligt är att det i SD:s periferi funnits en del hönshjärnor. Ett exempel är Tina Hallgren-Bengtsson i Höör, som 1996 vid ett tillfälle skrudade sig i full nazi-mundering på ett slags partaj. Hon var då inte längre SD-medlem, men hade året innan funnits i partiledningen.

Denna maskeradincident i Höör var väl töntig, men i sak ganska så harmlös. Betydligt värre är om man gör sig skyldig till misshandel av en annan människa och där är det ju sverigedemokraternas motståndare som utmärkt sig!  Våldet mot sverigedemokrater har hela tiden bagatelliserats i media och av politiker i ansvarig ställning.

jl2_copy

En del fläckar finns kanske också på SD, från dess första år, men varför mäts det med så olika mått?

Olika f.d. nazister blir förlåtna, ja till och med hyllade och kanske försedda med generösa projektbidrag om de lämnar sin tidigare bana för att istället bli politiskt korrekta. Skulle de däremot gå över till att bli  fredligt arbetande invandringskritiker med ett lagom-perspektiv, då gäller inte detta.

lagom

PROBLEMET i sammanhanget är alltså inte någon nazism – verklig eller bara orättvist pådyvlad – problemet är invandringskritiken. Så har det varit ända sedan första början.

webbsidan för ”Exit” framgår att det är bort från ”nationella rörelser” som individer ska räddas.


Här finns alltså en falskhet, men för att kunna fullfölja mitt resonemang måste jag nu bortse från denna. Här förutsätter jag mig ha med ärliga människor att göra – människor som verkligen vill Sveriges bästa och därför också önskar en väl fungerande demokrati.

Det sakligt ändamålsenliga blir då att hos andra individer/partier

a) se till rörelseriktningen

b) uppmuntra till bra ställningstaganden

c) ta fasta på även positiva moment och

d) söka efter gemensamma utgångspunkter.

sdsippa

Ingen kan rimligen hävda att Sverigedemokraterna idag är samma parti som för 15-20 år sedan.

Ingen kan rimligen hävda att något av riksdagens åtta partier är nazistiskt (däremot måste det demokratiska sinnelaget ifrågasättas hos i varje fall  Vänsterpartiet).

Då är jag  framme vid en första ”punch-line”.

Sverigedemokraterna har här missat att mejsla fram en alternativ grundsyn till den politiskt korrekta. Istället accepterar man tidskriften Expos förutsättningar, med etiketteringar och kopplingar, beröringsskräck och guilt-by-association.

pe

Ett helt konkret exempel är det Patrik Ehn skriver i Nationell Idag nr 38/2014:

”Sverigedemokraternas partimedlemmar är i bedrövande hög grad politiskt och ideologiskt oskolade, och ju kortare en person varit SD-medlem desto hopplösare är ofta fallet. Sverigedemokraternas medlemmar måste helt enkelt skolas och bildas, men partiet har inte haft tid och intresse att göra det.

2004 höll jag i en grundkurs för sverigedemokrater som folkbildaren och dåvarande partisekreteraren Jan Milld hade tagit fram. 

Därefter har inget hänt förutom att man som SD-medlem hotas av uteslutning om man närvarar på Jan Millds föredrag. Så illa är det.”

SONY DSC

Till bilden hör att jag lämnade Sverigedemokraterna på eget initiativ år 2005, blev inte utesluten. Utträdet skedde inte i någon protest. Tvärtom deklarerade jag min avsikt att fortsätta rösta på partiet, och mana andra till att också göra det.

Efter min SD-tid har jag medverkat i utgivningen av först  SVIC, sedan tabloiderna – en opinionsbildning som SD kunnat dra fördel av.

signal

Vad kan då ligga bakom det faktum att jag tydligen blivit så peststämplad?

• I första hand gäller det förmodligen den kritik som jag framfört kring judisk makt och  ”agendajudars” agerande till förmån för massinvandring och mångkultur.

• Efterhand har jag också fört fram en hel del kritik mot SD:s agerande, eller brist på agerande.

• Möjligen störs man redan av det faktum att jag ägnat mig åt fri opinionsbildning, helt utom partikontroll.  Det kan låta skruvat, men behandlingen av Thoralf Alfsson i Kalmar pekar faktiskt i den riktningen!

Mina åsikter har alltid varit offentliga, de framgår här på bloggen, i filmer och  tidningsartiklar. Alla kan naturligtvis inte hålla med mig om allt. Det gör jag inte ens själv. Jag har befunnit mig i ideologisk utveckling alltsedan 60-talet. Dessutom förändras ju själva verkligheten.

Med andra ord: vad är det i min åsiktsinriktning som ur SD-ledningens horisont är så gravt komprometterande att SD-medlemmar skulle behöva riskera uteslutning om de vistas i samma lokal som jag och lyssnar på vad jag har att säga???

talare

Låt oss ändå för resonemangets skull förutsätta att jag bär på åsikter som alls inte stämmer med SD:s partilinje… här kommer då min stora PUNCH-LINE:

Ska vi inte kunna förutsätta att varje medborgare, inklusive medlemmar i Sverigedemokraterna, har en INTEGRITET?

Dvs att SD-medlemmar är vuxna människor, med egen omdömesförmåga. Så att de kan ges förtroende att lyssna och läsa, ta del av olika fakta och allehanda argument, för att i slutänden själva dra sina slutsatser och bestämma vad de vill tro?

Bokbal

Det enda rimliga, om man ska utesluta medlemmar, måste vara deras eget agerande:

• för de fram åsikter, propagerar de aktivt, för sådant som är oförenligt med partiets politik?

• begår de handlingar som inte kan tolereras?

• visar de lojaliteter åt annat håll än Sverige och svenskarna?

bgtumme


Läs mer

Tabloidarmöte i Göteborg

Journalistik som människojakt

Grundkurs för Sverigedemokrater

Opinionsbildarnas grunder

Politisk korrekthet

Två människosyner

Tabloiderna

SD-röster i Dalarna 2010

SD-röster i Dalarna 2014


Filmer

Tal till SD:s riksårsmöte, del 1: Ros

Tal till SD:s riksårsmöte, del 2: Ris

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 150 andra följare