Fy bubblan!

tjorven

Stefan Löfven har ju fått utstå mycken kritik för sitt uttalande om Sverigedemokraterna som ett «fascistiskt» parti. Det slår mig nu att dessa reaktioner förmodligen i grunden baserar sig på ett missförstånd.

Uttalandet har tolkats som en utsaga om verkligheten och sedan analyserats som en sådan.

När Stefan Löfven låtit förstå att han uppfattat Benito Mussolini som en demokrat eller att fascismen – till skillnad från nazismen – skulle ha varit rasistisk, då har andra med mig påpekat att detta inte stämmer med verkligheten.

Det blir dock att missa poängen med det som Stefan Löfven har sagt. När han här talar om «fascism» ska det inte uppfattas som en utsaga om ett sakförhållande, utan som ett uttryck för något han själv känner. «Fascism» är i sammanhanget bara ett epitet och som sådant utbytbart mot «nazism» eller andra epitet, med samma funktion.

Den funktion som det handlar om är att ge uttryck för Stefans reaktion och känslor –  som han vill förmedla till omvärlden.  Tjorven på Saltkråkan skulle ha kunnat uttrycka samma sak i termer av «Fy bubblan, vad de är dumma!»


Scenariots upprinnelse var alltså att Sverigedemokraterna fällde regeringens budgetförslag. Det tyckte Stefan var dumt gjort. SD:arna var dumma mot honom och hans muppkompisar.

Då ville han vara dum tillbaka, ville ge igen. Således kallade han SD:arna för det dummaste som han kunde komma på. Det blev «fascister».

Här blir också Stefans senare uttalanden i SVT:s Agenda konsekventa. Han förväntade sig där att journalisterna skulle tycka att Mattias Karlsson varit dum mot dem, genom att tvinga dem att på en presskonferens ta del av massa fakta kring invandringen (som de ändå aldrig skulle drömma om att själva förmedla vidare och därför inte hade användning för).

Det var dumt gjort av Karlsson och i Stefans värld blir det naturligt om journalisterna därför ville vara dumma tillbaka. Vad kunde då passa bättre än att ställa sig bakom honom, när han kallade SD för «ett fascistiskt parti»? (5.05 in i denna film)

sandlada

I dessa termer ska kanske även andra uttalanden av Stefan Löfven förstås. SD använde alltså sina riksdagsmandat för att befrämja sina väljares intressen och satte hinder i vägen för Löfvenregeringens politik.

När Stefan här använder epitetet «sandlåda» ska det återigen ses som dels ett uttryck för vad han själv känner, dels en maning till andra att känna detsamma, och att – än en gång – ta avstånd från SD.

Epiteten kan variera, men funktionen blir densamma. Ovidkommande blir därvid deras formella betydelse.

Stefan Löfven har egentligen aldrig – lika litet som Henrik Arnstad – kallat Sverigedemokraterna vare sig fascister eller någonting annat. De har bara stämt upp ett unisont  «Fy bubblan!»

fyb


Läs mer

Läkarna maktlösa

Vad är fascism?

Ledarskapskris

ledarskapet

Två alternativa vägar finns det ju att gå, när verklighetsuppfattning inte stämmer och åsikter inte håller.

En väg är att revidera eller ändra uppfattning. I fredagsbio 5 (13.25 in) gjorde jag liknelsen med om man får välja en bra bil framför en dålig utan extra kostnad. Rationellt blir då att välja den bättre bilen. Lika rationellt bör vara att byta upp sig till en bättre, mer verklighetsförankrad, åsikt.

En andra väg är att grotta ned sig i skyttegravar och omge sig med ett allt tätare lager av lögner.

sgraven

När s-ledarna Stefan Löfven och Magdalena Andersson hemföll åt fascism-anklagelser mot Sverigedemokraterna, så lutade de sig mot vad som blivit en tradition inom «arbetarrörelsen» – det rutinmässiga förtalandet, ersättandet av fakta och sakliga argument med invektiv och mobbningreflexer.

De var tydligen vana vid att inte behöva veta vad de talade om, men den här gången har de s.a.s. gått på en mina.

mina

Under hela 90-talet fick invandringskritiker erfara den här typen av bemötande. Ingrid Björkman, Jan Elfverson och Åke Wedin hade den 16/2 1998 en debattartikel i SvD – «Så marginaliseras oliktänkande». Den utgick ifrån angrepp på Bo Södersten, för en tidigare artikel av honom.

«I den politiskt korrekta världen reduceras sakligt underbyggda argument till åsikter och tyckanden. De tillmäts inte någon större betydelse i sig och utsätts därför inte för någon rationell kritisk granskning. Däremot bedöms de – och framför allt den som framfört dem – på moraliska grunder!

Trampar någon utanför det politiskt korrekta fältet – tar upp en förbjuden fråga till debatt eller torgför av etablissemanget icke accepterade åsikter bestraffas vederbörande. Någon diskussion i sakfrågan är det då inte tal om.

Antingen följs debattinlägget av ekande tystnad, eller också fördöms debattörens person, inte hans inlägg (!), i moraliserande termer. Det blir hårda fördömanden: fascist, rasist, nazist! Så marginaliseras de oliktänkande – och andra skräms till tystnad. För vem vill riskera att utpekas som nazist? Så dödas i demokratins namn den fria debatten.

Eftersom invandringspolitiken är den mest förbjudna av alla frågor framträder stigmatiseringsmetoden, och inte minst naziststämplingen, speciellt tydligt där. Vi har valt att belysa metoden med vårt eget fall, inte bara därför att detta är så åskådligt utan även därför att det avslöjar anmärkningsvärda intressegemenskaper eller förbindelser inom opinionsetablissemanget.

I ett antal artiklar och två böcker har vi formulerat ett alternativ till de två senaste decenniernas flyktingpolitik. Vi har därvid hävdat, att man i ett humant perspektiv dels måste söka bistå så många skyddsbehövande som möjligt, dels åtgärda flyktingproblemets orsaker, dvs verka för förbättrade förhållanden i flyktingarnas hemländer. Som ett led i sådana ansträngningar har vi föreslagit en samordnad flykting- och biståndspolitik, där återvandrare fungerar som länkar i en kunskapsöverföring från i- till u-land. Förslaget anknyter till UNHCR:s (FN:s flyktingkommissaries) rekommendationer till en ny politik.

De kampanjer mot oss som detta resulterat i har initierats av Expo, en ‘antirasistisk’ tidskrift med dokumenterat nära samröre med våldsorganisationen Antifascistisk aktion (AFA).

Samtidigt som Expo säger sig ‘värna demokrati och yttrandefrihet i kampen mot rasistiska, högerextrema och totalitära ideologier’, driver tidskriften grav personförföljelse mot oliktänkande. I synnerhet förföljs de som argumenterar för en begränsning av den omfattande invandringen, oavsett hur väl underbyggd kritiken är.

ttexpo

I syfte att kunna klassa så många meningsmotståndare som möjligt som rasister eller nazister har Expo och dess sympatisörer tagit sig före att vidga rasistbegreppets innebörd långt utanför den officiellt vedertagna. Den senaste uppfinningen är ‘kulturrasism’. Vårt ovan nämnda förslag till flykting- och biståndspolitik definierar Expo som ett utslag av ‘barmhärtighetsrasism’!

Expos skandalskriverier har synts oss så befängda att vi inte tagit dem på allvar. Men de har fått skrämmande stort genomslag särskilt i den liberala pressen, där Liberala nyhetsbyrån fungerat som länk från Expo till landsortstidningarna.

Genom att lögnaktigt påstå att vi tillhör vad Expo kallar ‘en rasistisk lobbyorganisation’ och göra oss ansvariga för vad denna organisation publicerar utlöstes ett drev i folkpartipressen. Vi ägnades stora artiklar i Expressen, där bl a en representant för Svenska kommittén mot antisemitism meddelade att han skulle se till att vi registrerades i Antisemitism World Report – vilket också skedde.»

tolerant

Här kommer veckans fredagsfilm, «FRÅGOR OM LEDARSKAP»:

Vad filmen aktualiserar är en ledarskapskris, inte bara inom Socialdemokraterna, utan överhuvudtaget inom svensk politik.

En kris som har samband med ett dåligt samtalsklimat.


 

Läs mer

Invandringskritiska böcker

Låsningen

Julia Caesars nya bok

Mörkläggning II

Vitboken

Antisemitism?

«Främlingshatets ansikten»

Våldskonstaterande realism

Fem nivåer av repression

Samtal? Nej tack!

Forskarna samstämmiga – SD inga fascister

Sätt och vett inom politiken

S-demokraterna

sap48

Behöver Sverige längre SAP – Socialdemokratiska Arbetarepartiet?

För det tidigare SAP var svenska arbetares situation – deras intressen och önskemål, känslor och åsikter – en självklar utgångspunkt. De skulle ges en röst, de skulle synliggöras.

Således kamp för demokrati, genom allmän och lika rösträtt.

Således kamp för social trygghet och rättvisa.

vitman

Nu lever vi i en ny tid.  Vänsterns tidigare «hjälte» – den svenske arbetaren – är nästan försvunnen. I den mån han inte är helt bortglömd så är allt plötsligt fel med honom:

• Han har fel kön – är ju en man

• Han har fel hudfärg – är ju vit

• Han har fel sexuell läggning – är heterosexuell

• Han har fel etnicitet – är svensk

• Han har fel åsikter – han är «rasist».

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I denna radikalt nya tid har också partiet Socialdemokraterna förändrats. Dess ledare Stefan Löfven har deklarerat att «det finns inte vi och dom»,  han ifrågasätter att vi svenskar överhuvudtaget existerar och stämplar som ”fascister” dem som tycker något annat.

Vid sin sida har han

ma

Magdalena Andersson, som inte tycker något annat.

Morgan Johansson, som tycker att en årlig invandring motsvarande 1% av Sveriges befolkning är lite.

Ardalan Shekarabi, en asylmissbrukare som gjorts till minister.

SAP har en partiledning som arbetar för en helt extrem massinvandring, med innebörden att

• svenska folket byts ut

• Sverige blir än mer överbefolkat

• vårt sociala trygghetssystem överbelastas och raseras

• nya orättvisor införs, genom särskilda förmåner åt illegala utlänningar

Till detta kommer en antidemokratisk hållning, genom hetsandet mot och det rutinmässiga förtalet av meningsmotståndare.


tummened

Hur mycket har dagens SAP gemensamt med det tidigare SAP? Inte mycket! Dagens SAP representerar mer ett förtryck än en kamp för demokrati, trygghet och rättvisa.

Av dagens riksdagspartier är det nog Sverigedemokraterna som närmast motsvarar den tidiga socialdemokratin.


sverigesvets2

Julia Caesar på Snaphanen i december, under rubriken ”En svetsares fall”:

”Sju partier driver sedan decennier en besinningslös massinvandring som skadar Sverige, och de är eniga om att fortsätta den. De gör vad som helst för att isolera det åttonde partiet, SD, som har fräckheten att påpeka att kejsaren är naken.

Ett förtydligande: Sjupartiet gör vad som helst för att fortsätta sin destruktiva politik, inklusive att förstöra Sverige. I decennier har de byggt upp sådana berg av lögner att det i praktiken är omöjligt för dem att trassla sig ut utan att förlora ansikte och prestige. Hur orka erkänna att man har fört svenska folket bakom ljuset i mer än fyrtio år? När man har sjunkit så djupt i lögnträsket som sjupartiet har gjort har man fjärmat sig från verkligheten så länge att man älskar sin fångenskap, kallar den för frihet och hatar blotta tanken på befrielse. Exakt så har det sett ut i alla diktaturer strax före sammanbrottet. Skillnaden är att Sverige inte är en diktatur. Här bygger människor sin fångenskap alldeles frivilligt.

Politikerna i sjupartiet är som alla lögnare fullkomligt desperata, och allra mest skräckslagna är de för att förlora makten och tvingas erkänna vad de har gjort mot Sverige och svenska folket. I det hörn de har målat in sig i sitter de som sina egna kombinerade fångar och fångvaktare, hjälplöst mumlande besvärjelser om ‘värdegrund’, ‘människosyn’ och ‘allas lika värde’.

I sin maktberusning har de trott sig kapabla att hata SD och deras nästan en miljon väljare så att allihop går upp i gasform och förintas. Om de bara gräver skyttegravarna djupare, om de bara skriker sina falska trollformler ännu högre ska det nog lyckas. De är så till den grad vilseförda att de tror att det är möjligt att hur länge som helst gå en emot en stark och växande folkopinion.

I de läget kommer Sverigedemokraterna …”

mkmuren

”Varje tid har sina folkrörelser som svarar mot samhällsbehov och riktningar i opinionen. Vid förrförra sekelskiftet växte sig nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen starka. När industrisamhället har övergått i tjänstesamhället som har övergått i IT-samhället har arbetarrörelsen spelat ut sin roll – under senare år har avvecklingen letts av energiska insatser från utplåningsexperterna Mona Sahlin, Håkan Juholt och nu Stefan Löfven. Nya tider skapar nya behov, nya folkrörelser. Vår tids folkrörelser är de nationalistiska partierna som kämpar för att bevara sina länder, civilisationer, traditioner, språk och kultur. De växer i hela Europa.»


kejsaren2

Marika Formgren ser också en  potential för Sverigedemokraterna:

«…det går en avgrundsklyfta mellan SD och de andra partierna. Men jag tror inte att klyftan egentligen handlar om ‘synen på alla människors lika värde’, eller ens invandringspolitiken. Jag tror att den främsta orsaken till klyftan är att alla de andra partierna har accepterat och anpassat sig efter mediekratin och medielogiken, medan SD inte har gjort det.

Detta gör att SD har en potential som inget annat parti i Sverige i dag att faktiskt stå för demokrati, i bemärkelsen att lyssna på väljare och partimedlemmar och anpassa sig efter dessas, snarare än journalistkårens, åsikter. «

«Men det handlar än så länge bara om en potential, och utvecklingen kan lika gärna gå åt andra hållet. För samtidigt som SD på ett befriande sätt motiverar sitt röstande i budgetfrågan med att ‘det var det här våra väljare ville’ (en formulering vi borde få höra mycket oftare från alla partier), så finns i partiet tendenser till toppstyrning och ett förakt från partiledningen gentemot gräsrötterna (minns Linus Bylunds ord om ”idioter, bonnläppar och rasister”).»

 «När jag i våras besökte den konservativa studentföreningen Heimdal var det en Heimdalit som jämförde Sverigedemokraternas utveckling med den tidiga socialdemokratin i Sverige. Han såg samma potential att växa och bli en betydande och inflytelserik folkrörelse, och han såg samma desperata reaktionsmönster från etablerad makt och överhet, samma försök att skrämma till tystnad, frysa ut, håna och mobba och till och med lagstifta emot

«…om jag har rätt i att mediekratin har gjort att den svenska partidemokratin är på dekis, och att SD är det enda undantaget från regeln, då har partiet kanske en framgångssaga av socialdemokratiska mått framför sig.”

«Jag ansluter mig alltså till dem som tror att SD har potentialen att upprepa Socialdemokraternas enorma framgångar från förra seklet. Liksom S då var ensamma om att driva frågan om mänskliga och drägliga villkor för den växande skaran av arbetare, är SD i dag ensamma om att lyssna på vad svenska folket faktiskt vill, i stället för att ängsligt försöka blidka en grupp av journalister och andra elittyckare som lever ett isolerat liv i Stockholms innerstad och har dålig koll på vad som händer i övriga landet (eller ens i förorter några kilometer bort).”

abnej


Min egen hållning till Sverigedemokraterna kan nu som tidigare  sammanfattas i ”kritiskt stöd”.

Som trogna läsare av BGF-sidan och denna blogg redan vet är jag kritisk till partiets extrema sionism och än mer till SD:s stöd för Bildt-Sjöstedts ryssfientlighet, med sanktioner mot Ryssland. Jag har dessutom haft mina reservationer mot Jimmie Åkessons benägenhet att söka gillande från våra politiska fiender.

Vad som hänt sedan valet och med Mattias Karlsson som frontnamn är dock mycket hoppingivande! Med sin nuvarande offensiva linje förtjänar Sverigedemokraterna allt stöd! Med ett sådant SD kan både partiet och Sverige ha en framtid.

Säkert är att Socialdemokratin nu gjort sitt inom svensk politik.

lavinen

 

Strukturerat om Löfven

flakmannen

Feministen Stefan Löfven skyller allt på andra, och särskilt på Sverigedemokraterna.


För det första.  Både som statsminister och ledare för ett (än så länge) stort parti har Stefan Löfven ett ansvar att ta sig an Sveriges problem.

Ett av de allra största problemen – kanske det absolut största – är invandringen med alla sina följdverkningar inom en mängd andra politikområden. Läget är nu helt akut, med närmast ett katastrofläge inom många kommuner och förorter. Välfärdsstaten går i en rasande takt mot sin upplösning, vi har inte ens ett rättssamhälle.

Detta gäller helt oberoende av SD eller andra partier. Detta skulle vara en helt central «utmaning» även om partiet Sverigedemokraterna aldrig hade bildats och nu inte existerade.

isolerasd


För det andra. Det finns två moment, när s-ledningen ska svärta ned SD:

I. partiet har en komprometterande historia

II. partiet vill minska invandringen till Sverige.

Moment I sönderfaller i två delmoment:

a) Stefan Löfven

b) SD 


Beträffande moment I.a. har jag noterat särskilt tre uttalanden av Löfven:

• I en riksdagsdebatt med Jimmie Åkesson hävdade han att det i början av 90-talet skulle ha förekommit hakkors i SD-demonstrationer (kolla 9.15 in i denna film).

• I TV-programmet Skavlan gick han loss med följande harang:

«…när den nuvarande partiledaren gick in i partiet, då var det här ett parti som hade hakkors på sina möten. Deras ledare valde att dekorera rummet med hakkors. Då förstår alla vilka rötter vi talar om…»

I SVT:s Agenda den 7/12 -14 försvarade han sitt uttalande om SD som ”fascistiskt” med att hänvisa till fuskhistorikern och norgehataren Henrik Arnstad.

Först var det alltså – enligt vår statsminister – hakkors i demonstrationer, sedan hakkors som rumsdekorationer. Eller var det bådadera? «Då förstår alla…»

msgrodor

Munnen på Löfven bara går och han verkar just inte ha någon kontroll över vad som kommer ut ur den – ungefär som hos den tidigare stjärnan Mona Sahlin.

Eller så bryr han sig inte – är det så att för honom flyter lögn och sanning samman på ett självklart sätt? Har han blivit så van att verka i en kultur där han aldrig blir ifrågasatt och inte behöver komma upp med belägg?

Har det inom «arbetarrörelsen» (LO, SAP och ABF) blivit så normalt att godkänna varje uttalande som är negativt mot SD och andra invandringskritiker, att eventuell sanningshalt där är ovidkommande?

Men nu är ju Löfven inte längre instängd i LO-garderoben, nu är han ute i offentligheten. Då duger inte längre det rutinmässiga förtalet och ljugandet.

S-KONGRESS 2013


Beträffande moment I.b. kan konstateras att SD i början av 90-talet gjorde ett misstag när man lät en svans av skinnskallar deltaga i demonstrationer. Man hade också fram till 1995 en partiledare – Anders Klarström – med ett förflutet som medlem i NRP. Det är vad som kan läggas partiet till last, men vilken relevans har detta idag?

Och ska man leta efter tveksamheter eller solkigheter tillbaka i historien – hur fritt går Löfvens eget parti, med sin 125-åriga historia?

Har inte alla politiker ett ansvar att idag försöka se framåt och vara konstruktiva, se till möjliga lösningar på problem och försöka samverka om det man kan vara överens om?

Australia Muppet Movie Premier


Den andra kritikpunkten från (S) mot SD är alltså att man vill minska invandringen. Ska SD kritiseras på den punkten blir det väl snarare att man under så lång tid företrätt en så mjuk linje.

Sverigedemokraterna har:

• accepterat den moraliska utgångspunkten, att vi svenskar har ett ansvar för människor från hela världen.  Vi måste vara goda, gärna  världsmästare på området.

• accepterat en fortsatt omfattande invandring, bara på en lägre nivå än hittills.

Jag menar att svenska intressen måste sättas mer i förgrunden, samt att vi befinner oss i ett katastrofläge, där Sverige behöver dra i nödbromsen och försöka få helt stopp på ytterligare probleminvandring, intill dess att vi klarat av att lösa de problem som den hittillsvarande invandringen resulterat i.

I det aktuella läget, med SD:s agerande genom Mattias Karlsson, förtjänar dock Sverigedemokraterna framförallt en STOR ELOGE! Man rör sig nu i rätt riktning, detta är det avgörande.

SONY DSC


För det tredje. Det är på samtidigt två punkter som Stefan Löfven och Socialdemokraterna gör fel:

a) Man tar sig inte an Sveriges akuta och stora problem.

b) Man vägrar samtala med företrädare för SD.

Även om man inte vill samtala med SD så kunde man åtminstone själva försöka komma med lösningar på problemen, korrigera och lägga om kursen i invandringspolitiken. Men inte heller detta gör man alltså med Stefan Löfven som ledare.


ljugarbank

För övrigt kan konstateras att Stefan Löfvens frigjordhet i förhållande till sanningen innefattar en frigjordhet också i relation till löften som han själv har givit.

Han lovade att inte regera vidare med Alliansens budget, om riksdagen antog denna.

Efter att riksdagen antagit Alliansens budget visade det sig att Löfvenregeringen ändå satt kvar, frågan gick inte till talmannen att sondera möjligheterna för en ny regeringsbildning. I stället var det statsministern som utannonserade att han ska proklamera ett ”extraval” den 29 december  (vilket är det tidigaste datum detta kan ske) och att valet skulle ske den 22 mars nästa år.

Nu kommer tongångar som tyder på att det tilltänkta nyvalet kanske avblåses, att det ändå kan bli någon form av samarbete över blockgränsen.

(Rimligen måste nu en eftertankens kranka blekhet ha hunnit sätta sig i s-leden – talet om nyval var överilat. (S) måste ju se katastrofen framför sig – att förlovningen med MP inte gick bra. Avgörande är om även Alliansen ser en fördel i att undvika nyvalet – KD, kanske även också FP, kan vara oroliga för spärren.  I andra vågskålen ligger chansen att förvandla  (S) till ett litet parti efter valet.)

ordbajs


PS

Rolf Hillegren på Avpixlat:

«…majoriteten av landets medborgare förväntar sig att deras folkvalda representanter ska uppträda på ett värdigt sätt – inte minst i riksdagen. För den som sitter där borde det vara självklart att betrakta samtliga av kammarens ledamöter som arbetskamrater, inte bara de som tillhör det egna partiet.

Om den inställningen vore rådande skulle vi slippa se prov på omogna beteenden som varken skulle accepteras på en arbetsplats, i en skolklass eller ens i en förskolegrupp. Och vi skulle kunna se de folkvalda som föredömen för medborgarna, vilket knappast vore att begära för mycket.»

inmalads


Läs mer:

Vad är fascism?

ABF «synar»

Vem är vad?

Vändpunktens tid

Finns Magdalena Andersson?

Sätt och vett i politiken

Dispatch: Blir det verkligen extraval?

Vad är fascism?

0.fascism

Ordet «fascism» är ju ett starkt negativt laddat begrepp och fungerar flitigt som tillmäle. Har det någon också en saklig innebörd?

I så fall: vilken?

Jag kan undra vilken definition som finansminister Andersson och statsminister Löfven skulle ge begreppet om någon journalist skulle vara fräck nog att fråga dem om den saken.

De har alltså kallat SD för ett «litet, nyfascistiskt parti» och de får stöd av TV4-historikern Henrik Arnstad, som menar att man «måste få kalla saker vid dess rätta namn». Det mest konkreta han anför beträffande SD blir dock «en viktig del av neofascismen är att man aktivt ska förneka och dementera att man är fascist».

arnstad

För mig låter det här påtagligt bekant.  När folkpartiledaren i Haninge, John Glas, 1997 anklagade Blågula frågor för att ha «starka fascistiska förtecken» och ombads underbygga detta blev svaret att BGF var för yttrandefrihet – det skulle även Adolf Hitler ha varit (se även här och här).


Nåväl, vare sig vi talar om fascism eller om nazism så vore det bra med mer av preciseringar. Särskilt beträffande «fascism», efter s-ledarnas och TV4:s användning av begreppet.

fascism

Historiskt förknippas ju fascism främst med Benito Mussolini, Italien och svartskjortornas maktövertagande  1922 genom marschen mot Rom.

Moment som jag har lärt mig att förknippa med fascism är:

• förkastande av demokrati, nej till opposition

• ledarkult

• likriktning och indoktrinering

• intolerans och bejakande av våld

• stark nationalism, kryddad med imperialism

• militarism och krig 

• antikommunism, antikonservatism och antiliberalism

Vad jag också påminns om genom litet googlande är:

korporatism, dvs samgående mellan stat och ledning för stora företag

individens underordning i relation till staten

Så här säger Wikipedia:

«…Fascismen förknippas ofta med en massrörelse, elitstyre och meningen är att individen är underställd statens behov. Fascismen vill vidare ofta skapa en stark nationell identitet. … Fascismen föredrar en reglerad, klassöverskridande ekonomi, benämnd korporativ… massmobilisering och ett militariserat politiskt liv, ofta inbegripande en partimilis. Fascismen hyser en positiv eller sanktionerande syn på våld som medel att uppnå målet, inbegripande heroism och manschauvinism…. Fascismen motsätter sig alla ‘sektionsbaserade’ intressen till förmån för samhället som en organisk helhet och motsätter sig därför oberoende fackföreningar, strejker, lockouter, frihandel och fri företagsamhet. Då den fascistiska staten förväntas representera såväl gångna som framtida generationer, samt avvisar förnuftsresonemang och diskussioner, förnekas demokratins kvaliteter som styrelseskick, …»


Så hur bedöma s-ledningens anklagelser mot Sverigedemokraterna, för att vara «fascistiskt»?

Vilka av ovanstående kriterier kan kopplas till SD?

Vilka belägg finns då?

Hållningen till politiskt våld är central, men vilka belägg finns för att sverigedemokrater har gjort sig skyldiga till sådant? Mig veterligen finns inte ett enda fall.

antifa

Däremot finns exempel i överflöd på hur SD:are blivit utsatta för våld. De som stått för detta våld har vanligen betecknat sig själva som «antifascister», vilket ju väcker frågan om vilka kriterier vi ska gå efter i klassningen av människor. Ska det vara deras egna deklarationer, eller ska det vara deras faktiska agerande och de attityder som detta vittnar om?

Även om man personligen inte utövar våld så kan man bidraga till våldsdåd genom att hetsa mot andra människor och åsätta dem stämplar med starkt negativ laddning. Sådant kan medverka till våld och andra övergrepp.

Där ligger nu ledande socialdemokrater «på framkant». De politiskt korrekta har  «tolerans» som honnörsord, men i praktiken är de ändå intoleranta mot opposition.

rattsvarld

Jag tänker också på muppregeringens idéer om att svenska staten ska ha jurisdiktion över svenskar även när dess befinner sig utomlands. Påminner inte det om fascismens tankar om hur individerna tillhör staten?

Det är bra att Magdalena Andersson nu fört upp diskussionen om fascismen på dagordningen. Här finns mycket mer att säga, inte minst vad gäller parallellerna mellan fascism och politisk korrekthet!

fh


Läs/se även

Arnstad-Karlsson: debatt

Arnstads historia: en lögn

DN nekade genmäle på Arnstads anklagelser mot Norge

Forskning & framsteg: Forskarna eniga

Stefan Löfven stöder sig på Arnstad!

Parti utan värdighet

invpolitik-s

Kaos är alltså ordet för dagen.

Det har ställts till i riksdagen, och alla skyller på alla.

Jag vill påstå att problemets epicentrum ligger i att inget av partierna inom Sjuklövern vare sig «förhåller sig till Sverigedemokraterna» eller intar en tillnärmelsevis sansad linje i sakfrågan, dvs invandringspolitiken.

(Där gick ett helt monumentalt pk-galet nyhetsinslag på Rapport i går kväll, som gör mig frestad att på det göra en ny kortfilm, om det finns några som vill titta på den…)

Det är genom att man ska helt ignorera riksdagens tredje största parti, med 49 mandat och en tydlig vågmästarroll, som hela låsningen har skapats.

Men varför denna låsning – varför kan de 7 inte samverka med SD på ett sätt som är normalt och som man kan göra med varandra?

ma

Lyssnar man på Magdalena Andersson, s-märkt finansminister, så får vi en förklaring. Det handlar om principen «ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE». Den ställer SD enligt henne inte upp på.

Till att börja med så handlar det om en felöversättning från engelskan. I originaltexten till FN-deklarationen talas det om «dignity», vilket betyder «värdighet». Detta tas upp i det senaste programmet från Granskning Sverige, om nobelpriser och nobelfester.

Med eller utan felöversättning blir de politiskt korrektas fundamentalistiska tolkning av FN-deklarationen dock totalt absurd!

hss1

Vad man försöker få det till är ju att

1. alla människor är likadana, har samma egenskaper och är helt utbytbara

2. det blir kränkande, omoraliskt och nästintill ett grovt brott («hatbrott») att anföra något annat (nobelpristagaren Watson är nu utfryst och har måste sälja sin medalj).

3. alla människor som tar sig till Sverige, vill bo här och bli försörjda av svenska skattebetalare, har rätt till detta.

Nu stannar Magdalena Andersson inte vid detta. Med sin felöversatta FN-deklaration i ryggen stämplar hon Sverigedemokraterna som nazister.

Hennes partiledare Löfven går på i samma stil. I en riksdagsdebatt med Jimmie Åkesson orerade han om «hakkors» som skulle ha förekommit vid SD-demonstrationer på 1990-talet. Förmodligen en ren lögn, i annat fall skulle väl media ha presenterat bilder på detta.

Skärmavbild 2014-12-06 kl. 12.33.07

I fredagskväll gästade Löfven TV-programmet «Skalvan» och «bättrade på» (eller ändrade?) sin hakkors-historia.

Så här föll statsministerns ord:

«Vi ska vara tydliga med vad det är för ett parti. Deras rötter, när den nuvarande partiledaren gick in i partiet, då var det här ett parti som hade hakkors på sina möten. Deras ledare valde att dekorera rummet med hakkors. Då förstår alla vilka rötter vi talar om…»

(SVT fick här efteråt agera litet av förkläde åt statsministern efter hans utfall – just denna utläggning undantogs från SVT-textningen av filmen på internet)

Skärmavbild 2014-12-06 kl. 12.42.36

Det var 1995 som Jimmie Åkesson gick med i Sverigedemokraterna. Det var också året då den tidigare CUF-medlemmen Mikael Jansson valdes till ny partiordförande för SD.  Han efterträdde Anders Klarström, som före sin SD-tid varit aktiv i Nordiska Rikspartiet.

För Blågula frågor gjorde jag 1997 en intervju med Mikael Jansson. 

Där sade han något som Löfven/Andersson kanske skulle kunna vrida till, så att det visar att han inte tillerkänt alla människor samma värde. Den nyvalde SD-ledaren Mikael Jansson sade:

«Jag ser ner på människor som kastar sten på talare!»

Vilket ju tangerar ett viktigt moment. De flesta finner det nog rimligt att människor bedöms efter sitt eget agerande. I varje fall jag delar till fullo Janssons förakt för dessa människor.

Jo, jag är beredd att gå steget längre: Jag föraktar även dem som stöder mötessabotörer och stenkastare. Jag föraktar dem som inte tar avstånd från politiskt våld och än mer dem som uppmuntrar till sådant våld.

sdkongr

Till saken hör att SD-mötet i Norrköping 1995 utsattes för attentat och två år senare blev fyra unga sverigedemokrater allvarligt misshandlade på Södermalm i Stockholm. Den typen av övergrepp har alltsedan dess fortsatt mot sverigedemokrater och andra invandringskritiker.

hatmontage

 

sdhatet

Detta gör de nu aktuella utfallen från personer i högsta s-ledningen allvarliga. Det vittnar om en ansvarslös och antidemokratisk hållning.

Detta förstår kanske varken Stefan Löfven eller Magdalena Andersson, eftersom politik inte är deras hemmaplan. Samma förhållande gällde ju för kuppgeneralerna i Chile 1973.

En gemensam nämnare ligger också i att även dessa militärer satte nedsättande epitet på sina offer – dessa var bara «extremister». Så mycket lättare blir det inte att utlösa övergrepp när man först har avhumaniserat sina motståndare, genom stämplingar.

chile

Det snällaste man kan säga om Stefan Löfven är att han är konsekvent. Redan för ett år sedan, i december 2013, deltog han i Kärrtorp, i en manifestation från våldsvänstern.

Konsekvent var det också av honom att sedan inte svara på mitt brev med två frågor kring detta.

Dessutom blir det konsekvent av honom att i sin DN-artikel backa upp sin finansminister med omdömet om SD som ”ett nyfascistiskt parti”. Klart står därmed att det handlar om något mer än en dålig dag för en enskild individ – hela s-ledningen har politiskt havererat.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Låt mig avslutningsvis citera ur ledaren i Nya Tider, nr 49. Under rubriken «Vi och ‘dom’» skriver man:

«Att dela in människor i ‘vi’ och ‘dom’ är bland det värsta man kan göra. Därom är gammelmedias journalister och sjuklöverns politiker så gott som eniga. Att dela in människor på det sättet är något som inga respektabla partier eller medier gör.

Nej, sådant görs bara av… ja, du vet, ‘dom’. De där rasisterna, homofoberna, islamofoberna och främlingsfientliga. Vi är för goda, fina och medmänskliga för det.

Detta med ‘vi och dom’ brukar exempelvis användas för att särbehandla Sverigedemokraterna. Varför kan man inte tänka sig att samarbeta med SD eller behandla dem med normal mänsklig respekt? ‘Jo, du vet, de delar in människor i vi och dom, och det skulle ju vi aldrig göra.’

Ja, det är absurt. Som så mycket annat i Sveriges alltmer dårhusliknande debattklimat. För medan de flesta av dem som anklagas för att ‘dela in människor i vi och dom’ gör en ganska välvillig uppdelning, där grupper anses skilja sig åt men ändå bör behandlas med normal mänsklig respekt, gäller detta inte för de politiskt korrektas ‘vi och dom’. Deras uppdelning innebär att ‘dom’ – de som avvikit från den smala åsiktskorridoren – tilldelas ett avsevärt lägre människovärde än ‘vi’. ‘Dom’ anses närmast lägre stående, och ‘vi’ behöver inte ens utsträcka vanlig mänsklig hövlighet till dem. Att vägra att skaka hand med en av ‘dom’ eller gå ut ur rummet när en av ‘dom’ kommer in i det anses närmast vara en dygd.»

«Det positiva i allt detta är förstås att deras dom – vilket åtminstone delvis är vårt vi – växer fortare ju mer omedgörlig och oresonlig den politiska korrektheten blir. Allt färre människor accepterar deras uppdelning och deras påbud, och ju mer de försöker trycka ner alla som avviker från deras dogmer, desto fler sällar sig istället till oss. Till slut kommer förtryckarna att upptäcka hur få ‘de’ är.»

NYA TIDER fick ju presstöd. Det finns olika klasser för presstöd, beroende på upplaga.  Närmare bestämt antalet prenumeranter nu i december, inför årsskiftet.

Om du ännu inte betalt in din prenumeration till Nya Tider – skynda dig nu att göra det!

Bankgironumret är 108-0357 och beloppet 545 kr för ett helår.


 

PS

Från bloggen Anthropocene:

”…Vi har ju accepterat de gamla kommunisterna trots deras nära och hjärtliga samröre med regimer som sköt på sina egna flyende medborgare. Att mot den bakgrunden vägra tala med SD är obegripligt.

I extravalet, rösta på och kryssa bara de politiker som är beredda att börja ta den här opinionen på allvar och som erkänner samtliga representanter som svenska folket valt. Att tro att man får bort ett missnöjesparti genom att elda på missnöjet med ännu mer inskränkningar i demokratin och med förolämpningar mot de missnöjda är förlov sagt rent obegåvat.

Sluta att lägga bränsle på brasan!

Sedan denna blogg skrevs har det kommit en färsk opinionsundersökning från Yougov som är gjord efter regeringskrisen. Där går SD som väntat upp med 6,6 procentenheter. Om ni lägger det till valresultatet blir det 19,5 procentenheter. SD kan mycket väl bli näst största parti i valet den 22 mars!”

revolution


Läs/se mer

http://janmilld.wordpress.com/2014/11/29/finns-magdalena-andersson/

Fredagsbio1: Tar Löfven ANSVAR?

 

 

Vem är vad?


f6titel

De politiskt korrekta gör anspråk på att vara demokrater,

men är de verkligen demokrater?

När är man demokrat?

Detta tas upp i fredagsbio 6, med politisk korrekthet som tema.


Stefan Löfvén vill inte ha något med Sverigedemokraterna att göra.

mycket lösa grunder!

Eller inga grunder alls.

Vad Löfvén anfört är att det för ett antal år sedan skulle ha förekommit hakkorsflaggor i SD-demonstrationer.

• Är detta ens sant? Var finns bildbevis för den saken?

• Även om det skulle ha varit sant – är det en rimlig anledning att idag låta hela det politiska systemet i Sverige gå i baklås?!

Är det att ”ta ansvar”?

chile

I Chile lyckades man efter tiden av militärdiktatur återupprätta en dialog mellan olika politiska grupper.

Detta borde nu vara möjligt även i Sverige…

muren


Läs mer

Tanketornet om Smålandspostens SD-hållning

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 152 andra följare