Fäll muppregeringen!

kapten1

Efter riksdagsvalet konstaterade jag att Stefan Löfven paradoxalt nog kunde ha ett guldläge, trots att förutsättningarna saknades för honom att bilda en majoritetsregering.

En ren socialdemokratisk regering, fastän en minoritetsregering, skulle ändå – med en offensiv politik, genom väl avvägda förslag – kunna rymma möjligheter.

Röstar riksdagen ned bra reformer, ägnade att ta sig an uppenbara problem, då kan nyval bli till ett verkningsfullt instrument.

Själva hotet om nyval skulle då kunna förmå även trilskande småpartier att rätta in sig i ledet. Drivs nyval ändå fram skulle SAP därvid ha goda förutsättningar till valframgångar. Några av de saboterande partierna skulle kanske hamna under 4% och ramla ur riksdagen.

Nu har regeringsbildaren Stefan Löfven gjort sitt val. Han försatte chansen.


exguld

Socialdemokraterna binder upp sig till Miljöpartiet, riksdagens mest extrema parti, utan att för den skull vinna något. Det blir en koalitionsregering, men likväl bara en minoritetsregering.

På så vis åstadkommer Stefan Löfven en nackdelsmaximering. SAP har bundit upp sig till Miljöpartiet, men kan ändå inte vara säker på att få förslag antagna av riksdagen.


Det mest uppseendeväckande, och samtidigt av störst betydelse, är att den nya s-regeringen accepterar och fortsätter den extrema invandringspolitik, som regeringen Reinfeldt och Miljöpartiet kom överens om före valet i september.

Kontentan av detta blir att oavsett hur svenska folket röstar i riksdagsvalen blir det samma politik som förs.

- Reinfeldt lät uttryckligen förstå, att han ville straffa SD:s väljare, genom att visa att SD:s riksdagsinträde inte gav en mer sansad invandring.

- Löfven väljer i praktiken samma linje, genom att så uttryckligt klargöra att SD-rösterna inte ska få något politiskt genomslag, trots att det handlar om nära en 1 miljon röstande.

Redan hänsyn till valresultatet – respekt för den i valet så klart uttalade folkopinionen, där SD var det enda parti som gick fram och dessutom gick fram rejält, genom att mer än fördubbla sitt mandatantal – talar för att den nya regeringen bör lyssna.

Framförallt är det nu en tvingade ekonomisk, social och praktisk nödvändighet att omgående och radikalt lägga om kursen i invandringspolitiken. Sverige tål inte mer av denna arbetslöshetsinvandring!

Lägg till detta moment som Ebola och IS, risken för både smittspridningar och terroraktioner bortom all kontroll.

Den nya regeringen agerar med skygglappar.

muppreg

Vilket inte hindrar den från att i sin regeringsförklaring stapla positivt värdeladdade begrepp på hög:

- ansvar

- solidaritet

- frihet

- hopp

- trygghet

- jämlikhet

- rättvisa

- kunskap

- kompetens

- kreativitet

- konkurrenskraft

- ledande

- inspirerande

- miljö

- gemenskap

- tillhörighet

- socialt

- delaktighet

- respekt

- modernisera

- effektiv

- innovativ

- progressiv

- framtid

- attraktivitet

- kvalitét

- gemensam

- samverkan

- ordning och reda

- demokratisk

- världsledande

- stark

- långsiktig

- självbestämmande

- säkerhet

- utveckla

- jämställdhet

- framåtsyftande

- engagerad

- konstruktiv

- hållbar

allafeminister

Denna samverkan med Miljöpartiet får för SAP fyra innebörder:

1.  Ett antal sakpolitiska eftergifter för Miljöpartiet.

2. Ett halvt dussin ministerposter till miljöpartister.

Däribland positionen som ”vice statsminister” – bara en hjärtattack från att ta över regeringsmakten.

muppministrarna

3.  Sämre utgångsläge för SAP i nästa riksdagsval, genom att inte ha ens ha försökt ta itu med landets akuta problem.

Den övertagna migrationspolitiska överenskommelsen från den tidigare regeringen förhindrar ju detta.

4. Dessutom torde SAP för lång tid framåt ha komprometterat sig genom sin samverkan med mp-extremisterna.

dummast

Det socialdemokratiska vägvalet är alltså negativt för Socialdemokraterna

Framförallt är det negativt – för att inte säga katastrofalt – för vårt land.

Hur förklara detta okloka vägval?

Kring det ska jag resonera i en kommande bloggtext.


Till det positiva i regeringsförklaringen hör skrivningen om en bättre svensk livsmedelsförsörjning och erkännande av en palestinsk stat.

Ett stor frågetecken lämnas kring NATO:  Sverige ska inte gå med som formell medlem, men hur blir det med värdlandsavtalet?! Kommer Gotland att förvandlas till en stor NATO-bas?

sang

Låt mig här bara avsluta med att tipsa om en text som nu ligger ute på BGF-sidan:

Regeringsförklaring från en HUMANITÄR STORMAKT

positivastefan


Läs mer:

http://janmilld.wordpress.com/2014/09/16/valkommentar-3-guldlage-for-s/

http://janmilld.wordpress.com/2014/09/30/finns-det-samariter-pa-sodermalm/

http://www.exponerat.net/vara_nya-ministrarna-lite-historia/

http://fnordspotting.blogspot.se/2014/10/lofven-och-muppministaren.html

http://www.friatider.se/justitieministern-tar-ver-migrationsfr-gor

http://www.friatider.se/illegal-invandrare-blir-minister

http://www.friatider.se/h-r-r-nya-regeringen

http://www.exponerat.net/nya-kulturministern-bah-kuhnke-mp-bade-brottsdomd-och-har-knarkat/

http://avpixlat.info/2014/10/01/valjarna-vill-att-sjuklovern-borjar-samarbeta-med-sd/

http://www.youtube.com/watch?v=qAY7VjKuGrE

http://www.bgf.nu/rf2014

Brev till Johanna

Här kommer ett svar till Johanna Fränden, kolumnist på Aftonbladet. Det gäller hennes krönika den 18 september.

jf

Hej Johanna!

Det är ju tyvärr sant, att det offentliga samtalet i Sverige är bedrövligt.

I din AB-kolumn den 18 september, med rubriken För varje verbal spya polariseras samtalet”  uttrycker du en önskan om ett bättre samtalsklimat. Du skriver om ”ett allt högre tonläge i en tid när tonläget desperat måste skruvas ned”

Helt rätt! Din uttalade ambition är lovvärd, men du motsäger dig själv, när du samtidigt själv faller in i den rutinmässiga hetsen mot SD.

Du skriver om ”organiserade Sverigedemokrater förstås, de kommer från en kultur som bygger på hot och hat,”.

Detta är förvisso den bild som förmedlats av våra massmedia och som många därför fått av sverigedemokrater – men den bilden är inte rättvisande.

Sverigedemokrater har vad jag känner till inte vid något tillfälle ägnat sig åt att sabotera möten för sina politiska meningsmotståndare. Själva har de däremot konsekvent drabbats av mötessabotage.

På mot svarande sätt är det beträffande misshandelsfall. Otaliga är de fall då SD-medlemmar blivit misshandlade, det omvända har mig veterligen överhuvudtaget aldrig förekommit. Eller kan du ge något sådant exempel?

Du nämner den s.k. järnrörsskandalen och skriver: ”…vi hade aspirerande folkvalda som jagade utlandsfödda med järnrör”.

Låt mig här först säga, att jag tillhör dem som direkt reagerade mot att dessa unga sverigedemokrater överhuvudtaget befann sig på den platsen vid den tidpunkten.  De borde inte vara ute i Stockholmsnatten och käbbla med Soran Ismail. De borde åtminstone haft vett att snabbt bara avvika från platsen så snart det hela började kännas hotfullt.

Den bild du ger blir inte desto mindre orättvisande. Det var SD:arna som tillkallade polis. När de i väntan på polisens ankomst töntade sig genom att kånka omkring med några långa aluminiumrör från en byggnadsställning, då låg bakom detta agerande en rädsla för att Soran Ismail via sin mobiltelefon skulle ha hunnit tillkalla ”hjälp” från några slagsmålsrutinerade i sin bekantskapskrets.

En oro som kanske inte var helt obefogad. Det är ett faktum att bland förövare av misshandelsbrott i Sverige personer med utomeuropeisk bakgrund är starkt överrepresenterade.

För egen del är jag inte sverigedemokrat och på flera punkter är jag nu starkt kritisk mot det partiet. Rätt ska ändå vara rätt.

Vägen till ett bättre politiskt samtal i Sverige går genom att de som har tillgång till den massmediala arenan använder denna makt med insikter och ansvar. Och att vi andra efter förmåga försöker nå fram med konstruktiv kritik, när anledning finns.

mvh

Jan Milld

tummenupp

PS

Läs gärna Blågula frågors upprop från 2002 om ett ”Medborgerligt samtal”!


Läs mer

”Bråk uppstod”

Tankar om pudlande

Knäck järnnöten!

Nöten knäckt!

Valkommentar 3: GULDLÄGE FÖR S!

guldlage

Situation för Stefan Löfvén, för SAP och för Sverige kan just nu sammanfattas i ordet KRIS.

Wikipedia definierar ”kris” som ”svår process”. Det är ett begrepp som vetter åt två håll:

a) problem, svårigheter

b) möjligheter, chans att skapa något nytt.


frut

Problemen är mer än uppenbara.

Vad regeringen Reinfeldt lämnar efter sig är på många sätt ett konkursbo:

1. underskott i statsfinanserna och en enorm skuldsättning

2. hög arbetslöshet och stort bidragsberoende

3. akut bostadsbrist

4. hög privat skuldsättning och en farlig bostadsbubbla

5. nedsliten infrastruktur beträffande t ex järnvägar

6. obefintlig katastrofberedskap

7. importberoende beträffande matförsörjning

8. smyganslutning till NATO

9. medverkan i aggressiva USA-projekt

10. svällande byråkrati

11. orimligt skattetryck

12. sviktande folkhälsa

13. skola i förfall

14. allvarliga brister i sjukvård och äldreomsorg

15. etniska motsättningar, nya orättvisor  

16. omfattande kriminalitet, växande otrygghet

17. vargar i bebyggda områden

18. likriktande och fördummande massmedia

19. antiintellektuellt samhällsklimat

20. demokratiska fri- och rättigheter på undantag

21. bakbunden polis och svagt rättssamhälle.

s-resultat

Betrakta detta diagram över socialdemokratiska valresultat sedan år 1940. Där framgår två moment:

•  Svensk socialdemokrati hade ett mycket stort förtroende hos svenska folket både under kriget och under decennierna närmast efter kriget. Toppnoteringen var år 1940, med nära 54%. Även år 1968 nådde SAP egen majoritet. Det goda resultatet år 1994 på över 45% kan (S) tacka regeringen Bildts (1991-94) kompletta misslyckande.

•  Även under perioden av borgerliga regeringar 1976-82 var SAP ett parti med över 40% av rösterna. Under den nivån halkade partiet först 1991 och där har det sedan parkerat sig från och med riksdagsvalet 1998.

Valen 2010 och 2014 är de första gångerna som SAP varit nära att ramla under 30%-nivån.

Behöver det vara så?

Måste Socialdemokraterna bli ständigt mindre?

Behöver SAP vara ett parti som kämpar för att nå över 30% av rösterna?

Mitt svar är NEJ!


s-recept

I denna bloggtext vill jag presentera ett grundrecept på hur Stefan Löfvén skulle kunna lyckas som svensk statsminister. En framgång för hans s-regering kan medföra att SAP åter blir ett parti som ligger på en 40%-nivå, om det inte rentav skulle nå egen majoritet.

Framgången inbegriper och förutsätter naturligtvis att regeringen förmår lösa eller i varje fall minska många av de inledningsvis uppräknade problemen.

rdmandat

Steg 1 blir frågan om regeringsbildning och strategin för att kunna lotsa politiska förslag igenom riksdagen.

Utgångsläget är alltså att där finns åtta partier och att SAP av totalt 349 mandat förfogar över bara 112. För en riksdagsmajoritet krävs 175 mandat. Det fattas alltså 63.

I det läget bortfaller möjligheten för S att bilda

a) en egen majoritetsregering.

Återstår tre andra regeringsalternativ:

b) Koalitionsregering som ger majoritet.

c) Koalition som alltjämt är en minoritetsregering.

d) En ren s-regering, som blir en minoritetsregering.

Innebörden av och förutsättningarna för respektive alternativ:

b) Koalitionsregering som ger majoritet

Tillsammans med Moderaterna (84 mandat) skulle en sådan regering kunna komma till stånd. Så har man gjort i Tyskland och så skulle man tveklöst har gjort i Finland i motsvarande parlamentariska läge. (S) och (M) står varandra dessutom politiskt mycket nära.

Haken här är att  (M) nu saknar en partiledare och förmodligen vore oförmögna att ingå ett sådant samarbete. Dessutom vore det bara en kortsiktig lösning – inför nästa riksdagsval skulle detta bädda för nya stora valframgångar för SD.

c) Koalition som alltjämt är en minoritetsregering

För att kunna skrapa ihop ytterligare 62 mandat utan att ta hjälp från vare sig Moderaterna eller Sverigedemokraterna (49) skulle krävas medverkan från ytterligare minst tre  andra partier: t ex Miljöpartiet 25, Centerpartiet 22 och Folkpartiet 20 (eller Vänsterpartiet 21/Kristdemokraterna 16).

Problemet där blir dels att flera av dessa är ovilliga, dels att det bli många viljor att jämka samman, vilket från början skulle bakbinda regeringen så att den inte kan ta sig an föreliggande problem.


d) En ren s-regering, som blir en minoritetsregering

Detta vore det överlägset bästa alternativet, och det jag här rekommenderar Stefan Löfvén!

Innebörden av detta vore alltså att INTE SÄTTA SIG I KNÄET PÅ MILJÖPARTIET, vilket just nu ser ut att vara aktuellt.

En knytning till mupparna för den fortsatta s-politiken blir förödande, med tanke på att just detta parti är riksdagens mest extrema och det som mer än något annat parti bär ansvar för den situation Sverige har försatts i.

Australia Muppet Movie Premier


En rent socialdemokratisk regering – om än en minoritetsregering – ger handlingsutrymme. Den skulle kunna konsekvent arbeta med HOPPANDE MAJORITETER i riksdagen.

S-regeringen kan då stödja sig på än den ena, än den andra, gruppen av partier. Socialdemokraterna slipper att permanent låsa upp sig i en samverkan med något enskilt parti, behåller handlingsfriheten att driva sin egen politik.

Det blir möjligt att lägga konkreta och genomarbetade förslag på område efter område, vilket tvingar övriga partier att ta ställning och bekänna färg.

Med bra förslag i folkets intresse och med gensvar i opinionen kan möjligheten till nyval hela tiden hållas fram som ett hot. De partier som fällt konstruktiva och positiva förslag från s-regeringen skulle då kunna emotse svidande valnederlag!

sic



ÖVER TILL SAKPOLITIKEN.

Som klarsynta läsare redan insett är många av de inledningsvis uppräknade problemområdena kopplade till invandringen och den ansvarslöshet som hör ihop med denna.

Invandringspolitiken är som bekant en ”het potatis”.

Men den måste tacklas, det går här inte att komma förbi den.

Och just Socialdemokraterna har kanske särskilda förutsättningar att kunna klara det!

potatis

Varför just (S)?

Det beror inte bara på att (S) är det största partiet och det parti som under en stor del av 1900-talet varit statsbärande parti i Sverige. Det beror också på att (S) har traditioner och historia att knyta an till, på många sätt.

1911

SAP – Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti – bildades 1889.

••• Från första början handlade det om att ta tillvara ”småfolkets” intressen. I centrum stod paroller som rättvisa och trygghet, frihet och solidaritet. Kampen gällde framförallt demokrati. Allmän och lika rösträtt uppnåddes 1919-1921, efter en lång och hård strid.

En självklar utgångspunkt var att vi svenskar fanns och att arbetarklassens intressen skulle tas tillvara.  Vår röst skulle räknas.

rostning


••• Hösten 1938 sändes Lubbe Nordströms radioreportage ”Lort-Sverige”, om trångboddhet och dålig hygien, sjuklighet och misär. Konkret kunde det handla om TBC (tuberkulos), vägglöss, mm. När socialdemokratin sedan vann valseger efter valseger så var det  ett kvitto på att partiet hade lyckats väl i kampen mot dessa slum-problem.

lortsverige


••• SSU  hade bildats 1917, efter partiklyvningen samma år. En paroll för SSU blev ”VERKLIGHETSSYNENS UNGDOM” - i polemik mot kommunisternas dogmatism, verklighetsflykt och önsketänkande.

Detta låg väl i linje med den praktiska inriktning som präglat moderpartiet, inte minst under den nästan oavbrutna perioden av regeringsinnehav 1932-1976.

”Pragmatism” har alltid varit ett honnörsord inom socialdemokratin. Därmed menas att utan skygglappar utgå från verkligheten som den är. Man står med fötterna på jorden,  för att kunna lägga konkreta förslag som är ändamålsenliga, dvs ägnade att leda till önskade resultat.


••• När riksdagen 1968 tog beslut om en reglering av arbetskraftsinvandringen så skedde det efter påtryckningar från LO. En utgångspunkt där var att svenska arbetares intressen skulle sättas före utlänningars.

Migverkets webbsida:

”I slutet av 60-talet infördes den reglerade invandringen. För de som ville komma till Sverige för att arbeta krävdes att de hade både arbetserbjudande och bostad klara. Dåvarande Invandrarverket tillsammans med arbetsmarknadens parter gjorde en arbetsmarknadsprövning, och bara om Sverige behövde den utländska arbetskraften gavs tillstånd. Om det fanns arbetslösa i Sverige som kunde utföra arbetet beviljades inget uppehållstillstånd.”

 


 

usvangen

••• I slutet av 1980-talet ökade antalet asylsökande kraftigt. Den sittande s-regeringen – med Ingvar Carlsson som statsminister och Maj-Lis Lööw som invandringsminister – vidtog då resoluta åtgärder.

Den främsta åtgärden var det s.k. Luciabeslutet från den 13 december 1989 om snävare bedömning i asylbeviljande. Detta blev till en signal, vilken snabbt resulterade i ett minskat antal asylsökande till Sverige.

Från s-regeringen låg dessutom en migrationspolitisk proposition färdig, men genom valnederlaget och regeringsskiftet 1991 blev den aldrig antagen av riksdagen.

Med Bildtregeringen ökade asylinvandringen åter – än mycket kraftigare än 1989.

pkorg

kurvdia


När detta skrivs är det knappat tre månader kvar till Luciadagen 2014. En första åtgärd från regeringen Löfvén bör bli ett nytt Luciabeslut, beträffande såväl asylinvandring och anhöriginvandring som arbetskraftsinvandring.

Redan utan att behöva frångå internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa kan den pågående invandringen från andra världsdelar nedbringas väsentligt. Följande moment bör ingå i ett migrationspolitiskt paket från s-regeringen:

  inga permanenta uppehållstillstånd (PUT) åt asylsökande – enbart tillfälliga (TUT) 

  inga uppehållstillstånd med mindre än att man visar id-handlingar och resedokument

  tillämpning av Dublinkonventionen, dvs asyl ska ha sökts i närmaste konventionsland

  inga ekonomiska bidrag eller social service åt utlänningar som vistas illegalt i Sverige.

beftaget

En s-politik med denna inriktning skulle ge en win-win-situation:

Samtidigt som allvarliga problem i det svenska samhället skulle åtgärdas, eller i varje fall lindras, skulle  SAP kunna lägga grunden till en jordskredsseger i nästa riksdagsval.

Kombinationen av å ena sidan det historiska förtroendet för socialdemokratin, å andra sidan infångandet av den växande folkopinion som SD-segern i årets val gav uttryck för, skulle kunna återföra SAP till ett valresultat i nivå med vad som tidigare gällt under efterkrigstiden.

TEKNIKFÖRETAGEN AVTAL
Staffan Torssell i Nya Tider:

”Det kanske inte är SD som parti som är lösningen, men SD:s valframgång visar att väljarna sagt ifrån.”




Skulle regeringen Löfvén missa det här tåget, vad händer då?

En konsekvens lär bli en fortsatt tillväxt av det då enda riksdagsparti som företräder ett positivt alternativ i invandringspolitiken, nämligen Sverigedemokraterna.

Alltsedan år 1998 har antalet SD-röster ungefär fördubblats i varje riksdagsval. En fördubbling även i nästa riksdagsval skulle kunna betyda att Sverigedemokraterna får 26% av rösterna.

I så fall tas 13 procentenheter från övriga partier.  Antag att hälften av dessa skulle tas från (S). I så fall skulle SAP kunna backa till 25%, och bli riksdagens i storlek bara andra parti. Störst parti skulle bli Sverigedemokraterna.

Ett icke-önskvärt och samtidigt onödigt scenario – eller hur, Stefan Löfvén?

val2018

PS

Sedan kan man ju undra, efter att detta scenario förverkligats, om Jimmie Åkesson kommer att bli inbjuden till Nobelmiddagar...


Läs mer

Valkommentar 1: SEGERVAL!

Valkommentar 2: NÖDROP!

Arnstberg: Hur SD kan bekämpas… 

Wager: Med förvåningens finger… 

Kamikaze

Valkommentar 2: NÖDROP!

svic

Efter riksdagsvalet 2006 utkom det sista numret av tidningen SVIC – Sverige i Centrum. På framsidan hade vi då den sarkastiska rubriken ”100-procentig riksdagsmajoritet”.

Bakgrunden var att Sverigedemokraterna i det årets val fick bara 2,9% av rösterna – lyckades alltså inte passera 4%-spärren och kom inte in i riksdagen. 7-klövern fick 97% av rösterna och vann samtliga mandat – intog 100% av platserna.

I riksdagsvalet därpå – 2010 – fick Sverigedemokraterna 5,7% av rösterna och tog sig in i riksdagen. Fortfarande kunde man då tala om att en majoritet på drygt 94% av väljarna hade valt 7-klövern.

I årets riksdagsval fördubblades SD, till nära 13%. Detta kan för 7-klövern fortfarande ses som en förkrossande majoritet – på 87%.

Print

Bakom de 13% SD-rösterna ligger dock något mer av vad siffrorna visar, eftersom Sverigedemokraterna har hela etablissemanget så intensivt emot sig. Man har inte kunnat få ut sin valinformation som andra partier, man har inte kunnat hålla mötena utan störningar, till och med kyrkan har ingripit med klockringningar för att markera sitt avståndstagande. SD-medlemmar utesluts ur facket, riskerar fysisk misshandel och uthängningar i massmedia. I detta sjuka samhällsklimat har det krävs något extra för att våga ta ställning för Sverigedemokraterna.


En del SD-röster är kanske främst proteströster från väljare som egentligen tillhör något parti inom 7-klövern. Å andra sidan är det förmodligen så att även många av dem som i årets val avstod från att SD-rösta kan hysa sympatier för SD:s politik och  komma att SD-rösta i kommande val. Sverigedemokraterna har en potential att växa ytterligare, om det under valperioden blir ett nyval.

sh

Valforskaren Sören Holmberg sade under SVT:s valvaka något viktigt, även om programledaren Claes Elfsberg hastade förbi detta. Holmberg påpekade att om alla andra riksdagspartier undviker varje samverkan med Sverigedemokraterna under valperioden, så kommer SD inför valet 2018 att framstå som den enda verkliga oppositionen och kan därigenom ges förutsättningar till nya stora valframgångar.

galenskap

Om det i ena änden kan ha krävts en portion mod och självövervinnelse för att ta steget och lägga sin röst på Sverigedemokraterna så har i andra änden för många funnits en stark drivkraft.

Vi invandringskritiker förses ju gärna med etiketter och stämplar, med innebörden att vi lider av fobier och rädsla. Just så kan det kanske vara, även om denna rädsla inte specifikt är knuten till främlingar, eller gäller alla utlänningar.

Det som kan göra mig rädd är de personer och krafter som driver fram och driver på den förda invandringspolitiken. Dessa är – i varje fall hittills – främst svenskar.

svoro

Det är särskilt två egenskaper, attityder eller ageranden hos dem som skrämmer mig:

1.

Okänsligheten och självgodheten, det teflon som de omger sig med. 

Det gör dem oemottagliga för fakta och argument. De vet inte hur vanliga svenskar har det och verkar heller inte vilja veta. De bryr sig inte. De svänger sig gärna med en massa fina honnörsord som tolerans, respekt mm, men deras landsmän omfattas inte av dem. Resultatet blir både otrygghet och orättvisor.

Vi svenskar har förvandlats till en andra klassens människor i vårt eget land.

Många känner sig nu svikna och övergivna.

invandrarnaforst

2.

Bekymmerslösheten och okunnigheten, frånvaron av ansvarskänsla.

Konkret tänker jag här på bostadsbristen och skuldsättningen, bubblan och den annalkande ekonomiska kraschen. Den svenska skolan har raserats och det kommunala självstyret är under nedmontering.

Det kan kännas som att mattan rycks undan våra ben, att botten liksom går ur vårt samhälle. Det finns inte längre någon självklar grundtrygghet.


En drivkraft bakom SD-röstandet är irritation över ett slöseri med resurser och upprördhet över orättvisor. Här finns också en djup oro för framtiden.

Det är ofta känslor som bottnar i egna erfarenheter eller iakttagelser. Alltfler svenskar känner nu att tryggheten rämnar, att marken börjat gunga.

nodrop

Med andra ord kan de höga röstetalen för Sverigedemokraterna vara att uppfatta som ett NÖDROP, en vädjan om hjälp.

Redan där blir det ett misstag om Stefan Löfvén fixerar sig vid att behandla SD,  dess företrädare och väljare, som paria.

Till detta kommer att Sverigedemokraterna nu, med sin vågmästarroll och sina 49 mandat, helt praktiskt inte går att nonchalera.

slkurva


Läs mer

Valkommentar 1: SEGERVAL!

Valkommentar 1: SEGERVAL!

Resultatet i riksdagsvalet 2014 ger anledning till flera reflexioner.

Låt mig börja med moment som för mig är glädjeämnen:


frut

1. 

Sverige blir av med Fredrik Reinfeldt som statsminister – en person som under två valperioder sedan år 2006 orsakat vårt land en outsäglig skada. Moderaterna blir av med en katastrofal partiledare.


2.

Sverigedemokraterna blir med nära 13% av rösterna riksdagens tredje största parti.

(Efter lördagens slutsammanräkning står klart att SD fick  801.178 röster – en ökning med 461.568 röster sedan riksdagsvalet 2010.)


Print

3. 

SD får dubbelt så många mandat (49) som Miljöpartiet (25).

Detta belyser hur opinionsmätningarna varit undermåliga! Enligt dessa har hela tiden SD och MP varit jämnstora, ofta har MP varit tredjeparti i storlek.


gsfamiljen

4.

Miljöpartiet är nog 7-klöverns mest extrema och antiintellektuella parti.

Feministiskt Initiativ (FI) skulle ha varit ett än mer extremt och antiintellektuellt riksdagsparti.

Lyckligtvis kom FI inte in i riksdagen.


5.

SD får en förstärkt vågmästarställning i riksdagen.

MP är så litet att det inte ens om partiet skulle gå över till de borgerliga kan detta ge en riksdagsmajoritet.


sd4

6. 

Lokalt har SD, från min horisont, gjort kanonval:

 riks: nära 13%

• Dalarna: drygt 16%

• Rättviks kommun: 17%

• valdistrikt Ore: 25,0% och näst största parti (efter S).

I granndistriktet Skattungbyn-Kallmora i grannkommunen Orsa blev SD största parti med drygt 23%.


sion

Men, men, men…

…en sak är att vinna mandat, en annan sak kan vara att besätta dem alla.

Helst ska de besättas med personer som är beredda att avsätta tid och arbete, samt vet något om politik.

Sverigedemokraterna borde för länge sedan ha prioriterat en intensiv medlemsskolning.  De resurser man fått och får tillgång till borde slussas in på detta.

Varför har man inte uppdaterat grundkursen från år 2004?

SONY DSC


PS

Jag glömde ju det kanske viktigaste bland det positiva: Sverige slipper Carl Bildt som utrikesminister! Det får bli punkt 7.

cbkavle

BJUV och POLIS

bop

Kvällens film heter ”BJUV och POLIS” och ämnet blir SD, invandring och svensk polis.

Den granskar ett SVT-program med komikern Anders Jansson, ”Anders tar parti”, där han besöker den skånska kommunen Bjuv för att granska Sverigedemokraterna.

Vad som provocerade mig till att göra ”BJUV och POLIS” var Janssons aningslöshet kring innebörden av att placera asylantboende på olika orter i Sverige. Han har uppenbarligen inte en susning om hur det kan påverka miljön för de boende!

Till stöd för att driva sin tes om hur problemfritt det är med asylanter på orten tog Jansson polisen i Bjuv.  Det aktualiserar en annan fråga: hur tillförlitliga är numera uppgifter från svenska polismyndigheter?

Det är inte ägnat att inge förtroende, då de är så pk-byxis, att de inte längre vågar ange utseende på personer som ska efterlysas, av rädsla för att därigenom ge upphov till främlingsfientlighet!

Exemplen är många nu, på hur svenska (?) massmedia håller vår polismakt i strypkoppel.

poliskoppel

Nya Tider har dessutom nyligen haft ett helt uppslag kring detta, ”LERBÄCK – idyllen som försvann”.

Värt att här påminna om är också Eva Bergqvists skrift ”Granne med SIV” – redan 1990 fanns detta problem, för dem som hade oturen att bo där en flyktingförläggning kom till.


 

PS

brunne

 

 

 

Demokrati under attack

 goda

Om man själv anser sig ha rätt inom politiken, om man tycker sig företräda Det Goda och moraliskt mest högtstående – har man då anledning att låta meningsmotståndare komma till tals inom politiken?

Problemet är att dessa meningsmotståndare kanske kan se det på samma sätt – men utgående från andra fakta, kanske också med andra intressen i botten?

En grundidé med demokratin är att alla håller sig till vissa spelregler, som i princip ger  möjlighet för alla att komma till tals. Det blir sedan upp till varje medborgare och väljare att bedöma vilken sida som står för det mest rätta, kloka  och förnuftiga.

De politiskt korrekta tror sig företräda demokrati. När de därför motarbetar meningsmotståndare – även med antidemokratiska metoder – slår de i själva verket ett slag för demokrati. Som de själva ser saken.

svdll

Den här tankevurpan manifesterades av kulturminister Lena Liljeroth, då hon uttalade sig mot statligt tidskriftsstöd åt Nationell Idag eller Nya Tider. Mångfald i opinionsbildningen skulle befrämjas genom att endast en åsiktsriktning fick komma till tals.

forstaledet

Tidigare, på 1990-talet, var Vänsterpartiet inne på samma tanketråd i sin skrift ”Vänstern i första ledet”. Där pläderades för att man skulle hindra meningsmotståndare från att kunna hålla möten med åhörare.

Det rekommenderas även att riva ned ”rasisternas” affischer.

nolltolerans

Detta har sedan förtydligats av partiets ungdomsförbund ”Ung Vänster” på en affisch om ”nolltolerans”. Nolltolerans mot de ”intoleranta”, får vi förmoda.

(Som f.ö. en höjdare inom Röda Korset nyligen var inne på, resulterande i en för tidig död för en RK-frivillig).

Mötessabotagen har främst skett genom organiserat oljud, för att omöjliggöra kommunikation. Som erfarenheten visat har även kyrkan vid flera tillfällen deltagit i detta, genom klockringningar då SvP:s Stefan Jacobsson talat. Samma erfarenhet har SD-företrädare tvingats göra.


hatasd

”Brottsrubriceringen” kan alltså lyda ”rasism”.

Tidigare kopplades detta främst till att någon gav uttryck för vissa värderingar, kanske också ställde krav på vissa politiska åtgärder. Nu har det s.a.s. skett en expansion av begreppet, så att det kan innefatta redan anförandet av vissa faktauppgifter. Oavsett hur relevanta de är och oavsett hur väl de stämmer kan de avfärdas som just ”rasism” eller ”främlingsfientlighet”. Detta kommer  t ex  fram vid kritiken mot den DN-annons som Arnstberg/Sandelin fick in för sin bok ”Invandring och mörkläggning”.


Etiketteringar kan alltså resultera i inskränkt yttrandefrihet, som nedrivna affischer eller saboterade möten.

sjalvforsvar

De kan även resultera i fysiska angrepp, som misshandel eller hembesök med vandalisering. ”Senaste nytt” på den fronten är att ”antifascism” alltid är ”självförsvar”.


Det stannar inte vid att s.a.s. ta lagen i egna händer. I arsenalen ingår även lagstiftning och domstolar, med möjligheter till åtal och domar. Redan att skriva ett mejl till sin kommunpolitiker (S) kan resultera i detta, som en boende i Bunkeflostrand fick erfara år 2002.

Ett färskare exempel av samma karaktär gäller mannen som på Facebook tyckte att en muslimsk gudstjänst lät som en åsna med magont. Också han är nu åtalad.

addp

Hit hör också gatukonstnären Dan Park och alla åtal och domar mot honom.

Det får mig att tänka på Axel Danielsson, socialdemokratisk politiker och tidningsman. I slutet av 1800-talet sattes han i fängelse för vad han skrivit, kritiskt mot kyrka och kungahus. Med Dan Park har vi åter fått en svensk som pga åsiktsyttringar hamnat i fängelse. En politisk fånge.

park

Visst är Park ofta starkt provocerande, men varför ska han inte få vara det? Tål inte vi svenskar så mycket yttrandefrihet utan att börja löpa amok och slå ned andra människor? Lagen Hets mot folkgrupp är både skadlig och onödig. Den bör därför avskaffas!

Inkonsekvensen är också uppenbar. Utställningen Ecce Homo tilläts, utan hänsyn till om många kristna där kunde känna sig kränkta. Ett grövre och helt färskt exempel är vad som framgår av denna bild – ett direkt hot om våld, framfört av feminister vid ett SDU-möte.

eccehot


Inom två veckor har vi riksdagsval.

Den mentalitet och de attityder som röjs genom beredvilligheten att riva ned valaffischer för SD inger onda aningar. Särskilt i kombination med det svenska valsystemet, med de möjligheter till valfusk som det öppnar för.

Kan vi verkligen lita på att valet går rätt till? Kommer röstsammanräkningen att ske på ett hederligt sätt? Finns inte en risk för att valsedlar för både Sverigedemokraterna och Svenskarnas Parti kasseras på oklara grunder, eller bara försvinner? Kanske räcker det med ett påstående om att i kuvertet låg mer än en valsedel?


Så här blir jämförelsen mellan Sverige och våra nordiska grannländer i antalet asylsökande hittills i år:

asylanter

Fler söker sig till Sverige än till Danmark, Norge och Finland sammantaget!

Går vi till andel röster på invandringskritiska partier vid det senaste riksdagsvalet i respektive land blir bilden dock den rakt omvända!

nordenval

Jag tror inte att detta kan förklaras med valfusk, det rör sig nog främst om att indoktrineringen i Sverige är så extremt långt gången. Inte desto mindre kan det samtidigt utgöra en signal till vaksamhet.

För det första ligger det ju en logik i att om man tycker det är OK att riva ned valaffischer, gömma valsedlar och hindra medborgare att få ta del av invandringskritiska budskap, då kanske steget inte upplevs så långt att även fiffla med rösträkningen. Jag hyser inte något generellt förtroende för 7-klöverns företrädare.

För det andra har vi i Sverige ett på flera sätt dåligt valsystem. Det är både tungrott, dyrt och öppnar möjligheter till valfusk. Istället för olika valsedlar för varje parti att lägga i kuvert borde vi ha alla kandiderande partier och dess kandidater på en enda valsedel, att vika ihop och lägga i urnan.

Så har man i t ex Danmark.


Dessutom borde blankröster räknas, så att om tillräckligt många väljare  blankröstar, då ger det en tom stol  riksdagen.


ringare

Svenskarnas parti och Sverigedemokraterna förtjänar en stor eloge för sina insatser i valrörelsen. Med sitt agerande uppträder de båda till försvar för demokratiska fri- och rättigheter i Sverige!


Läs mer

Polisen och gatsten (Harold)

Vänsterns goda, fina hat (Arpi)

Glöm inte det goda, fina hatet (Neuding)

Det goda hatet (Birro)

Det goda hatet (Alfsson)

Det goda hatet från vänster (Boström)

Dan Park

Dan Park vitpixlar

Lagen om Hets mot folkgrupp

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 148 andra följare