Ett annat pengasystem (1)


Finns idag en mer angelägen bok?

Jag talar om Margrit Kennedys bok ”PENGAR UTAN RÄNTA OCH INFLATION – ett bytesmedel som tjänar alla”.

Den är skriven för två decennier sedan, men så högaktuell som en bok bara kan bli, mot bakgrund av alla skuldkriserna och dräneringen av den svenska statskassan.

Boken är på 200 sidor i pocketformat och finns att köpa på AdLibris för 109 kronor.

Kennedy verkar i Tyskland och boken utgår från västtyska exempel, med DM som valuta.

Frågorna kring banker och pengar rymmer ju tre aspekter eller områden:

1. Problembeskrivning

2. Lösningen

3. Vägen till denna lösning.

Margrit Kennedy ger en klargörande redogörelse, i varje fall på de första två punkterna.

1. PROBLEMBESKRIVNING

Grunden till dagens finanskris ligger i att systemet kräver ständigt ökad tillväxt. Problemets kärna ligger i räntan, och sedan ränta på ränta.

Kennedy konstaterar först att vårt samhälle behöver pengar för att underlätta utbytet av varor och tjänster. Pengar möjliggör specialisering på ett sätt som ren byteshandel inte gör.

Sedan går hon över till att angripa ”fyra missförstånd beträffande pengar”:

Tillväxt

Det finns mer än en slags tillväxt.  Närmare bestämt finns tre olika tillväxtförlopp:


a) Naturligt, biologiskt,  förlopp

Djur och växter genomgår en tillväxtfas, men stabiliserar sig sedan på en viss nivå.

b) Lineärt förlopp

Dvs en rak linje, mer eller mindre brant stigande.

c) Exponentiellt förlopp

Här sker ökningen med en viss procentsats. Detta ger inte bara en successivt ökad tillväxt, utan även ökad tillväxttakt. Ett uppenbart ohållbart förlopp, på litet sikt.

Detta gäller oavsett procentsats, även om de går väsentligt snabbare med en högre procentsats.


Kennedy talar om ”ränteeffekten” och jämför med cancer:

”Där ränta betalas uppstår också nödvändigheten av att betala ränta på ränta – och därmed ränteeffekten.”

”Faktiskt förhåller sig räntan som en cancer i vår samhällsstruktur.”

Detta illustreras tydligt genom ett diagram som visar hur ett lån på 10.000 DM till en ränta på 6 procent ökar under en period på 50 år. Ökningen till följd av ränta hamnar på c:a c:a 34.000 DM. Ökningen till följd av ränta på ränta blir c:a 130.000 DM!

De växande skulderna innebär allt större fordringar på arbetsinsatser från andra människor. Detta måste sluta med en ”fordringskrasch”:

”Den ständiga och långsiktiga betalningen av ränta och ränta på ränta är matematiskt påvisbart praktiskt omöjlig. Därav framgår den ekonomiska nödvändigheten och den matematiska omöjligheten i en motsättning som inte går att lösa. Den leder i dag liksom tidigare till att kapital ackumuleras i händerna på allt färre människor och därmed till ekonomiska sammanbrott, krig och revolutioner.”

2.  Räntebetalning

Ränta betalas i mer än ett sammanhang, inte bara när man tagit lån: ”i varje pris vi betalar finns nämligen ränta”.

Särskilt i hyreskostnader är ränteandelen hög – vid en ränta på 6 procent hamnar den på 70-80 procent!

”I genomsnitt uppgår ränteandelen eller kapitalkostnaden till mellan 30 och 50 procent av priset på de varor och tjänster vi behöver i vårt dagliga liv.”

3.  Vinnare?

En tredje vanföreställning om vårt penningsystem formulerar MK så här:

”Eftersom vi alla måste betala tillbaka räntorna när vi lånar pengar för att köpa varor eller tjänster och vi alla får ränta när vi spar våra pengar, tjänar vi alla lika mycket (eller litet) på dagens penningsystem.”

Detta stämmer heller inte, skriver hon.

”Faktum är att det finns en oerhörd skillnad mellan dem som vinner på systemet och dem som måste betala det.”

I Tyskland betalar 80% av befolkningen mer pengar i ränta än de får, 10% tjänar en aning och 10% vinner mycket. Systemet gör med andra ord de rika rikare och de fattiga fattigare.

”Med räntan i vårt penningsystem finns således en omfördelning av pengarna förbunden, vilken inte är beroende av någon arbetsinsats…”

”…omfördelas ironiskt nog ständigt pengar från dem som har mindre än vad de behöver till dem som har mer än de kan göra av med.”


4.  Inflation

Är inflation – dvs pengarnas minskade köpkraft – en ofrånkomlig beståndsdel i varje monetärt system?

Det är vad många människor tror, men Kennedys svar är nej. Hon konstaterar att skulderna och skuldräntorna i ekonomin ökar mycket snabbare än inkomsterna. Medan BNP i Västtyskland 1968-89 steg med 400 procent, ökade räntebördan med nära 1.400 procent.

Detta leder, menar hon, till inflation:

”En möjlighet för regeringarna att undanröja de värsta problemen med sina stigande skulder består i att producera inflation genom att öka penningmängden, som inte täcks av motsvarande värden av arbete och produktion.”

Räntan är den viktigaste orsaken till stigande priser, eftersom den döljer sig i priserna på allt vad vi köper:

”Liksom man kan beteckna kriget som det största våldsbrottet och räntan som den största tänkbara utsugningen, kan man utan överdrift beteckna inflationen som det största tänkbara bedrägeriet.”

Systemet kan s.a.s. leva på övertid genom en ohejdad exploatering av jordens råvarutillgångar:

”Genom att skapa en snabb ekonomisk tillväxt, som följer penningsförmögenheternas exponentiella tillväxt förblir systemets sociala konsekvenser ännu en tid osynliga. Den onda cirkeln, som likaledes går allt snabbare, beror nu av högre räntebördor, större penningförmögenheter och skuldsättning, större social ojämlikhet och allt värre konsekvenser för vår miljö.”

Margrit Kennedy liknar det hela med en tumör i en kropp:

”Om man inte kan få en tumörs övertillväxt att upphöra är den biologiska organismen dömd att gå under. Detsamma gäller för ett lands ekonomi. om en väsentlig del av densamma, nämligen penningförmögenheterna och skulderna, ständigt ockrar på systemet.”

Nu är som vi vet Peak Oil passerat, och ”sanningens ögonblick” närmar sig.


Istället för inse detta skyfflar dock vår regering och ”opposition” över mångmiljardbelopp i desperata försök att rädda vad som ändå  inte kan räddas.

Det enda man med detta gigantiska rån kan åstadkomma är att vi svenskar får ett mycket sämre utgångsläge den dag krisen slår till med full kraft.

Fortsättning följer.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 125 andra följare